- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
869-870

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärtat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för sönderfall af det angripna partiet, den
s. k. ulcerösa endokarditen. Denna sjukdom, som
är ett slags septikopyemi ("blodförgiftning") och
vanligen uppkommer i sammanhang med en dylik, är
orsakad af mera allmänvirulenta mikroorganismer,
som åstadkomma ett sönderfall af hjärtvalvlerna
med bildning af öppna sår å dessa och sprida sig
med blodströmmen i form af s. k. metastatiska
abscesser i andra inre organ. Utgången af denna
sjukdom är vanligen dödlig under bilden af
en pyemi.

Hjärtsjukdomar och i synnerhet dessas
följdstadier, de kroniska hjärtmuskel-
och valvelfelen, kunna förlöpa utan svårare
subjektiva obehag och upptäckas ofta nog först
tillfälligtvis vid en läkarundersökning. Deras
prognos är i väsentlig grad beroende af
hjärtmuskelns styrka och funktionsduglighet. De
svårigheter för cirkulationen, som uppkomma
genom inträdda patologiska tillstånd i hjärtat,
öfvervinnas nämligen i regel under längre
eller kortare tid alltefter hjärtfelets
art därigenom, att hjärtmuskeln växer eller
hypertrofierar (se ofvan). Om fordringarna
på det sjuka hjärtats funktionsduglighet
icke ställas högre, än dess krafter räcka,
d. v. s. ingen öfveransträngning af detsamma
eger rum, kan det ock fylla sin uppgift utan
att ge några egentliga symtom. Detta kallas,
att hjärtfelet är "kompenseradt". Inträder,
i följd af plötsliga större ansträngningar
eller på grund af tillstötande sjukdom,
kroniska förgiftningar (alkohol, tobak etc.),
för hjärtats arbete ogynnsammare förhållanden,
kan det ofta icke fylla sin uppgift och ett
s. k. inkompensationstillstånd inträder. Symtomen
af ett dylikt äro i regel likartade, vare
sig ett kroniskt muskellidande eller ett
organiskt valvelfel föreligger, och yttra sig
med trötthet, hjärtklappning, med liten, ofta
oregelbunden puls, andfåddhet vid rörelser,
svullnad i fötter och ben etc. Dessa symtom
af hjärtlidande kunna vara mer eller mindre
häftiga och inträda stundom endast småningom,
stundom åter mycket hastigt. De kunna vid
kroniska hjärtsjukdomar ofta under åratal motas
eller häfvas genom en lämplig och sakkunnig
behandling. Lefnadssättet måste regleras
medelst hvila och diet etc., hjärttoniserande
läkemedel användas såsom digitalis, strophanthus
m. m. Äfven bad (kolsyrebad, växelströms-
eller ljusbad o. d.) och gymnastik komma
härvid till användning. Anfallen af
hjärtsvaghet komma emellertid, om de blott en
gång börjat, äfven efter iakttagandet af den
största försiktighet gärna åter och då ofta
med förnyad styrka, samt utgöra icke sällan
oangenäma komplikationer vid andra sjukdomar,
som kunna träffa hjärtfelspatienter. De kroniska
hjärtlidandena äro ofta så svårartade, att de
förr eller senare medföra döden.

