Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. 1847, juris kandidat 1871 och overretssagförer
i Köpenhamn 1875, har dels skrifvit om Engelsk
parlamentarisme (1884), dels författat en rad
arbeten i dansk statsrätt under 13:e och 14:e
årh., närmast till belysning af förhållandet
mellan de ursprungliga landskapslagarna och
den nyare rikslagstiftningen. Det första,
Leges Valdemari regis ("Kong Valdemars lov",
1886), skaffade honom juris doktorsgrad. Senare
följde Dansk rigslovgivning. Forholdet mellem
vederlagslov og rigslov (1889), Dansk og fremmed
ret (1891), Konge og danehof i 13:e og l4:e
aarh. (1895) och Konge og len under Valdemarerne
(1899).
E. Ebg.
Holborn [hå͡u’bən], stadsdel af London, n. om
Thames, mellan Waterloo- och Blackfriarsbron,
med 59,405 inv. (1901). Öfver Fleetbäckens 8
m. djupa dal går sedan 1869 den efter Haywoods
förslag byggda Holbornviadukten (430 m. lång,
25 m. bred); bredvid ligger Holbornstationen
för London—Chatham—Dover-järnvägen.
(J. F. N.)
Holbæk, stad i norra delen af Själland, vid södra
kusten af Holbækfjorden (en arm af Isefjorden),
vid järnvägen mellan Roskilde och Kalundborg;
från H. går sedan 1899 järnväg till Nykjöbing
i Odsherred. 5,269 inv. (1906). Ganska betydlig
handel, i synnerhet med spannmål. H. är en
gammal stad. I 13:e årh. byggdes där en
borg, som 1659 förstördes af svenskarna.
E. Ebg.
Holbæk amt, amt i nordvästra delen af Själland,
mellan Isefjorden och Stora Bält. 1,700
kvkm. 103,350 inv. (1906). Kusterna äro
djupt inskurna, och flera uddar skjuta ut i
hafvet. De betydligaste af dessa äro Asnæs och
Refsnæs, som omsluta Kalundborgsfjorden, samt
Själlands odde på halfön Odsherred. På Draget,
den landtunga, som förbinder Odsherred med det
öfriga Själland, ligger Vejrhöj, en af Själlands
högsta punkter, 121 m. Det mest betydande
vattendraget är Aamose-ån l. Hallebyån; de
största sjöarna äro Tis-sjön och den natursköna
Skarritsjön. 1901 användes 78,440 har till
odling af säd, rotfrukter och handelsväxter,
48,000 har till äng och bete samt 9,900 har till
skog. 1903 funnos inom amtet 27,900 hästar,
103,700 nötkreatur, 129,600 svin och 842,000
höns. Där ligga många stora egendomar, och
förr fanns där en betydande mängd fästegods
(2,920 fästegårdar år 1835, omfattande nära
två tredjedelar af hela hartkornet), men 1892
återstodo endast 411, och senare har antalet
ytterligare minskats. Amtet har 3 städer (Holbæk,
Kalundborg och Nykjöbing), 6 härad och ön Samsö.
E. Ebg.
Holck, dansk adlig ätt, som omtalas redan
i början af 14:e årh. En gren af ätten
introducerades 1664 på svenska riddarhuset och
utdog i början af 1700-talet. — 1. Henrik H.,
f. 1599, d. 1633, utmärkte sig under trettioåriga
kriget dels vid försvaret af Stralsund mot
Wallenstein (1628), dels i kejserlig tjänst,
vid Leipzigs intagande 1633, samt blef
tysk riksgrefve och generalfältmarskalk. —
2. Eiler H., f. 1627, d. 1696, var 1658—59
öfverste för ett dragonregemente och 1660—71
länsman och kommendant på Kronborg. Därefter
blef han militärguvernör på Fyn och 1672 baron
(till Holckenhavn) samt 1678 geheimeråd. Han
hörde till Griffenfelds vänner och var en af
hans domare. — 3. Konrad H., f. 1742, d. 1800,
utöfvade som Kristian VII:s gunstling ett
skadligt inflytande
på den unge konungen under hans första
regeringsår genom att förleda honom till alla
slags utsväfningar, medan han aflägsnade honom
från drottningen. Han blef 1767 hofmarskalk
och 1769 geheimeråd, men störtades 1770 af
Struensee och sändes som amtman till Holstein.
