- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
915-916

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoffmann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undervisning af polska emigranters barn och ett
omfattande skriftställeri. Hennes efterlämnade
arbeten utgåfvos 1849, ny uppl. 1875–77.
1 o. 2. A-d J.

Hoffmann, Franz, tysk teistisk filosof,
f. 1804 i Aschaffenburg, d. 1881 som professor
i filosofi i Würzburg (sedan 1835), sökte i en
mängd skrifter sprida sin lärare F. von Baaders
(se d. o.) filosofiska system och utgaf i
förening med några andra dennes samlade skrifter
(1850–60). H:s Philosophische schriften utgåfvos
1868–82.
S-e.

Hoffmann [hå’fmän], Charles Fenno, amerikansk
författare, f. 1806 i New York, d. (vansinnig)
1884, skildrade prärierna i A winter in the
west
(1885) och Wild scenes in forest and
prairie
(1837), novellen Greyslaer (1840) och
dikter. H. uppsatte den spridda tidskriften
"The knickerbocker" och redigerade länge
"The literary world".

Hoffmann, Christoph, sektstiftare. Se
Tempelsällskapet.

Hoffmann, Alexander Friedrich Franz, tysk
skriftställare, f. 1814 i Bernburg,
d. 1882 i Dresden, var mycket känd som
bearbetare, och äfven författare, af folk- och
ungdomsskrifter. Många af H:s bearbetningar (från
Marryat, Cooper m. fl.) ha öfversatts på svenska.

Hoffmann, Joseph, österrikisk målare, f. 1831
i Wien, d. 1904, började sina studier i Rahls
skola och gjorde sedermera resor rundt om i
världen. Han har gjort sig känd genom ideala
landskap i heroisk stil, särskildt en cykel af
fem bilder från det forna Aten, väggmålningar
i parlamentshuset, naturhistoriska museet
m. fl., tusentals akvareller och teckningar från
olika världsdelar och genom dekorationer för
operan i Wien och Wagnerteatern i Baireuth.
(G-g N.)

Hoffmann, Ludwig Ernst Emil, tysk
arkitekt, f. 1852 i Darmstadt, studerade i
Kassel och Berlin, fick 1885 första priset för
sina ritningar till riksrättspalats i Leipzig
(fullbordadt 1895). 1896 blef han stadtbaurath
i Berlin och har där ej blott varit lifligt
verksam, han har i hög grad bidragit till att
skapa en modern Berlin-arkitektur med egen
karaktär och ett eget stilspråk. Han utgår
ofta från en historisk stil, men utarbetar
dennas grundsatser på ett nytt och personligt
sätt. Han har utfört skolhus, sjukhus (Rudolf
Virchowsjukhuset
), kommunala byggnader, folkbad,
den stora stadsförvaltningsbyggnaden ("zweites
Rathaus") och det omfattande, måleriskt hållna
Märkisches museum, byggdt för staden Berlins
samlingar, samt har dessutom gjort ritning till
brandkårens monument på Mariannenplatz. H. utgaf
1903 verket Neubauten der stadt Berlin.
G-g N.

Hoffmann, Baptist, tysk operasångare, f. 1864
nära Kissingen, elev af Jul. Stockhausen,
är sedan 1897 anställd vid Berlins hofopera,
där han med stor framgång uppbär betydande
barytonroller såväl i musikdramat som i den
komiska operan.
E. F-t.

Hoffmann & Campe, stort bokförlag i Hamburg, som
uppstod 1808 genom sammanslagning af Benjamin
Gotthob Hoffmanns och August Campes (se Campe)
affärer. Bland förlagets bekantaste artiklar
voro arbeten af Börne, Heine, Hoffmann von
Fallersleben m. fl., hvilket hade till följd,
att man 1841 förbjöd förlaget i Preussen och
delvis i Österrike.

