- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
717-718

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himmel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utnämndes till generalinspektör vid
artilleriet. 1867 blef han general. H. deltog i
krigen mot Österrike 1886 och Frankrike 1870—71
och inlade förtjänst om införandet af räfflade
kanoner, hvilket 1870 gaf det preussiska
artilleriet en 1866 saknad öfverlägsenhet,
samt om artilleriofficerarnas utbildning. —
Jfr Bartolomäus, "Der general von H." (1890).

Hinderslöshet, jur., frihet från äktenskapshinder
(se d. o.). Innan präst beviljar lysning till
äktenskap (se Lysning), skall han förvissa sig
om, att nupturienterna, såväl mannen som kvinnan,
äro oförhindrade att gifta sig, åtminstone
att icke något sådant äktenskapshinder,
hvaröfver offentlig myndighet har att vaka,
föreligger. Upplysning härom finner prästen
i första hand i församlingsboken, men, om han
anser hinderslösheten tvifvelaktig, eger han
fordra vittnesintyg af "tillstädesvarande,
vissa och trovärdiga män", eller ock det
tilltänkta äktenskapets kungörande genom
annonser i "Post- och inrikes tidningar" samt
därefter afvaktande af viss tid för möjliga
äktenskapshinders anmälande (Kyrkolagen
15: 19; lag 14 okt. 1898). Är mannen från
annan församling, så är det pastor i denna,
som har att på nyss angifvet sätt taga
reda på hans hinderslöshet, för att kunna
utfärda s. k. hinderslöshetsbetyg. Detta,
som affattas efter (6 aug. 1894) fastställdt
formulär, med intygande, att vederbörande
"är till äktenskap ledig", skall företes för
den präst, som har att bevilja lysningen. —
Då äktenskap ingås inför svensk diplomatisk
eller konsulär ämbetsman i utlandet, skall
nupturienternas hinderslöshet styrkas för
nämnde giftermålsförrättare genom vanligt
hinderslöshetsbetyg beträffande nupturient, som
är kyrkoskrifven i svensk församling. Utlänning,
som vill ingå äktenskap inför svensk myndighet,
får styrka sin hinderslöshet genom särskildt
intyg från myndighet i hemlandet; och svensk,
som ärnar gifta sig med anlitande af utländsk
myndighets biträde, måste medelst
äktenskapscertifikat från sin pastor
eller annan svensk ämbetsman visa, att han
enligt svensk lag är oförhindrad att ingå
äktenskapet.
C. G. Bj.

Hinderslöshetsbetyg. Se Betyg (sp. 180) och
Hinderslöshet.

Hindersmässan (Henriksmässan). Se Örebro.

Hindertyg (Hintertyg; ty. hinterzeug,
af hinter, bakom, och zeug, tyg), lågtyskt
lånord, som betecknar det remtyg, som löper
rundt dragarens bakdel och har till uppgift att
vid körning utför backe mottaga trycket från den
påskjutande vagnen. Det begagnas blott å selar
för tunga fordon och är obehöfligt, då vagnen
förses med bromsinrättning. Hintertyg för oxar
kallas äfven "byxor".

Hindhede, Mikkel, dansk läkare och
näringsfysiolog, f. 13 febr. 1862, 1881
student och 1888 med. kandidat, sedan 1891
sjukhusläkare i Skanderborg, har utgifvit En
reform af vor ernæring
(1906; 3 uppl. s. å.,
"Min reform", 1909), ett arbete, hvari han
bevisat, att man kan genomföra en rationell,
vida sundare och mycket billigare diet än den
gängse, och som vunnit många ifriga anhängare,
en "ekonomisk" Kogebog (1907, 2 uppl., 14,000
ex. s. å., ny uppl. 1908) samt Brændende
punkter i fodringsspörgsmaalet
(1906—08) och
Ernæringsforsög (3 uppl. 1907).
E. Ebg.

