Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humboldtakademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1848—51; "Kosmos. Kommenterad i populära bref",
1853—54) samt kommentarer af Schaller, Wittwer
och Girard m. fl. I sina sista år påbörjade
H. en samlad upplaga af sina Kleinere schriften,
hvaraf endast 1 band utkom: Geognostische und
physische erinnerungen (1854). Efter hans död
utgafs hans brefväxling med Varnhagen von
Ense (1860), H. Berghaus (1863), Pictet (1868),
Bunsen (1869), "Correspondance inédite" (s. å.),
Raumer (s. å.), Cancrin (s. å.), Goethe (1876),
Gauss (1877), J. H. Campe (s. å.), med den äldre
brodern (1880), W. G. Wegener (1896) m. fl. Hans
Gesammelte werke finnas i flera uppl. (t. ex. i
12 bd, 1889). — H. var en af de mångsidigaste
och tillika grundligaste lärde, som någonsin
lefvat. Han lämnade arbeten af bestående värde
på astronomiens, meteorologiens, zoologiens,
botanikens, mineralogiens, geologiens,
växt- och djurgeografiens områden. Han var icke
blott en omsorgsfull och flitig samlare samt
begåfvad med en skarp iakttagelseförmåga, utan
förmådde också i hög grad draga konsekvenserna
af sina iakttagelser, kombinera dem och belysa
dem genom hvarandra. Han egde därjämte ett
glänsande och lifligt framställningssätt,
som särskildt kommer till sin rätt i hans
"Ansichten der natur", vare sig han på ett
oförlikneligt sätt målar Orinocofallen eller
skildrar de nattliga rösterna i urskogen eller
stäppernas och öknarnas stelnade natur. Den bästa
biografien öfver H. är utgifven af Karl Bruhns,
"Alex. v. H., eine wissenschaftliche biographie,
herausgegeben im verein mit Avé-Lallemant,
Carus, A. Dove u. a." (3 bd, 1872), som ock
innehåller en fullständig H.-bibliografi. Jfr
äfven H. Klencke, "Alex. von H:s reisen, leben
und wissen" (7:e uppl. 1875; "A. v. H:s lif och
resor", 1879), Ule "A. v. H." (4:e uppl. 1870)
och S. Günthers biografi i "Geisteshelden"
(1900). Statyer af honom ha rests bl. a. i
Fairmount park i Philadelphia (1876), i S:t
Louis (1878) och (af R. Begas) bredvid hans
broder Wilhelms, framför universitetet i Berlin
(1883). Hans namn bär Humboldtstiftung, under
vet. akad:s i Berlin kuratorium, afsedd att
främja naturvetenskaperna och vetenskapliga
resor.
1. G. W—k. R—n B. 2. Wbg.
Humboldtakademien, ett 1878 på initiativ af
Max Hirsch stiftadt, privat läroinstitut i
Berlin, som under hans ledning arbetar på
att genom systematiska föreläsningsserier
och liknande medel förskaffa en vetenskaplig
utbildning åt personer, som ej kunna besöka
universitetskurser. Företrädesvis sysslar man
med sådana ämnen, som äro knutna vid bröderna
Humboldts namn. Se Hirsch, "Wissenschaftlicher
zentralverein Humboldtakademie" (1896) och
festskriften "Aus der Humboldtakademie" (1903).
Humboldtbay [ha’mbå͡ult be͡i’], en lagunlik
vik på norra delen af nordamerikanska staten
Kaliforniens kust. 25 km. lång och intill
4 km. bred, med ett blott 400 m. bredt
inlopp. Vid den ligger staden Eureka.
J. F. N.
Humboldtilit, miner. Se Melilit.
Humboldtin, miner. Se Oxalit.
Humboldtkedjan kallas en del af Nan-schanbergen,
vid Tibets nordöstra gräns, mellan 95° och
98° ö. lgd. De nå en höjd af 4,000 m. och
erhöllo sitt namn af Przjevalskij 1880.
J. F. N.
Humboldt range [ha’mbå͡ult re͡indʃ]. Se Humboldt river.
Humboldt river [ha’mbå͡ult rivə], stäppflod i
nordamerikanska staten Nevada, upprinner i
nordöstra delen af staten samt faller ut i
den afloppslösa, grunda Humboldtsjön, som
jämte det med denna sammanhängande H. and
Carson Sink har en areal af 648 kvkm. och
ligger 1,190 m. ö. h. Längd omkr. 480
km. Central-Pacific-banan följer största delen
af floddalen. Söder om floden sträcka sig,
i nordlig och sydlig riktning, bergen Humboldt
range (i ö.), med toppen Bonpland (3,452 m.),
samt de med hvarandra parallellt löpande East och
West Humboldt mountains (i v.), de senare
med Star peak (3,026 m.).
(J. F. N.)
Humboldtsjön. Se Humboldt river.
Humboldtstiftung. Se Humboldt, sp. 1281.
Humboldtströmmen, hafsström i Stilla hafvet,
numera vanligen kallad Peruströmmen.
J. F. N.
Humbug (af eng. humbug, infall, puts; bedrägeri),
ett oförskämdt bedrägeri, beräknadt på att lura
den lätt-trogna mängden, svindel, charlataneri,
skojeri, skälmstycke. Härledningen är ej känd.
Humbugsmedicin. Se Hemliga medel, sp. 391.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
