Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holder, Alfred, tysk filolog, f. 1840,
öfverbibliotekarie vid storhertigliga hof- och
riksbiblioteket i Karlsruhe, har varit verksam
som utgifvare af handskrifter och äldre texter,
såsom Horatius, Tacitus, Jordanes, Beda, Saxo
Grammaticus, Beowulf m. fl.
Holderness [hå͡u’ldənes], ett fruktbart landskap
i engelska grefsk. York, East Riding, omfattar
den mellan Humber och Nordsjön liggande halfön,
som slutar med udden Spurn head. Det inre är
ojämnt, kusterna äro flacka, och längs Humber
ligger ett marskland (the Cars), som genom vallar
måste skyddas mot hafvet. Hufvudort är hafsbadet
Hornsea vid Nordsjön (2,381 inv. 1901).
J. F. N.
Holešov [-ʃåv], tjech. Se Holleschau.
Holetschek, Johann, österrikisk astronom, f. 1846
i Thuma, Nedre Österrike, 1872 assistent och 1879
adjunkt vid observatoriet i Wien, är bekant för
sina undersökningar öfver kometbanor.
B—d.
Holgabrud kallades Torgerd, en gudinna, som
dyrkades af Hakon jarl, som enligt Njálssaga
egde ett gudahus med tre gudabilder: Torgerd,
hennes syster Irpa och mellan dem Tor på sin
vagn, alla med guldring i hand eller på arm. I
Hakons tempel på Lade fanns äfven jämte andra
gudabilder en af Torgerd Holgabrud. Till henne
offrade Hakon jarl sin egen son i slaget mot
Jomsvikingarna, och strax därefter sände Torgerd
och Irpa från norr mot fienden hagel, blixt och
dunder och från jarlens skepp i synlig måtto
ett pilregn. Holge har ursprungligen betraktats
som Ladejarlarnas stamfader, och namnet är
uppkommet af Hálogi, eponym för Hálogaland.
Th. W.*
Holger danske, dansk sagohjälte, som enligt
traditionen ännu lefver, slumrande i ett
underjordiskt hvalf under Kronborgs slott eller
i en hög, och en gång, när Danmark är i yttersta
trångmål, skall i spetsen för ynglingar och
åldringar komma fram och rädda det från dess
fiender. Till denna sägen finnas motstycken hos
många andra folk, särskildt om kejsar Fredrik II
i Kyffhäuserberget. Saxo Grammaticus har alls
ingen kännedom om H., och hans namn är ej fäst
vid någon händelse i Danmarks historia. Sannolikt
har sägnen kommit till Norden först på 1400-talet
i samband med öfv. af sagokrönikan om Karl den
store (Karlamagnussagan); men den vann fort
insteg: en folkvisa besjöng H:s strid med
Burman, en tilldragelse, som afmålades på ett
hvalf i Floda kyrka i Södermanland (äfven i en
dansk bykyrka finns en målning från 1400-talet,
föreställande H.). I själfva verket anknyter sig
folksagan urspr. till en fransk hjälte, Ogier
le danois, som hör till den karolingiska
sagokretsen: han spelar en roll redan i "Chanson
de Roland" från 1000-talet, och senare behandlas
hans lefnadsöden själfständigt och utbroderade
med en mängd högst äfventyrliga bedrifter i
flera rimkrönikor från 1100—1300-talen. På denna
grundval utarbetades en vidlyftig prosaroman, som
Kristiern Pedersen under sin vistelse i Paris 1515
lät öfversatta i mycket förkortad form och 1534
trycka som Olger danskes krönike, närmast att
uppfatta som en historisk berättelse (omtryckt
1855 i bd 5 af hans danska skrifter): H. gjordes
rent af till en son af konung Godfred, som lämnat
honom som gisslan till Karl den store. Därefter
blef den en mycket omtyckt och många gånger
(senast 1878) tryckt folkbok. Om i berättelsen
finnes någon historisk kärna, har det
historiska elementet drunknat i äfventyrlig
utstoffering. I en uråldrig krönika från S:t
Martins kloster i Köln nämnes, att klostret
778, efter att ha sköflats af saxarna,
återuppfördes af "Olgerus, dux Daniæ", med
Karl den stores hjälp; ingen annan upplysning
meddelas. Ingemann har behandlat sagan i
"Holger danske" (1837). Litt.: A. Rothe, "Om
H." (1847), P. G. Thorsen, "Meddelelser om visse
historiske bestanddele i sagnet om Olger danske"
(1866), L. Pio, "Sagnet om H." (1869), G. Storm,
"Sagnkredsene om Karl den store og Didrik af
Bern hos de nordiske folk" (1874), Voretzsch,
"Über die sage von Ogier dem dänen" (1891).
