- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
917-918

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoffmann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hoffmeyer, Niels, dansk meteorolog, f. 3
juni 1836, d. 16 febr. 1884, blef löjtnant
1853, men tog afsked 1864 och var sedan
1872 föreståndare för det meteorologiska
institutet i Köpenhamn. Som sådan utvecklade
han stor verksamhet och åstadkom inrättandet af
många observationsstationer, dels i Danmark,
dels i dess nordliga biländer, samt införde
omfattande och likformiga iakttagelser och
dagliga väderleksrapporter. Därjämte verkade
han för samarbete mellan de nordiska ländernas
meteorologiska anstalter samt särskildt
för upprättandet af de meteorologiska och
magnetiska stationer i trakten af nordpolen,
hvilka trädde i verksamhet 1882. Utom flera
mindre afhandlingar (Étude sur les tempêtes
de l’Atlantique septentrional et projet d’un
service télégraphique international relatif à cet
océan,
1880) utgaf H. sedan 1874 meteorologiska
Maanedsoversigter och Aarböger; men särskildt
är hans namn förbundet med de sedan 1877 utkomna
internationella Cartes synoptiques journalières
des temps
för Nord-Amerika, Atlantiska hafvet,
Europa och västra Asien. .
E. Ebg.

Hoffory, Johan Peter Julius, dansk-tysk
språkforskare, f. 1855 i Aarhus af en
ursprungligen ungersk familj, d. 1897,
idkade universitetsstudier i Köpenhamn,
Berlin och Strassburg, blef filos.
doktor i Köpenhamn 1883 och anställdes
s. å. som docent i nordisk filologi och
allmän fonetik vid Berlins universitet,
där han 1887 utnämndes till e. o. professor
i samma ämnen och sålunda blef den förste,
som i Berlin beklädt en professur i nordiska
språk. Redan 1889 måste H. emellertid på grund
af sinnessjukdom upphöra att tjänstgöra. H:s
om mycken begåfning vittnande många, men
i allmänhet smärre, afhandlingar falla mest
inom fonetik (Phonetische streitfragen, 1876,
Tenuis und media, 1881, båda i "Zeitschr. für
vergl. sprachforschung"), fornisländsk
lingvistik (Oldnordiske konsonantstudier, 1883,
i "Arkiv för nord. filologi"), mytologi och
Eddakritik. I sistnämnda ämnen (Eddastudien,
1889) är H. en ifrigt intresserad lärjunge af
Müllenhoff, detta äfven i så måtto, att han
stundom med mer än nödig skärpa häfdar sina
åsikter, en egenhet, som framträder äfven i H:s
öfriga författarskap. För spridande af kännedom
om nordisk litteratur i Tyskland var H. lifligt
intresserad och verksam, bl. a. genom utgifvande
af "Nordische bibliothek", hvari han själf
öfversatt stycken af Ibsen och E. Brandes (1889),
samt (tillsammans med P. Schlenther) af Holbergs
"Dänische schaubühne" (1885–87).
Ad. N-n.

Hoffröken, ogift adlig dam, anställd
som uppvaktande hos en drottning eller
k. prinsessa. Hoffröknar ha lägre rang än
statsfruarna.

Hoffs maltextrakt. Se Maltextrakt.

Hoffstedt, August Vilhelm, ingenjör,
teknisk lärare, f. 8 mars 1841 i Svärdsjö,
Kopparbergs län, d. 29 okt. 1907 i Stockholm,
student i Uppsala 1860, extra elev 1861 vid Falu
bergsskola och ord. elev 1862–65 vid Teknologiska
institutet, från hvars mekaniska fackskola
han utexaminerades 1865, blef 1868 assistent
i matematik, fysik och tillämpad mekanik vid
Teknologiska institutet och var från 1877 till
sin död lektor i konstruktion af maskinelement
och hissinrättningar vid Tekniska högskolan
(sedan 1902 med titel professor). 1871–1907
var H. därjämte sekreterare vid högskolan samt
öfverlärare i mekanik och maskinlära vid Tekniska skolan i
Stockholm. H. egnade därjämte mycket arbete åt
den af honom 1870 uppsatta "Teknisk tidskrift",
hvilken 1878 öfvertogs af Svenska teknologföreningen,
men för hvars afdelning för mekanik H. var
redaktör ända till kort före sin död. I samband
med sin lärarverksamhet utgaf H. bl. a. öfv. och
bearbetningar af C. Bachs "Maskinelement" (1894)
samt Handbok för maskinkonstruktioner (1906) och
Maskinelement, deras beräkning och konstruktion
(1907). H. var sedan 1898 led. af Landtbruksakad.
G. H-r.
illustration placeholder


Hoffurir (jfr Furir), hoftjänare, som
sorterar närmast under förste hofmarskalken
samt har uppsikt öfver ordningen bland hof-
och livrébetjäningen o. s. v.

Hoffwen, Ludwig von, var byggmästare på Uppsala
slott, då han 1570 sändes till Gullberg för detta
fästes förstärkande. 1571 gillades hans ritning
till en stad vid Gullberg, och 1573 befalldes
han utstaka befästningarna vid Gullbergs slott
och stad, innan han fick gå öfver i hertig
Karls tjänst, hvarom denne anmodat honom.
L. W:son M.

illustration placeholder

Hoffvenius, Petrus, läkare, universitetslärare,
f. 14 mars 1630 i Axnäs by, Ärla socken,
Södermanland, d. 23 maj 1682 i Uppsala, studerade
i Uppsala till en början orientaliska språk och
filosofi samt blef en ifrig anhängare af de
cartesianska åsikterna, men vände sig sedan
till medicinen och företog, för att studera
densamma, 1658 med k. stipendium en resa
till Leiden, där han 1660 vann doktorsgrad
för afhandlingen De Athleta hippocratico
ex Aphorismo III.
1661 utnämndes han till
professor i medicin vid Uppsala universitet och
inlade sådana oförgätliga förtjänster om sin
vetenskap, att han af I. Hwasser prisas som "den
svenska medicinens fader och grundläggare". I en
serie akademiska disputationer, Exercitationes
artis medicinalis
(1662–64), sökte han åt
de studerande gifva ett kort sammandrag af
fysiologien och patologien. När H. i några dem
åtföljande teser angrep då rådande skolastiska
principer, väckte detta mycken anstöt i Uppsala,
och disputationsakterna utmärktes genom skärpa
och liflighet. Häftigare blef striden 1665,
då H. författade en "med cartesiansk filosofi
uppfylld" afhandling: Parecbasis, qua tropos
epistemos seu modus considerandi medicus
ad physiologiæ medicæ meliorem intellectum
exhibetur.
På teologernas begäran förbjöd
konsistorium afhandlingens utgifvande och
ställde dess författare till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free