- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
751-752

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hirschfeld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

The collection of ancient greek inscriptions in the British museum, IV, I, o. a.).
I den efter hans död utgifna boken
Aus dem Orient
har samlats en del förträffliga populära uppsatser rörande
Grekland och Mindre Asien i antik och modern tid. H. utgaf
Moltkes "Briefe über zustände und begebenheiten in der Türkei" (i "Gesammelte schriften", VIII).

E. N–n.

Hirschfeld [-fält], Georg, tysk författare,
f. 1873 i Berlin, var först kontorist, men har
sedan 1893 egnat sig åt litteraturen som författare
af naturalistiska romaner och dramer, till stor
del påverkade af G. Hauptmann. Nämnas kunna
novellen Dämon Kleist (1895),
dramerna Die mütter (1896; 3:e uppl. 1900),
Agnes Jordan (2 uppl. 1898) och
romanerna Das grüne band (2 uppl. 1905) och
Das mädchen von Lille (1906).

R–n B.

Hirschfelds dietsedel [-fälts-]. Se Diet, sp. 370.

Hirschfängare (ty. hirschfänger, "hjortfångare"),
sidogevär, med kort, bred, rak klinga med
rygg. Hirschfängaren har i stället för bygel en
kort och rak parerstång och är ofta så inrättad,
att den kan fästas vid mynningen af ett gevär
som en bajonett. Vapnet begagnas af jägare,
i synnerhet på hjort och vildsvinsjakter, och
med detsamma stickes det skjutna eller fångade
villebrådet.

H. W. W.*

Hirschholm. Se Hörsholm.

Hirschsprung, Heinrich, dansk konstsamlare,
donator, f. 1836, d. 1908, sedan 1858 delegare
i en af hans fader grundad tobaksfabrik,
började redan på 1860-talet samla danska
konstverk. Samlingen, som 1888 var utställd på
Charlottenborg, omfattade då 150 nummer. Hösten
1902 upptog den, trots gjorda utgallringar, summa
1,980 nummer, däribland omkr. 500 målningar i
olja, ett stort antal akvareller och teckningar
och omkr. 200 skulpturarbeten. Egaren erbjöd då
hela samlingen som gåfva till danska staten med
villkor, att en lämplig byggnad skulle blifva
uppförd för densamma. Först 1906 på hösten
framlades frågan för riksdagen, som då beviljade
medel till byggnaden, som skulle förläggas
i Östre anlæg och till hvilken arkitekten
H. Storck uppgjort ritningar. Byggnaden, som
nu är under uppförande, skall kosta 200,000
kr., af hvilka Köpenhamns kommun bidrager
med 60,000. – Hirschsprungska samlingen ger
en enastående, förträffligt belysande bild
af den danska konstens utveckling under
1800-talet från Eckersberg till bröderna
J. och N. Skovgaard. Det är – enligt ett
yttrande af J. Lange – "de bästa konstnärer,
som vi här träffa i deras bästa ögonblick,
och det finns så godt som ingenting, som man
icke är tacksam att få se". Genom det stora
antal studier och förarbeten, som samlingen
innehåller, ger den en intimt karakteriserande
framställning af danskt konstlynne och
konstnärsindividualitet. I förväntan på
nybyggnaden har samlingen nu sedan flera år
tillbaka varit magasinerad. En beskrifvande
illustrerad katalog, utarbetad af Emil Hannover,
utkom 1902.

G–g N.

Hirschsprungska samlingen. Se Hirschsprung.

Hirshals l. Næsset, Jyllands
nordvästligaste udde, vid Jammerbukten,
11 km. n. om Hjörring. Fyrtorn (byggdt
1862), räddnings- och signalstation.

E. Ebg.

Hirsholmene, en samling af små öar
vid Jyllands östra kust, omkr. 7 km. n. ö. om
Frederikshavn, sinsemellan förenade genom undervattensref.
De äro ofruktbara och uppfyllda af sten. Endast
Græsholmen lämnar något bete, och en enda,
Hirsholmen, är bebodd, af 125 personer. H. bilda
en egen socken och höra till Hjörring
amt. 1838 byggdes där ett fyrtorn och 1860–61
en båthamn. Lotsstation. Stort stenhuggeri.

E. Ebg.

Hirson [irså’-], stad i franska dep. Aisne, nära belgiska gränsen,
vid Oise samt nord- och östbanans skärning. 7,461 inv. (1901). Fort s. om staden.

(J. F. N.)

Hirşova [hi’rʃ-], stad i rumänska länet Costanza
i Dobrudscha, vid Donau. 3,088 inv. (1899). Staden har
ruiner af en fästning och har flera gånger varit
skådeplats för strider mellan ryssar och turkar.

(J. F. N.)

Hirsstarr, Carex panicea, bot. Se Starr.

Hirt, Aloys, tysk arkeolog och konsthistoriker,
f. 1759, d. 1836 som professor i arkeologi vid
Berlins universitet. Hans förnämsta arbeten äro
Die baukunst nach den grundsätzen der alten (1809),
Geschichte der baukunst bei den alten (1820–27) och
Geschichte der bildenden künste bei den alten (1833).

Hirt, Hermann, tysk språkforskare, f. 1865
i Magdeburg, vardt 1896 e. o. professor i
indogermansk språkvetenskap och tysk filologi
vid universitetet i Leipzig. H. har författat
Untersuchungen zur westgermanischen verskunst (1889),
Der indogermanische accent (1895),
Der indogermanische ablaut (1900),
Handbuch der griechischen laut- und formenlehre (1902)
och första delen af
Die indogermanen, ihre wanderungen, ihre urheimat und ihre kultur (1905)
samt utgifvit arbeten af Andresen och
Schopenhauer. H. redigerar äfven en samling
indoeuropeiska läroböcker (1902 ff.).

Hirth, Georg, tysk nationalekonom och
konstförfattare, f. 1841, filos. doktor,
bokförläggare, bosatt i München, utgaf 1865
Das gesamte turnwesen (2:a uppl. i 3 bd af R. Gasch, 1893–94)
samt uppsatte 1867
"Der deutsche parlamentsalmanach" (18:e årg. 1887) och
1868 "Annalen des Norddeutschen bundes",
sedan 1871 "Annalen des deutschen reichs"
(utg. 1882–1900 af H. och M. Seydel). Hans
Freisinnige ansichten der volkswirthschaft
utkom 1876 i 3:e uppl. H. har ifrigt verkat för
tyskhetens återuppblomstring i arkitektur och
konstindustri, för kännedom om japansk konst och
öfver hufvud taget för moderna genombrott inom
den på lifvet använda konsten. Af betydelse
blef hans planschverk
Das deutsche zimmer (1879, 4:e uppl. 1899) och
tidskriften "Hirths formenschatz" (började 1877).
Han har dessutom utgifvit
Kunstgeschichtliches bilderbuch (6 bd, 1883–90, 2:a uppl. 1896–1901; äfven i fransk uppl.),
Aufgaben der kunstphysiologie (2 bd, 1891, 2:a uppl. 1897; äfven fransk uppl.) och
i förening med R. Muther
Meisterholzschnitte aus vier jahrhunderten (1888; likaledes fransk uppl.).
Hans Kleinere schriften utkommo i 2
bd 1902–03. H. startade 1896 veckotidningen
"Jugend", som bidragit till den tyska
illustrationens utveckling i modern anda.

G–g N.

Hirth, Friedrich, sinolog, f. 1845 i hertigdömet
Gotha, inträdde 1870 i den internationella sjötulltjänsten i Kina,
utnämndes 1890 till preussisk professor, bosatte sig 1895 i München
som medlem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free