E. Ebg.
Holck, Karl Georg, dansk rättslärd, f. 1834,
d. 1868, blef juris kandidat 1855, tog följande
år äfven slesvigsk juridisk examen och fick
anställning i slesvigska ministeriet. 1857—59
studerade han i Bonn, Paris och München, höll
1860—61 föreläsningar vid Köpenhamns universitet
i slesvigsk rätt och blef 1862 professor. Efter
hans död utgåfvos Den danske statsforfatningsret
(1869) och Den danske statsforvaltningsret (1870).
E. Ebg.
Holckenhavn, baroni i östra delen af Fyn,
Svendborg amt, stiftadt 1672 f Eiler Holck (se
Holck 2). Hufvudgården H., 2 km. s. om Nyborg,
hette ursprungligen Kogsbölle och tillhörde
redan på drottning Margaretas tid släkten Ulfeld.
Den ombyggdes i slutet af 16:e årh. och
fick namnet Ulfeldsholm, men såldes 1616 till
Ellen Marsvin, som uppförde två nya flyglar och
fyra torn samt kallade gården Ellensborg. Efter
hennes död (1649) gick den i arf till dottern
Kirsten Munk, Kristian IV:s förskjutna maka,
och 1658 till dotterdottern Leonora Kristina
Ulfeld, men indrogs till kronan 1663 och
såldes 1671 till Eiler Holck, som gaf den dess
nuv. namn. Till H. höra 364 har åkerjord och
314 har skog samt ett kapital på 1,230,000 kr.
E. Ebg.
Holcus L., Mjuktåtelsläktet, bot., ett till
fam. Gramineæ hörande växtsläkte, som utmärkes
därigenom, att den utbredda vippans småax äro
kortskaftade, tvåblommiga, sammantryckta,
och de två skärmfjällen ej alldeles lika
stora, det yttre smalare, en-nervigt, det inre
trenervigt. Blommorna ha glesa hår vid basen;
den nedre är tvåkönad, den öfre har endast
ståndare. De till svenska floran hörande arterna
af detta släkte, H. lanatus L. och H. mollis
L., äro tämligen höga, mjukhåriga gräs, med
breda, platta blad. Den förra, luddtåtel,
växer tämligen allmänt på ängsmark och odlas
äfven som fodergräs. Den är ett dåligt, för
kreaturen föga smakligt gräs, som dock användes
som inblandning i fodervallar på mager jord,
där ej bättre växter gå väl till, såsom på
mager sandjord och öfvervattnade, men mindre väl
torrlagda mossängar.
O. T. S. (G. L—m.) H. J. Dft.
Holdar, fno., detsamma som haulder (se Bonde,
sp. 1093).
Holden [hå͡u’ldən], Edward Singleton,
nordamerikansk astronom, f. 1846 i S:t Louis,
Missouri, professor vid Naval observatory
i Washington 1873, direktor för Washburn
observatory i Madison 1881, president för
universitetet i Berkeley, Kalifornien, 1885,
direktor för Lick-observatoriet å Mount Hamilton,
i Kalifornien, 1888—97, har utfört en mängd
arbeten inom olika delar af den praktiska
astronomien, såsom undersökningar öfver
solkoronan, planeterna, månen, Jupiter- och
Uranus-satelliterna, nebulosor m. m. Han har ledt
flera solförmörkelseexpeditioner. 1889 bildade
han "Astronomical society of the Pacific", i
hvars publikationer han offentliggjort många
afhandlingar; han utgaf de första banden
af Lick-observatoriets "Publications".
B—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
