- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1185-1186

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Howitz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sistnämnda år varit chef för motsvarande afdelning
vid nationalmuseet i Washington. H. har
ledt och deltagit i sju expeditioner till
Mexico, sydväststaterna och Florida. Från
ett 40-tal stammar har han sammanbragt ett
utomordentligt rikt och omfattande, nästan
absolut nytt antropometriskt och osteologiskt
material. 1908–09 företog han viktiga
undersökningar i grafvar i öfre Egypten samt
besökte för studier de flesta större anatomiska
och andra museer i Europa. Han har lyckats
öka och förbättra Washingtonmuseets samlingar
i så hög grad, att denna institution numera
anses vara den mest omfattande och i vissa
afseenden bäst organiserade i sitt slag. H:s
viktigaste publikationer äro Anthropological
investigations on 1000 white and colored
children
(1899), The Eskimo brain (1901)
och Physiological and medical observations
among the indians of S. W. United slates and
Northern Mexico
(i Smithsonian inst. bureau
of am. ethn.-"bulletin", 34, 1908).
C. V. H.

Hreiðmarr, fnod. Se Reidmar.

Hreppur, isl., kommun, kommunaldistrikt. I
spetsen för hvarje hrepps förvaltning
står en hreppstyrare (hreppstjóri), och
dess representation kallas hreppsnefnd.
R. N-g.

H. R. I. P., förkortning för lat. Hic requiescit
in pace,
här hvilar i frid.

Hrist, isl. Se Rist.

Hróarr, isl. 1. Se Helge och Roar. - 2. Se
Gardar Svavarsson.

Hrodbert. Se Rupert.

Hrodvitne. Se Hate.

Hrokkinskinna ("den rynkiga skinnboken")
kallas n:r 1010 fol. i gamla samlingen af
isländska handskrifter i k. biblioteket i
Köpenhamn, innehållande de norske konungarnas
sagor fr. o. m. Magnus den gode (1035)
t. o. m. Magnus Erlingsson (1177). Dess text
står Heimskringlas nära, men är utvidgad genom
talrika interpolationer.
R. N-g.

Hrókr, isl. Se Rok.

Hrómundar saga Gripssonar l. Greipssonar,
fornisländsk äfventyrssaga, som i sitt
ursprungliga skick gått förlorad, men hvars
innehåll återges i "rimorna" om Hromund Gripsson
(Griplur, utg. i "Fernir forníslenzkar
rimnaflokkar", 1896). Dessa rimor ha i sin
tur varit det material, hvaraf den unga och
föga värdefulla saga om Hromund utarbetats, som
föreligger i Arnamagnæanska samlingens handskrift
n:r 587, 4:o och är utg. i "Fornaldarsögur"
(se d. o.) II. Den ursprungliga sagan var enligt
Sturlungasagan "sammansatt" af bonden Rolf på
Skálmarnes och framsades af honom vid bröllopet
på Reykjahólar år 1119. Innehållet utgjordes
af Hromunds strider med bärsärken Hröngvid och
Olav krigsmannakonung samt högbon Tråin. Helge,
Hröngvids bror, som blir Hromunds fosterbror, är
antagligen en något grof efterbildning af Helge
Haddingarnas konung, liksom hans trollkunniga
frilla Kåra har den senares älskade, valkyrjan
Kåra Halfdansdotter, till förebild. Sålunda höra
vi i sagan en svag efterklang af de förlorade
Kårakvädena (Kárulióð), som i prosastycket efter
andra kvädet om Helge Hundingsbane i Eddan
omtalas, då det namnes, att kvädets hjälte och
hans älskade, valkyrjan Sigrun, enligt de gamles
tro föddes på nytt i Helge Haddingakungens och
Kåras gestalter. – Enligt Sturlungasagan
skulle Hromund Gripsson ha varit farfarsfar
till Ingolf Örnsson (se Ingolfr Arnarson),
och i så fall skulle han ha lefvat i Norge i
förra hälften af 700-talet. Hans saga innehåller
likväl intet historiskt, och den betecknades
af kung Sverre, som hörde den, med rätta som
"en roande lögnsaga".
R. N-g.

Hroptr, Hroptatýr, isl. Se Ropt.

Hróssþjófr, isl. Se Rossthiofus.

Hroswitha. Se Roswitha.

Hrubieszow [-jåv], polska namnet på staden
Grubeschow.

Hrungnir, isl. Se Rungner.

Hrusso, det inhemska namnet på en i prov. Assam,
n. om Brahmaputra, bosatt folkstam, vanligen
kallad Aka l. Arka, som ännu icke underkastat
sig brahmanismen och dess bärare, det ariska
assamspråket, utan behållit sitt språk
och sin hedendom. Förr lefde hrusso af rof
och plundring, men erhåller nu af engelska
regeringen en viss ersättning mot villkor
af godt uppförande. Hrussospråket tillhör
himalayaspråkens familj. En "Aka-vocabulary"
finnes i Daltons "Ethnology of Bengal" (1872).
H. A. (K. F. J.)

Hrútafjörður ("Gumsefjorden"), isländsk fjord,
som från Húnaflói skär in i landet omkr. 50
km. mot s.

Hrym (sv. Rym), nord. myt., en jätte,
som vid Ragnarök kommer östanifrån
i spetsen för alla rimtursarna.
Th. W.*

Hrynhenda (af isl. hrynja, brusa, sorla), en
fornnordisk åttaradig strof af åttaledade verser
med assonans. Versen är alltså en förlängning
af versen i drottkväde med en led, men strofen
är annars som drottkväde. Efter den berömda
dikten Lilja af Eystein Asgrimsson kallas
strofen också liljulag. Se Bråte, "Fornnordisk
metrik" (1898, s. 49). Jfr Drottkväde.
B-e.

Hræsvelgr, "likslukare", nord. myt., en
jätte, som i en örns skepnad sitter vid
himlens ända. Från hans vingar kommer vinden.
Th. W.*

Hrönn, isl. Se Ronn.

Hrörik. Se Rörik.

H S., latinsk förkortning för myntet sestertius.

H. S. (E.), förkortning för lat. hic situs
l. sepultus (est), här ligger begrafven.

Hsiang (Hsiang-kiang), tillflöde till
den stora sjön Tung-ting (Jang-tse-kiangs
flodområde) i kinesiska prov. Hunan, uppstår på
Nan-schanbergen i norra delen af prov. Kwang-si,
har nordlig hufvudriktning och bildar vid sitt
utlopp i ofvannämnda sjö med den västligare
Lo-kiang l. Hsii-kiang ett gemensamt delta. Längd
omkr. 700 km. Den är farbar med mindre fartyg
nästan under hela sitt lopp och därför en
af hufvudvägarna mellan centrala Kina och
Kwang-tung.

Hsiang-jang, stad i kinesiska
prov. Hupe, vid Han-kiang, biflod till
Jang-tse-kiang. Omkr. 140,000 inv. med förstaden
Fan-tschöng (enl. Michaelis). Den är omgifven af
en mur och graf af 5 km. längd och har utseende
af en fästning. Den belägrades i fem år af
Kublai-kan, mongoldynastiens grundläggare i
Kina. Handeln är koncentrerad i den folkrikare
Fan-tschöng.

Hsiang-kiang. Se Hsiang.

Hsiang-tan (Siang-tan), stad i kinesiska
prov. Hu-nan, vid vänstra stranden af floden
Hsiang,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:47:28 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free