- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1243-1244

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hugenotter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"öknens kyrka" (l’église du désert). Ledd af
trosvarma män, såsom Cl. Brousson, A. Court
och P. Rabaut, bar denna kyrka fortsatta
förföljelser under 1700-talet, då Ludvig XV
under jesuiternas inflytande utfärdade nya
kättaredikt, som visserligen i allmänhet icke
strängt tillämpades. En bestämd förbättring i de
franske protestanternas ställning inträdde tack
vare den skärpa, hvarmed upplysningsfilosoferna
gisslade trosförföljelserna, framför alla
Voltaire i det berömda arbetet "Traité sur la
tolérance" (1763, se Calas). 1789 års revolution
förskaffade hugenotterna full religionsfrihet,
och denna har sedan egt bestånd. Om de franske
protestanternas nuvarande ställning, organisation
och antal se Frankrike, sp. 1126 ff.

Litt.: Beza (?), "Histoire des églises réformées
en France" (3 bd, 1580; bästa uppl. 1883–89),
Thuanus, "Historia sui temporis" (1604; bästa
uppl. i 7 bd 1733), Duplessis-Mornay, "Mémoires
et correspondence" (1624–52; ny uppl. i 12
bd 1824–25), Aymon, "Les synodes nationaux
des églises réformées de France" (2 bd, 1710),
Larcretelle, "Histoire de France pendant les
guerres de religion" (4 bd, 1814–16), Capefigue,
"Histoire de la réforme, de la ligue et du règne
de Henri IV" (8 bd, 1834–38), Puaux, "Histoire
de la réformation française" (7 bd, 1859–64),
de Croze, "Les Guises, les Valois et Philippe
II" (2 bd, 1866), Hugues, "Antoine Court,
Histoire de la restauration du protestantisme
en France au 18:e siècle" (2 bd, 1872) och "Les
synodes du désert" (3 bd, 1885–87), Aguesse,
"Histoire de l’établissement du protestantisme
en France" (4 bd, 1882–85), de Féhce, "Les
protestants d’autrefois" (3 bd, 1897–99); Soldan,
"Geschichte des protestantismus in Frankreich
bis zum tode Karls IX" (2 bd, 1855), v. Polenz,
"Geschichte des französischen calvinismus"
(5 bd, 1857–69); C. W. Baird, "History of the
rise of the huguenots" (2 bd, 1879), "History of
the huguenot emigration to America" (2 bd, 1885),
"The huguenots and the revocation of the edict of
Nantes" (2 bd, 1895), H. M. Baird, "The huguenots
and Henry of Navarre" (2 bd, 1886). Jfr Haag, "La
France protestante" (10 bd, 1846–59; ny uppl. af
Bordier 1877 ff.; biografiskt lexikon), "Bulletin
de la société de l’histoire du protestantisme
français" (1882 ff.), och "Geschichtsblätter",
utg. af den tyska Hugenottenverein (1890 ff.).
V. K-r. (G. W-k.)

Hugg i sabelfäktning (nedhugg, inhugg,
uthugg). Se Fäktkonst, sp. 216.

Hugga, sjöv. 1. (Om fartyg) Vid grundstötning
till följd af sjögången göra mer eller mindre
häftiga stötar mot grundet. – 2. I en kaus,
ring, stropp e. d. fästa något, som är försedt
med en hake, hvars spets däruti instickes; man
säger t. ex. hugga en talja, ett skot, ett fall,
o. s. v.
R. N.*

Huggare, krigsv., en kort, bred sabel, af
hvilken det i Sverige finnes två modeller,
1856 års och en förändring däraf, hvilka skilja
sig blott i fråga om fästet. Huggare begagnas
numera blott af sjukvårdstrupper och andra
"icke stridande".
H. W. W.*

Huggbajonett, detsamma som sabelbajonett.
Se Bajonett.

Huggbar, skogsh., säges en skog vara, då den
uppnått den ålder (huggbarhetsålder), vid
hvilken den enligt hushållningens plan
kan afverkas. Se vidare Omloppstid.
C. G. H.*

Huggbarhetsålder. Se Huggbar.

Huggenäs, socken i Värmlands län, Näs
härad. 3,689 har. 527 inv. (1908). Annex till By,
Karlstads stift, Nors kontrakt.

illustration placeholder

Huggins [ha’gins], sir William, engelsk fysiker
och astronom, f. 7 febr. 1824 i London, studerade
kemi, fysik och astronomi samt uppförde 1856
ett eget observatorium vid Upper Tulse hill i
London, där han i början gjorde observationer
på dubbelstjärnor och planeter. Från 1862
sysselsatte han sig hufvudsakligen med
spektralanalys af himlakropparna och kom härvid
till högst betydelsefulla resultat. H. kan,
jämte Secchi och Janssen, räknas som grundläggare
af den celesta spektralanalysen. Tillsammans
med W. A. Miller iakttog han spektra af en
mängd stjärnor och jämförde dem med spektra
af jordiska kroppar. Han fann därvid bl. a.,
att flera nebulosor voro gasformiga och att väte
var en af deras förnämsta beståndsdelar. Vidare
utförde han viktiga arbeten öfver planeternas och
kometernas spektra samt öfver solytans struktur,
solkoronan och protuberanserna m. m. Han var
en af de förste, som lyckades fotografera
fixstjärnornas spektra, och hans därvid
gjorda upptäckter angående spektrallinjernas
anordning i vissa stjärnors, t. ex. Sirius’,
spektrum väckte stort uppseende. H. var den
förste, som (1869) lyckades genom uppmätning
af spektrallinjernas förskjutningar i
fixstjärnspektra bestämma stjärnornas rörelser
i synlinjens riktning, och han har därigenom
infört den moderna astronomien på en väg,
där den har att anteckna sina mest storartade
och glänsande landvinningar i nutiden. Hans
undersökningar öfver kalciumspektret äro äfven
viktiga på grund af deras betydelse för sol-
och fixstjärnfysiken. – H. har publicerat
en mängd afhandlingar i facktidskrifterna. Af
hans större arbeten må nämnas det monumentala
verket An atlas of representative stellar
spectra from λ 4870 to λ 3300 together with
a discussion of the evolutional order of
the stars, and the interpretation of their
spectra
(1899), liksom flera af hans senare
arbeten utgifvet af honom tillsammans med
hans hustru, lady Margaret H. (född Murray),
hvilken varit hans trogna medhjälparinna och
som äfven själfständigt publicerat arbeten af
högt värde. – H. var flera gånger president i
Royal society; 1891 valdes han till president
i British association. Han blef led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund 1873, af Vet. soc. i
Uppsala 1875 och af Vet. akad. 1883. Han anses
för Englands störste astronom i våra dagar.
B-d.

Huggkrok, för lax. Se Fiskredskap, sp. 449.

Huggningsplan, skogsh. Se Skogsafverkning.

Huggormarna, Viperidæ, zool., höra till ordningen
ormar bland kräldjuren. De ha bredt hufvud, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free