Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1063-1064 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homosexuell ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hond. Se Hondius.

Honda [å’nda]. 1. San Bartolommeo de H., stad i
sydamerikanska republiken Colombia, dep. Tolima,
vid vänstra stranden af Magdalenafloden, och
vid foten af de fall (Salto de H.), vid hvilka
sjöfarten upphör. Omkr. 5,000 inv. Omgifvet af
berg på alla sidor har H. ett mycket hett klimat
(29,5°). – 2. Bahia H. (Bayahonda),
hamnplats på Goajira-halfön i Colombia. Se Bahia
Honda 2.
1. o. 2. J. F. N.


Hondekoeter [-kōter], Melchior de, holländsk
målare, f. 1636 i Utrecht, d. 3 apr. 1695
i Amsterdam, härstammade från en brabantsk
familj. Äfven hans farfader, Gillis (Aegidius) de H.,
som utvandrade från Antwerpen
till Holland, var målare. Denne hade en dotter,
Josina, som blef gift med målaren Weenix,
och en son, Gijsbert, som var djurmålare
och fader till Melchior. — Melchior fick sin
första undervisning af fadern och blef sedan
lärjunge af sin berömde onkel Weenix. Mellan 1659
och 1663 finnes han upptagen i registret öfver
målarsamfundet i Haag, därefter var han verksam
i Amsterdam till sin bortgång. Han inskränkte
sin sfär till skildringen af fjäderfäets
lif, helst de tama fåglarnas i hönsgården. Genom
outtröttlig iakttagelse af naturen nådde han på
detta trånga område ett verkligt mästerskap, och
i afbildandet af hönsfåglarna når han stundom en
obeskriflig prakt i koloriten. Därtill kommer,
att han äfven med aktningsbjudande skicklighet
förstår att behandla landskapet. Till hans
mest berömda arbeten hör Den flytande fjädern,
i Amsterdam. Sveriges nationalmuseum eger af
honom en bild, framställande döda fåglar i
en nisch. H. utförde äfven några raderingar.
C. R. N.*

Hondius (Hond), en holländsk
kopparstickarsläkt, af hvars medlemmar
i synnerhet de två med namnet Hendrik
(H. d. ä., f. 1573, d. omkr. 1630, och H. d. y.,
f. omkr. 1588, d. 1658) voro framstående
konstnärer, i synnerhet på porträttgravyrens
område. De förväxlas ofta, emedan de hade nästan
samma maner.

Hondo [å’ndå], Rio, flod i Central-Amerika,
uppstår genom sammanflödet af Rio Bravo i
Guatemala och Booth River i Brittiska Honduras
samt bildar gräns mellan sistnämnda land och
Yukatan. 160 km. lång, däraf segelbar 100 km. Den
utfaller i Chetumal-viken af Karibiska hafvet.
J. F. N.

Hondo ("hufvudland"), Honshiu ("hufvudö")
l. Nippon, den största af de japanska öarna
mellan 33° och 42° n. br. och 130°—142° ö. lgd,
skild i n. från Yeso genom Tsugarusundet, i
s. från Shikoku genom Linschotensundet och det
japanska innanhafvet Setoutsi och från Kiushiu
genom Suo-nadasundet. Kringliggande mindre öar
äro Sado, Oki-gruppen, Avaji, Shichi-to-gruppen
m. fl.; man räknar inalles 167. Hufvudön har en
areal af 223,469,8 kvkm., biöarna, som
administrativt höra dit, 1,216,8 kvkm.,
tillhopa 224,686,6 kvkm. Hufvudöns kustlängd
är 7,675 km. Ön är delad i tre provinser
Nord-, Central-och Syd-Nippon, hvilka
sönderfalla i 34 ken. Folkmängden var
(Boninöarnas inberäknad) 1903 35,460,542
pers. (158 inv. på 1 kvkm.). Se vidare Japan.
J. F. N.

Hondschoote [å̄dskå̄t], stad i franska
dep. Nord (Flandern), nära belgiska gränsen
vid H.-kanalen. 1,822 inv. (1901; som kommun
3,365 inv.). — H. var förr en betydlig ort
med 20,000 inv. och stor klädesindustri. Där
besegrade franske generalen Houchard 7 och 8
sept. 1793 engelsmännen under hertigen af York.
J. F. N.

d’Hondt, Victor, belgisk jurist, f. 1841 i Gent,
d. 1901, var sedan 1885 professor i civilrätt
vid universitetet där och har fäst sitt namn
vid den s. k. d’Hondts regel, en vid de flesta
proportionella valsystem tillämpad formel. Se
därom Proportionella val.

d’Hondts regel. Se d’Hondt.

Honduras [sp. åndu’ras, eng. håndō’räs].
1. Republik i Central-Amerika,
mellan 13° 10′ och 16° 2′ n. br. samt 83° 11′ och
89° 25′ v. lgd. Det begränsas i n. och n. ö. af
Hondurasbukten och Karibiska hafvet, i s. ö. och
s. af Nicaragua, Fonsecaviken och Salvador samt
i v. af Guatemala. 114,670 kvkm. (enl. andra
119,820 kvkm.). I Hondurasbukten ligga de
fruktbara till H. hörande s. k. Bay-öarna;
Roatan, Bonacca l. Guanaja, Utilla, Elena
m. fl., och i Fonsecaviken öarna Tigre med
hamnen Amapala (se d. o.), Conchaguita och
Manguera. Med undantag af några sumpiga och
osunda lågslätter vid norra och östra kusten,
i synnerhet vid flodmynningarna, är större delen
af H. ett 600—1,800 m. högt högland, uppfylldt
af från Anderna utgående kedjor. Sydvästra
H. är ett ungeruptivt bergland med regellös
anordning af de slocknade kratrarna och torftig
vegetation. De där förekommande bergarterna äro
andesit, basalt, liparit och äfven porfyr. Bergen
nå i allmänhet icke öfver 2,000 m.; den högsta
toppen är Selaque (2,800 m.). En stor del af
dessa västra berg afvattnas genom Rio Lempa, som
flyter till Stilla hafvet. En egendomlighet för H:s
bergland äro de små högslätter (valles), som
ligga mellan bergen och bildats genom alluvial,
eolisk och vulkanisk aflagring. Nordvästra H. är
ett mesozoiskt bergland med flera kedjor och
längst i n. det arkeiska Sierra del Espiritu
Santo l. Omoabergen (2,100 m.). I mellersta
H. ligga Comayaguas berg (600 m.), på hvilka
upprinner Rio Choluteca, som i en stor båge åt
ö. flyter ned till Fonsecaviken. Från västra
delen af samma bergtrakt flyter Rio Humuyo,
i sitt nedre lopp kallad Rio Ulua, hvars dal är
den mest trafikerade vägen från östra kusten till
den västra, i det att man där kan öfvergå Anderna
i ett 853 m. högt pass. Längs dalen håller en
järnväg på att byggas mellan Fonsecaviken och
Puerto Cortez på norra kusten. Andra floder, som
utflyta i Karibiska hafvet, äro Aguan (Roman),
Rio Tinto (Negro), Patuca (Guayape) m. fl. Den
största sjön är Lago Yojoa, 625 m. ö. h., 36
km. lång, 5—15 km. bred, i Rio Uluas källtrakter,
hvarjämte i landets östligaste del ligger
strandlagunen Caratasca. — Som endast en ringa
del af H. hör till Andernas vulkanregion, äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>