Många isolerade s. k. hjärtsymtom förekomma,
hvilka dels kunna tyda på ett hjärtlidande,
dels uppträda oberoende af ett dylikt. Hit
höra t. ex. smärtor i hjärttrakten,
hvilka mycket ofta äro af reumatisk art och
framkallas af inflammatoriska infiltrationer
i bröstkorgsväggens vänstra sida. — Hjärtkramp
(angina pectoris) kan hos yngre personer vara
rent funktionell och af toxiskt eller hysteriskt
ursprung, men tyder hos äldre i allmänhet på
en förkalkning med åtföljande förträngning
af pulsådrorna inom själfva hjärtat. —
Hjärtklappning, något oregelbunden
hjärtverksamhet, oppressionskänsla öfver hjärttrakten
o. d., kan ofta förekomma vid sinnesrörelser;
hos neurasteniska eller hysteriska individer,
efter sexuella excesser, vid ventrikellidanden,
efter förgiftningar med kaffe, nikotin m. m. och
beror åtminstone icke alltid på rubbningar inom
själfva hjärtat. Vissa sjukdomar framkalla
ökad hjärtverksamhet, t. ex. febersjukdomar,
blodbrist, lungtuberkulos. — Tromb l. blodpropp
kan uppträda inom hjärtat redan under lifvet
och ge anledning till ytterst lifsfarliga
symtom (höggradig hjärtsvaghet). Dels kan
en dylik af blodströmmen föras från sitt
bildningsställe inom vensystemet (t. ex. i
benen) in i den högra hjärthalfvan och därifrån
delvis ut i lungan, tilltäppande lungpulsåderns
grenar, dels uppstår en blodpropp inom olika
delar af hjärtat, t. ex. i hjärtförmaken,
om hjärtats kraft är minskad och dess arbete
härigenom otillräckligt, eller om endokardiet
genom inflammationsprocesser förlorat sin
jämna glatta yta och därigenom underlättar
blodets koagulation. En blodpropp, som genom
blodströmmen föres in i någon af hjärtmuskelväggens
artärer, kan ge anledning till plötslig
död. En dylik död genom hjärtats bristning
är däremot en mycket sällsynt företeelse. —
Hjärtförlamning uppgifves som bekant
rätt ofta som dödsorsak. Då lifvet endast
genom det arteriella blodets spridande till
organismens särskilda delar kan uppehållas,
är det klart, att döden nästan alltid närmast
beror på upphörandet af hjärtats verksamhet
eller på dess förlamning. Icke alltid ligger
dock orsaken till denna förlamning hos hjärtat
själft, såsom vid muskelns förstöring genom
inflammation, fettdegeneration eller utmattning
vid marasm o. s. v. — Slutligen bör nämnas,
att tumörbildningar kunna utgöra en sällsynt
orsak till sjukdomar hos hjärtat. De vanligaste
dylika äro syfilomer (gummata), kräftsvulsterna
och fibromer samt myombildningar. Äfven
tuberkulos kan angripa hjärtat. Angående stora
pulsåderns (aorta) sjukdomar se Aneurysm.
F. B. (I. H.)

Hjärtsköld, her. Se Hjärtvapen.

Hjärtslag. 1. Fysiol. Se Hjärtat,
sp. 863. — 2. Med., detsamma som hjärtförlamning. —
3. Vid slakt benämning på nedre delen af
strupen med vidhängande hjärta och lungor.
Jfr Ränta.

Hjärtsprång, förr ofta benämning på kramp (se
d. o.) hos barn.

Hjärtsten. Se Rågång.

Hjärtstilla, bot., namn på Leonurus cardiaca L.

Hjärtstock. 1. Bergsv., vid hästvind (se
d. o.) den vertikala stocken, på hvilken
linkorgen sitter och genom hvilken de horisontala
armarna gå, vid hvilka dragarna förspännas. Vid
de gamla hammarställningarna (jfr d. o.) af
trä kallades äfven den vertikala stock, som
utgjorde det främre fästet för tryckaren, för
hjärtstock. Vid en del hjulstockar (jfr d. o.),
som äro sammansatta af en grof bjälke i midten
med däromkring lagdt finare virke, kallas äfven
denna inre bjälke för hjärtstock. — 2. Skpsb. Se
Gångspel och Roder. — 3. Skogsv., den innersta,
2 à 3 m. långa och omkr. 25 cm. grofva
stocken i en kolmila, kring hvilken den öfriga
kolveden inreses. — I denna stock, som förses
med stöttor, inhuggas i de vanliga östgöta-
och värmlandsmilorna kilar för anbringandet
af tändkanalen, som bildas af kolved, rest mot
dessa kilar. I "milor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free