- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
747-748

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hippuritidæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talrika fynden i de schweiziska pålbyggnaderna
visa. Äfven i Skandinavien odlades hirs under
stenåldern. Hirs användes mest till gröt och
bröd, i Rumänien beredes däraf en alkoholhaltig
dryck, braha, hos oss användes den endast till
föda åt burfåglar. Hirsskal inblandas ej sällan
i fodermedel i bedrägligt syfte. Finmalda
hirsskal, s. k. matta, användes förr mycket
till förfalskning af malen hvitpeppar.
G. L—m.

Hirsau (Hirschau), fabriksby i württembergska
kretsen Schwarzwald, vid Enz’ biflod
Nagold. 807 inv. (1900). Luftkurort och
sanatorium för nervsjuka. Byn hade fordom
ett ryktbart benediktinkloster, grundadt
omkr. 830. Sitt största anseende njöt detta
under abboten Vilhelm (1069—91), som 1077
införde kluniacens-regeln, under benämningen
hirsauregeln, sedermera antagen i en mängd
kloster i Tyskland. Klostret sekulariserades
1556 och uppbrändes 1692 af fransmännen. Endast
klosterkyrkan kvarstår och begagnas till
sockenkyrka. Det i klostret författade
historieverket Chronicon hirsaugiense (1559;
2:a uppl. under titeln "Annales hirsaugienses",
1690) innehåller till största delen legender;
mera tillförlitlig är Codex hirsaugiensis (1887),
som mera är ett urkunds- än ett historieverk.
(J. F. N.)

Hirsch, Abraham, krigare. Se Cronhjort.

illustration placeholder

Hirsch, Abraham, musikförläggare, f. 16 aug. 1815
af judiska föräldrar i Stockholm, d. där
23 febr. 1900, öfvertog 1833 Östergrenska
musikhandeln i Stockholm, med hvilken förenades
lånbibliotek, instrumenthandel och förlag, ända
tills musikhandeln 1874 öfvertogs af J. Bagge,
instrumenthandeln 1880 af sonen Ivar H, och
förlaget 1884 af sonen Otto H. H. främjade den
svenska tonkonsten, i det han under ett halft
sekel hufvudsakligen vinnlade sig om utgifvande
af inhemska tonsättares arbeten (A. F. Lindblad,
O. Lindblad, Wennerberg, Josephson,
Norman, Hallström, Söderman m. fl.). Han
var dessutom medstiftare af Musikaliska
konstföreningen, Svenska bokförläggarföreningen
m. m. H. blef led. af Mus. akad. 1864.
A. L.*

Hirsch. 1. Theodor H., tysk historiker,
f. 1806 vid Danzig, d. 1881 i Greifswald,
var 1833—65 lärare i historia vid gymnasiet
i Danzig och sedan 1850 stadsarkivarie
därstädes samt utnämndes 1865 till professor i
Greifswald. H. författade en mängd uppsatser
rörande Danzig och dess förhållanden,
bl. a. Danzigs handels- und gewerbegeschichte
unter der herrschaft des Deutschen ordens

(1858), var medutgifvare af "Scriptores rerum
Prussicarum" (5 bd, 1861—74), och utgaf bd 9 af
"Urkunden und aktenstücke zur geschichte des
kurfürsten Friedrich Wilhelm von Brandenburg"
(1879).

2. Ferdinand H., den föregåendes son,
tysk historiker, f. 1843 i Danzig, filos.
doktor i Berlin 1864, blef 1867 lärare vid
Königstädtisches realgymnasium därstädes och
erhöll senare professors titel.
Han har författat bl. a. Das herzogtum Benevent
bis zum untergange des longobardischen reiches

(1871), Byzantinische studien (1876), Die ersten
anknüpfungen zwischen Brandenburg und Russland
unter dem grossen kurfürsten
(2 bd, 1885—86),
Der österreichische diplomat Franz von Lisola und
seine tätigkeit während des nordischen krieges in
den jahren 1655—60
(i Sybels "Hist. zeitschr.",
1888), Der winterfeldzug in Preussen 1678—79
(1897) och Brandenburg und England 1674—79 (2
bd, 1898—99), hvarjämte han utgifvit bd 11,
12, 18 och 19 af "Urkunden und aktenstücke zur
geschichte des kurfürsten Friedrich Wilhelm von
Brandenburg" (1887, 1892, 1902, 1906) och "Das
tagebuch Dietrich Sigismund von Buchs 1674—83"
(2 bd, 1904—05). H. redigerar sedan 1878
Historische gesellschafts i Berlin tidskrift
("Mitteilungen aus der hist. litterat.") och
är sedan 1883 dess ordförande.
2. F. Arnheim.*

Hirsch, August, tysk läkare, f. 1817,
d. 1894, blef 1843 med. doktor och bosatte
sig 1844 som praktiserande läkare i Elbing,
flyttade 1846 till Danzig och började där sina
historisk-geografisk-patologiska studier,
hvars mest betydande frukt, Handbuch der
historisch-geographischen pathologie
(1859—64,
2:a uppl. 1881—86), föranledde, att han 1863
kallades till med. professor i Berlin. Där
anförtroddes honom många viktiga uppdrag vid
utbrott af epidemier; bl. a. instiftades
på hans och Pettenkofers initiativ 1873
kolerakommissionen för Tyskland. H:s egna
arbeten öfver koleran ha äfven med hänsyn till
skyddet mot detsamma ledt till viktiga positiva
resultat. Af H:s skrifter böra ytterligare
nämnas Ueber die anatomie der alten griechischen
aerzte
(1864), Ueber verhütung und bekämpfung
der volkskrankheiten
(1875), Geschichte
der augenheilkunde
(1877), Geschichte der
medizinischen wissenschaft in Deutschland
(1893)
samt en stor mängd mindre afhandlingar öfver
läkekonstens historia. Därjämte utgaf han Heckers
arbeten öfver medeltidens stora folksjukdomar
i ny bearbetning (1865) och redigerade sedan
1866, jämte Virchow, "Jahresbericht über die
fortschritte und leistungen der medizin".
(R. T—dt.)

Hirsch, Adolph, schweizisk astronom och geodet,
f. 21 maj 1830 i Halberstadt, d. 16 april 1901
i Neuchâtel, kallades 1858 att upprätta det
nya observatoriet i Neuchâtel, hvars förste
direktor han blef, och utnämndes till professor
i astronomi vid akademien i Neuchâtel vid dess
grundläggning 1866. Då Schweiz 1861 anslöt
sig till den internationella jordmätningen,
blef H. en af de verksammaste medlemmarna
af den schweiziska geodetiska kommissionen,
hvars president han blef 1893. Särskildt ledde
han, tills. med Plantamour, den schweiziska
precisionsnivelleringen. Då den internationella
geodetiska associationen konstituerades 1886,
blef han dess ständige sekreterare; han var
äfven sekreterare i den internationella kommittén
för mått och vikt. I båda dessa företag tog han
en synnerligen verksam och betydelsefull del.
B—d.

Hirsch, Moritz von, baron, judisk finansman och
filantrop, f. 1831 i München, d. 1896 på sitt
gods O’Gyalla i Ungern, förtjänade en kolossal
förmögenhet på järnvägsanläggningar i Turkiet
och andra gynnsamma finansiella spekulationer
samt använde stora summor (nära 15 mill. mk)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free