Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1041-1042 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homarus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1880, blef student 1842 och tog 1849 medicinsk
examen. Under danska kriget tjänstgjorde han
1848 som frivillig läkare på Augustenborg och
var därefter praktiserande läkare, sedan 1860
distriktsläkare i sin födelsestad, som han
1874—76 representerade i stortinget. Bland
H:s afhandlingar märkas
Om lungetuberkulosens arvelighed stöttet til egne iagttagelser (i "Norsk magazin for lægevidenskaben", 2:den række, bd XXI, 1867) och
Udkast til lov om foranstaltninger for at hindre söværts indbringelse af smitsomme sygdomme (1873).
O. A. Ö.

Homarus. Se Hummer, zool.

Homatropin (af grek. homos, lika, samma,
och atropin), kem. farm., en alkaloid,
som framställts ur atropin af Ladenburg
i Kiel. Uppvärmes (orent) hyoscyamin med
alkali (utspädd natronlut), frigöres en bas,
tropin. Förenar man tropin med mandelsyra
och upphettar denna förening i saltsyra,
bildas en ny alkaloid, som för sin likhet
med atropin fått namnet homatropin, och som
börjat användas af ögonläkare som medel att
utvidga pupillerna. Den har det företrädet
framför atropin, att utvidgningen går
hastigare tillbaka (inom ett dygn). Den har
dessutom mindre häftiga toxiska verkningar
i öfrigt. I praktiken användes homatropinets
bromvätesyrade salt, brometum homatropicum,
som äfven är officinellt. Till indrypning
i ögat användes en 1/2—1-proc. lösning.
F. B. (C. G. S.)

Homberg [hå’m-]. 1. Kretsstad i preussiska
reg.-omr. Kassel, vid statsbanan. 3,596 inv. (1905).
Döfstumanstalt, lärarseminarium. Vid landssynoden
här 1526 infördes reformationen i Hessen. —
2. By i preussiska reg.-omr. Düsseldorf, vid Rhen,
sedan 1907 medelst bro förenadt med det midt emot
liggande Duisburg. 8,555 inv. (1905). Liflig järnindustri,
stenkolsgrufvor, ångkvarnar.
(J. F. N.)

Homberg [hå’m-], Wilhelm, tysk-fransk kemist,
f. i Batavia 1652, d. 1715, bosatte sig 1674 som
advokat i Magdeburg, idkade naturvetenskapliga
och medicinska studier uti Italien, Frankrike
och England, blef med. doktor i Wittenberg, var
1682—88 bosatt i Paris och flyttade sedan till
Rom. Där vann han stort namn som läkare, men
återvände 1691 till Paris och blef s. å. medlem
af Institutet. H. intager ett framstående rum i
kemiens historia genom många viktiga upptäckter,
hvilka ådagalägga god observationsförmåga,
om han också icke alltid förstod att åt sina
iakttagelser gifva den rätta tydningen. Med
särskild omsorg vinnlade han sig om att göra
sina rön nyttiga för teknologien.

Hombre, L’ [lå̃br], kortspel. Se Lomber.

Kurhaus i Homburg.

Homburg [hå’m-]. 1. H. vor der Höhe, stad och
badort i preussiska reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau),
vid foten af Taunus, 176 m. ö. h. 13,742 inv. (1900).
Landtgrefvarnas forna residens (1680) ligger på
en staden behärskande höjd. Tillverkning af läder,
hattar, maskiner m. m. Gymnasium med realskola,
engelsk flickskola, museum (Saalburgsmuseet).
Stadens välmåga härrör nästan helt och hållet af
dess sju mineralkällor, hvilka besökas af
12,000 kurgäster årligen. Badbyggnaderna äro
präktiga (jfr fig.) och tillhöra allesammans
staden, som efter upphäfvandet af spelbanken
därstädes (1872) äfven har hela kur- och
badväsendet om händer. H. var 1622—1866
landtgrefvarnas af Hessen-H. residens. I
närheten ligger Saalburg (se d. o.). —
2. Stad i bajerska Rhenpfalz. 5,493 inv. (1905).
(J. F. N. Ln.)

Homburg [hå’m-], Ernst Christoph, tysk
psalmdiktare, f. 1605 i Mühla nära Eisenach, d. 1681,
juridisk ämbetsman i Naumburg, var en af sin tids
mest begåfvade religiösa skalder. Han har författat
bl. a. de med våra svenska kyrkosånger införlifvade
passions- och påskpsalmerna
"Jesu, du mitt lif, min hälsa" och
"Låt oss fröjdas, gladlig sjunga" (Sv. psalmb. 76 och 109).
E. N. S—g.

Homburg vor der Höhe [hå’m- får-]. Se Homburg 1.

Home [hå̃͡u’m], eng., hem; hemland; inrikes-. —
Home-department [-dipā’tmənt], inrikes-(civil-) departementet. —
Home-secretary [-se’kretäri], civilminister, ministern för inrikesärendena.

Home [hå̃͡u’m], gammal skotsk släkt, hvars
medlemmar under 1400- och 1500-talet ofta innehade
viktiga statsuppdrag. Alexander H.,
2:e baron H., d. 1506, var från 1488
Skottlands lordkansler och företog 1496—97
ett infall i England för att mot Henrik VII
stödja pretendenten Perkin Warbeck. Hans son,
Alexander H., 3:e baron H., anförde skottarnas
förtrupp i det olyckliga slaget vid Flodden 1513,
deltog sedan ifrigt i partistriderna om makten
under Jakob V:s minderårighet och afrättades
1516 på befallning af regenten Albany. Brorsonen
Alexander H., 5:e baron H., d. 1576, var en af
de mest bemärkte deltagarna i striderna på Maria
Stuarts tid och skiftade därunder flera gånger
parti. Släktens hufvudman fick 1605 titeln
earl af H., och genom giftermålsförbindelser
har härtill 1857 fogats besittandet af
ätten Douglas’ stamgods Douglas castle,
sedan 1875 med brittisk peersvärdighet som
lord Douglas. Hufvudmannen bär därför numera
släktnamnet Douglas-Home.
Jfr Douglas, sp. 768.
V. S—g.

Home [hå̃͡u’m] l. Hohm, Henry, lord Kames,
skotsk moralist, estetiker, f. 1696 i Kames,
grefsk. Berwick, d. 1782, vardt 1763, under
titeln lord Kames, en af öfverdomarna i
Skottland. Bland hans skrifter må nämnas
Essays on the principles of morality and natural religion (1751),
Elements of criticism (1762),
hans estetiska hufvudarbete, som med sin
Shaksperesdyrkan och sitt tadel af fransmännen
inverkade på Lessing samt genom sin teori om det
sublima på Schiller och Kant, samt
Sketches of history of man (1774).
Inom etiken är H. anhängare af Hutchesons teorier.
I estetiken inför han en del nya begrepp, men utan
systematisk ordning. Skönheten är enligt hans
åsikt något subjektivt. Liksom färgen är det en
sekundär egenskap, som vi tillägga tingen, därför
att de på oss göra behagligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>