Hindholm, folkhögskola i Förslev socken på
Själland, inrättad 1852, var en tid en af
Danmarks största. Den eges sedan 1898 af
ett bolag.

Hindi ("hinduiska", "indiska") är namn på
ett af de sju nyindiska hufvudspråk, som, med
prakritdialekter som mellanled, härstamma från
fornindiskan (sanskrit) eller denna närastående
dialekter. Själfva ordet är en feminin form till
hindu, urspr. en persisk (möjligen också från
västliga indiska dialekter härstammande) form
för flodnamnet Sindhu och användes af perser och
araber om såväl befolkningen i främre Indien som
om landet själft. Hindi omfattar de mångfaldiga
underdialekter, som talas i Ganges-området
mellan Himalaya i n., Vindhya-bergen i s.,
Gangesdeltat (Rajmahal-höjderna och Santalistan)
i ö. och en linje, dragen från Sirhind mot
s. v., parallell med Sutlej till Jesalmer och
därifrån mot s. till Kacch. Vid Udaipur och
Indore öfvergår det i gujarati och marathi,
mellan Sutlej och Jumna i panjabi, i Rajputana
i sindhi, i Purneah i bengali. Hindi talas på
det största området, 1 1/2 mill. kvkm. (större
än t. ex. Österrikisk-ungerska monarkien),
och af öfver 60 mill. människor; medräknas
hindustani, stiger antalet till omkr. 100
mill. Det omfattar en stor mängd (inemot ett
femtiotal) mer eller mindre skilda dialekter,
som ytterst kunna fördelas på två hufvudgrupper:
det östra och västra hindi. Det östra hindi
l. bihari (i Behar) torde hänga närmare
tillsammans med bengali och är att härleda ur
det gamla prakritspråket magadhi, på hvilket
Buddha predikade och de buddistiska heliga
skrifterna urspr. voro författade. Det sträcker
sig ungefär från Benares österut intill det
egentliga bengaliområdet. Dess förnämsta
dialekter äro maithili, i Tirhut, magadhi,
i Bhagalpur, Monghyr och Gaya, och v. därom
bhojpuri. Det västra hindi omfattar området
v. om Benares utan större dialektskillnader
intill Delhi; medan åter i Rajputana sådana
uppträda mera utpräglade. Närbesläktade,
men fristående dialekter äro garhvali,
kumaoni o. s. v. Hufvuddialekten är det i
trakten af Mathura (Muttra) talade braj-bhasa
(bradj-bhakha), som särskildt inom kretsen af
Visnu-Krsna-dyrkarna gäller för ett heligt språk,
hvilket användes långt utanför sitt egentliga
område som litteraturspråk särskildt för vissa
litteraturarter, sånger om Krsna o. s. v. Det
utgör också grundvalen för hindis litterära
standardform. Det härstammar förmodligen
direkt från den prakritdialekt, som benämnes
çauraseni, talad i Çurasena-området, hvilket
torde varit centrum för den rent sanskritiska
(bramanska) kulturen, särskildt på de stora
eposens tid. Äfven under den senare vedatiden,
då enligt brahmanaskrifternas vittnesbörd
Kuruksetra var det heliga landet, torde
väsentligen samma område varit härden för de
indiske ariernas offer och gudadyrkan. Braj-bhasa
gäller också ännu i dag för ett heligt språk. —
Hindi är liksom de öfriga nyindiska språken (se
Gujarati) ett analytiskt språk; det har förlorat
sanskrits formrikedom och genom sammansättningar
(med postpositioner o. s. v.) utvecklat nya och
lättare grammatiska uttryck. I detta hänseende
har det hunnit längre än systerspråken och kan
snarast jämföras med engelskan (i förhållande
till dess systerspråk, de öfriga germanska
språken). Omkr. 1000-talet e. Kr. torde det
till grund liggande prakritspråket förlorat sin
syntetiska karaktär och börjat öfvergå i det
nyindiska hindi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free