E. Ebg.
Holger Hansson, målare, vanligen kallad Holgert
målare, är en af de få inhemske konstnärerna
från Sveriges senare renässans. Han nämnes första
gången 1586 som anställd vid Stockholms slott
och synes fortfarande haft sin hufvudsakliga
verksamhet där. För Karl IX utförde han
1606—07, utom hufvudbaner, "häroldkjortlar"
och "kröningspelare", konterfej af konungen
och hans barn. 1608 anordnade han, jämte en
Hinrich Wilhelm, "det larfveri (maskerad),
som gjordes till den Mecklenburgiske hertigens
bröllop". H. var en verklig konstnär, ej blott
dekorationsmålare; ett minnesmärke af hans
konstnärskap har bevarats i det graverade
porträtt af Gustaf II Adolf, som tillhör
kyrkobibeln af 1618 och hvilket utfördes efter
teckning af H. Det är fint, men hårdt tecknadt,
att döma af gravyren. Sannolikt har han ock
gifvit ritningen till det porträtt af konungen,
som i kopparstick åtföljer lagupplagan af
1617. 1615 fick han af konungen uppdrag att
afrita Angdovs belägring, hvilka teckningar
skulle brukas som mönster för tapeter. Det
sista år man känner för H:s verksamhet är 1618,
då han ingaf räkning på arbete, bland annat till
Gustaf Adolfs kröning. Ännu 1642 skattade "Holger
målares änka krögerska" till Stockholms stad.
—rn.*
Holgert målare. Se Holger Hansson.
Holguin, San Isidoro de H. [san isidå’rå
de ålgi’n], distriktshuvudstad på Cuba,
prov. Santiago, s. om hamnen Jibara. 6,045
inv. (1899). Sockerfabriker, tobakshandel.
J. F. N.
Holics [hå̄litʃ], kommun i ungerska
komitatet Neutra, vid March och järnvägen
till Pressburg. 5,817 inv. (1901), mest
slovaker. Kejserligt slott. 1746—1825
hade H. en betydande majolikafabrikation.
(J. F. N.)
Holiday [hå’lidi], eng., eg. helgdag;
fridag. Plur. holidays [-de͡iṡ], ferier. Jfr
Bankhelgdagar.
Holiganer. Se Huliganer.
Holigelod, artill., kallades granaten
vid tiden för trettioåriga kriget. Den
tillverkades dels af järn, dels af koppar.
H. W. W.*
Holinshed l. Hollinshed [hå’linʃed], Raphael,
engelsk krönikeförfattare, d. mellan 1580 och
1584, hopskref med bidrag af andra forskare
Chronicles of England, Scotland and Ireland (2
bd, 1577; 2:a uppl. 1587, sedan flera uppl.,
en kritisk 1807—08 i 6 bd), ett för kännedom
om Englands äldre historia värderikt arbete,
ur hvilket Shakspere direkt hämtade ämnen
till flera af sina historie- och sägendramer,
bl. a. Henrik V, Henrik VI, Lear och Macbeth.
Holitz [hå-], stad i Böhmen. 5,291 inv. (1900).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