Hoffmann-Krayer, Eduard, schweizisk
etnolog, f. 1860 i Basel, har sedan 1897
utgifvit den förtjänstfulla tidskriften
"Schweizerisches archiv für volkskunde", i
hvilken han offentliggjort flera af sina om en
framskriden vetenskaplig ståndpunkt vittnande
afhandlingar, t. ex. Die fastnachtsgebräuche
in der Schweiz
(1897), Neujahrsfeier im alten
Basel und verwandtes
(1903), Knabenschaften
und volksjustiz in der Schweiz
(1904),
Fruchtbarkeitsriten im schweizerischen
volksbrauch
(1907). Han har dessutom utgifvit
Die volkskunde als wissenschaft (1902).
N. E. H.

Hoffmanns droppar, Liquor anodynus mineralis
Hoffmanni
l. Aether spirituosus, äro (enligt
sista uppl. af Sv. farmakopén) en blandning
af 1 del eter och 3 delar koncentrerad
sprit. Dessa droppar, uppkallade efter tyske
läkaren Friedrich Hoffmann, ha en stark lukt af
eter och ega detta medels upplifvande verkan,
ehuru något mildrad genom tillblandningen af den
mindre exciterande spriten. Smaken är skarp,
efteråt kylande. Medlet nyttjas någon gång i
teskedsdos som upplifvande medel för andningen
vid hotande respirationsförlamning (asfyxi),
oftare vid småkrämpor såsom vid kolikplågor
("väderfördelande"), hysteriska och andra
nervösa krämpor (med halft suggestiv verkan)
- vanligen i dos af 15-60 droppar i vatten,
på socker eller som tillsats till mixturer
eller infusioner. Hoffmanns droppar missbrukas
ofta af hysteriska personer samt, särskildt
i våra nordliga provinser, som rusdryck.
O. T. S. (C. G. S.)

Hoffmannsegg, Johann Centurius, grefve von
H., tysk entomolog och botanist, f. 1766,
d. 1849, gjorde tills. med Tilesius och Link
1797–1801 en naturvetenskaplig resa genom
Portugal och bearbetade i förening med Hellwig
och Illiger i Braunschweig sina samlingar,
hvilka bildade stommen i det på sin tid
berömda Hellwig-Hoffmannseggska entomologiska
kabinettet. 1809–40 utgaf H. (i förening med
H. F. Link) praktverket Flore portugaise, som delvis
bekostades af preussiska staten.
(T. K.)

Hoffmanns tempererade magelixir. Se Elixir.

Hoffmeister, Samuel, bildhuggare, f. 1765, d. 2
april 1818 i Stockholm, kom som yngling till
Målarakademien i Stockholm och blef särskildt
elev af Sergel. Vid akademien erhöll han en rad
belöningar för modellering och tyckes ha ansetts
som en särdeles hoppgifvande konstnär. Han
blef på 1790-talet k. statybildhuggare
och led. af akademien (1796). Sannolikt
arbetade han under Sergel för dennes många
beställningar; ty af hans själfständiga
verksamhet äro spåren mycket få. Af Sergels
elever var han den minst antikiserande, mest åt
ett realistiskt framställningssätt lagde. Bland
hans bevarade arbeten må nämnas den stora bysten
af C. G. Pilo i Konstakademien, en medaljong
af Benj. Franklin (i Nationalmuseum) och
medaljonger af S. Hebbe och hans fru (å Östanå).
-rn. (A. L. R.)

Hoffmeister [-majster], Franz Anton, tysk
musiker, f. 1754 i Rothenburg, d. 1812 i Wien,
där han var kyrkokapellmästare och musikhandlare,
öppnade 1800 jämte Kühnel den välkända Bureau
de musique i Leipzig, som nu blomstrar under
namnet "K. F. Peters". H. komponerade 9 operor,
42 stråkkvartetter, en mängd trior, hundratals
flöjtsaker samt symfonier, pianosonater
m. m., ytliga, men flytande skrifna.
A. L.*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:10:58 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free