Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1177-1178 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Howard ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Massachusetts), d. 1867 i Brooklyn, var 1835—37
arbetare på en bomullskardfabrik i Lowell
och flyttade därefter till Boston, där han
1841 började arbeta på att konstruera en
symaskin. 1846 hade han lyckats att konstruera
en symaskin med skyttel, på hvilken han erhöll
patent i Nord-Amerikas förenta stater. Det
hufvudsakliga i uppfinningen angaf H. vara
användandet af en nål med ögat förlagdt nära
spetsen, och denna geniala anordning visade sig
vara en så väsentlig betingelse för symaskinens
utveckling, att ingen af H:s många efterhärmare
kunde afvara densamma. Han begaf sig med sin
uppfinning till England; men då hans maskin där
lika litet som förut i Nord-Amerika vann någon
afsättning, återvände han 1850 till Amerika,
där Singer under tiden uttagit patent på en
något förändrad konstruktion af H:s maskin och
lyckats öfvervinna fördomen mot bruket af dessa
maskiner. Sedan H. efter flera års rättegång
häfdat sin rätt till uppfinningen, fick han
slutligen skörda vinsten af densamma. Han
grundade Howe machine company i Bridgeport, och
från detta bolags storartade verkstäder spredos
H:s symaskiner öfver både Nya och Gamla världen.


Howe [ha͡u’], Julia, född Ward, amerikansk
författarinna, f. 1819 i New York, gifte sig
1843 med Samuel Gridley H. (d. 1876), den kände
läkaren och filantropen (jfr L. D. Bridgman).
1854 utgaf hon sin första diktsamling,
Passion flowers, och 1856 en ny, Words for
the hour (1898 utkommo hennes dikter samlade i
From sunset ridge). Sedermera egnade hon sig
hufvudsakligen åt filosofiska studier samt
skref ett stort antal essayer af teologiskt
och metafysiskt innehåll. 1866 utkom samlingen
Later lyrics, innehållande hennes bästa poetiska
alster, bl. a. den berömda dikten The battle
hymn of the republic, det nordamerikanska
inbördeskrigets (1861—65) marseljäs. Utom dramer
och reseskildringar har hon skrifvit äfven Sex
and education (1874), Modern society (1881),
Life of Margaret Fuller (1883) och memoarerna
Reminiscences 1819—99 (1900). Fru H. är en af
förkämparna för kvinnoemancipationen i Amerika,
fängelsereformen, fredsrörelsen.

Hoveden, stundom Howden [ha’vdən
l. hå͡u’vdən], Roger of, engelsk
krönikeskrifvare, lefde på Henrik II:s tid
(1154—89) och nyttjades af denne konung i
åtskilliga viktiga värf. Vid konungens död var
han assisdomare i Northumberland, Cumberland och
Yorkshire, men drog sig sedan tillbaka till Howden,
där han antagligen författade sin ryktbara
krönika. H:s födelse- och dödsår äro okända:
troligtvis afled han ej långt efter 1201, med
hvilket år hans krönika slutar. H:s krönika
(tr. 1596; bäst utg. af Stubbs, 1868—71)
behandlar tiden 732—1201 och är till största
delen en kompilation af äldre krönikor. Slutet,
omfattande tiden 1102—1201, är dock hans eget
verk, och hans skildring är här af vikt, såsom
grundad på hans egna iakttagelser. Likvisst är
det anmärkningsvärdt, att han, som dock lefde
i nära beröring med tidens ledande män, afstod
från alla intimare personliga skildringar. I
stället gifver han en uttömmande framställning
af Europas historia under Henrik II och Rikard I.
(E. B—n.)

Hovedpost, no. Se Hufvudtitel.

Hovedöen, en 0,5 kvkm. stor norsk ö, strax
utanför Kristiania hamn Björviken, eges af
norska staten och hör till Akershus fästning,
hvars kruthus m. m. äro förlagda dit. Ungefär
midt på ön finnas de 1847—48 utgräfda ruinerna
af ett cistercienskloster, hvilket 18 maj
1147 anlades af engelska munkar från Kirkstead
abbey i Lincolnshire och som invigdes åt jungfru
Maria och den helige Jetmund (Edmund). Klostret
omtalas på flera ställen i sagorna. Så hade
tronkräfvaren Jon Kuflung, som uppträdde mot
konung Sverre, ursprungligen varit munk där. Då
Munkelivs kloster i Bergen 1455 förstörts af
eld, flyttade dess munkar till H. och uppehöllo
sig där, till dess deras kloster blifvit ånyo
uppfördt. Då Kristian II belägrade Akershus
(1531), tog H:s abbot, Hans Anderssön, parti
för honom. Knappt hade konungen dragit bort,
förrän höfvitsmannen på Akershus, Mogens
Gyldenstierne, bemäktigade sig klostret och lät
jämna det med jorden (1532). Dess egendomar,
som 1580 utgjorde 443 gårdar, lades efter
klostrets förstöring omedelbart under Akershus
län. Klosterkyrkan hade två skepp, och klostrets
öfriga byggnader slöto sig omedelbart till
densamma.
O. A. Ö.

Hovelacque [åvla’k], Alexandre Abel, fransk
antropolog och språkforskare, f. 1843 i Paris,
d. 1896 som rektor för École d’anthropologie
därstädes, tillämpade strängt darwinismen på
språkvetenskapen och författade bl. a. den
första zendgrammatiken på franska (1869),
La linguistique (1875; 4:e uppl. 1888), Notre
ancêtre (1877), L’Avesta, Zoroastre et le
mazdéisme (1880), Les races humaines (1882),
Les débuts de l’humanité (s. å.) och Précis
d’anthropologie (med G. Hervé, 1886). H.,
radikal vänsterman i politiken, var medlem af
och en tid president i Paris’ kommunalråd och
1889—93 af deputeradekammaren.

Howells [ha͡u’ilṡ], William Dean, nordamerikansk
författare, f. 1837 i Martinsville (Ohio),
studerade först boktryckarkonst under sin
fader, men blef sedan tidningsman, var 1861—65
nordamerikansk konsul i Venezia och lärde
därunder känna det italienska lif, som han
så fint skildrat i Venetian life (1867),
Italian journeys (1868) och A foregone
conclusion (1875; "Ett gifvet resultat",
1876). 1870—80 ledde han redaktionen af
"Atlantic Monthly" och har sedan redigerat
"Harper’s magazine" och "Cosmopolitan". Han
har författat bl. a. Private theatricals, Their
wedding journey, Suburban sketches, A chance
acquaintance, The foregone conclusion (1874), The
lady of the Aroostook (1879), The undiscovered
country (1880, en förträfflig behandling i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>