- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1347-1348

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husbehofsskog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadsområde, rådstufvurättens ordförande synemän. Mot
syneman gälla de jäf, som enligt Rättegångsbalken
gälla mot domare. Tillträdessyn må ej hållas
tidigare än sex månader före tillträdesdagen
eller senare än sex månader efter samma dag,
ej heller afträdessyn längre tid än nu sagts
före eller efter afträdesdagen. Synemännen
utsätta dag för förrättningen å tid, då marken
därför är tjänlig, och underrätta jordegaren och
arrendatorn om den utsatta dagen. Vid synen skall
undersökas allt, hvad till fastigheten hör, såsom
åbyggnad, trädgård, åker och äng, beteshagar,
hägnader, diken, vägar, broar, brunnar och
vattenledningar, samt i penningar uppskattas hvad
till botande af därvid befunna brister erfordras.
Öfver hvad sålunda förekommit skall upprättas
skriftlig handling (husesynsinstrument),
som af synemännen undertecknas. Kostnaden
för synen skola jordegaren och arrendatorn
gemensamt vidkännas. Är jordegaren eller
arrendatorn missnöjd med synen, eger den
missnöjde klandra synen vid domstol inom nittio
dagar från det synehandlingen delgafs honom;
instämmes ej klander inom denna tid, blir
synen gällande. Häri ligger synens egentliga
rättsverkan. Om hvad missnöjd part sålunda
har att iakttaga skall i synehandlingen lämnas
tydlig hänvisning.

I afseende å nyttjanderätt, som icke afses i
lagen af 14 juni 1907, gälla fortfarande om
syn de äldre föreskrifterna, dels bl. a. 27
kap. Byggningabalken, dels särskilda
författningar, som göra ändring eller tillägg
till allmänna lagens bestämmelser. Sålunda gälla
de äldre föreskrifterna för boställshafvare
å prästbol, kapellansbol och klockarbol,
länsmansboställen o. s. v. Likaså gälla särskilda
äldre och nyare författningar angående syn å
kronans hus i städerna.

Från syn bör skiljas besiktning (ekonomisk
besiktning), som afser en fortlöpande kontroll
öfver fastighetens skick, men saknar den
hufvudsakliga rättsverkan, som tillkommer en i
laga ordning förrättad syn.

Om syner och besiktningar å boställen finnas
bestämmelser i särskilda författningar, t. ex. om
husesyn å prästbol i k. kung. 10 juni 1841, om
besiktningar å kyrkoherdeboställen, kapellans-
och klockarbol, samt prästestomhemman
i k. kung. 28 maj 1830, o. s. v.
(V.Sgn.)

Husesynsinstrument, vid husesyn (se d. o.) fördt
protokoll.

Husesynsordningar, de författningar, hvilka
innehålla föreskrifter om hvad brukare af
annans jord skall iakttaga i afseende på
underhåll och nybyggnad af husen samt skötseln
af egorna äfvensom hvad som skall iakttagas
vid undersökning af, huru han uppfyllt sina
åligganden i dessa hänseenden. Den äldsta
af dessa ordningar är den, som vanligen bär
årtalet 1590; den därnäst följande, den af
18 juli 1681, ligger till grund för hvad i
dessa ämnen innehålles i 1734 års lag. Denna
sistnämnda husesynsordning hade tillämpning
på brukare af både allmänna och i enskild ego
varande hemman. Till husesynsordningarna kan
äfven räknas det reglemente, som 13 juli 1696
utfärdades rörande förrättande af husesyner å
officersboställen, ehuru detta reglemente skiljer
sig från de egentliga husesynsordningarna (hvilka
såsom grund för synen där åberopas) däri, att
det ej innehåller egentligen något om
boställsinnehafvarens skyldigheter, utan talar blott
om ordningen för husesynernas förrättande. Den
fullständigaste husesynsordning, som blifvit
utfärdad, var Militie-boställsordningen af
23 jan. 1836, som numera, efter boställenas
indragning, upphört att gälla och blifvit ersatt
genom vissa föreskrifter i k. kung. 4 juni 1908.
Th. R.*

Husfinken, zool. Se Husfinksläktet.

Husfinksläktet, Passer, zool., ett till
ordningen Passeriformes och familjen
Fringillidæ hörande släkte. Näbben är tämligen
grof, af konisk form, öfverkäken försedd
med en liten inskärning bakom spetsen och
med invikta käkkanter; munvikarna med tydliga
borsthår. Hithörande fåglar uppehålla sig alltid
i bebodda trakter som odlingens följeslagare. De
äro stannfåglar och dåliga flygare; på marken
röra de sig hoppande. Vanligen häcka de
flera gånger om året och bygga sina konstlösa
bon i hvarjehanda kryphål. Födan utgöres af
vegetabilier och insekter. Två arter förekomma
i Skandinavien. 1) Gråsparfven l. sparfven l.
gråspinken l. husfinken (P. domesticus), ofvan
fläckig: rödbrun, svart, gulbrun och grå; ett
hvitt band bildas af de mellersta vingtäckarnas
spetsar; hos hannen är strupen svart, hufvudet
ofvan grått med ett rödbrunt band bakom ögonen
nedåt nacken; hos honan är strupen ljusare,
hufvudet ofvan brungrått, saknar det rödbruna
bakom ögonen och i nacken. Längd 151–178
mm. Gråsparfven förekommer i större delen af
den palearktiska regionen samt i Indien och
på Ceylon. På senare tider har den utbredt
sig också i Nord-Amerika och Australien. I
Sverige är den öfverallt talrik äfven i de
nordligaste trakterna. Den gör nytta genom
att förtära skadliga insekter och insektlarver
samt ogräsfrön, men skadar dels därigenom, att
den plundrar sädesåkrar äfvensom fruktträd,
dels genom att fördrifva andra insektätande
fågelarter. Boet, som bygges under hustak,
i murrämnor, under takpannor o. s. v., består
af torra grässtrån, halm eller dylikt och är
inuti fodradt med fjäder och andra mjuka ämnen;
stundom inkräktar den hussvalans bo. Äggen,
5–6, hvitaktiga med gråa eller bruna fläckar;
åtminstone två kullar läggas om året. Båda
könen hjälpas åt att bygga boet, rufva äggen och
uppföda ungarna. – 2) Pilfinken l. pilspinken
(P. montanus) skiljer sig från den föregående
därigenom, att tinningarna äro hvitaktiga
och försedda med en stor svart fläck och att
hufvudet ofvan är rödbrunt; är dessutom mindre,
139–155 mm. lång. Förekommer i större delen af
Europa och Asien samt i norra Afrika; äfven i
Nord-Amerika är den införd. I södra och mellersta
Sverige är den allmän, aftar norrut i antal; på
Gottland är den ej anträffad som häckfågel. Till
lynnet är den fridfullare än gråsparfven och
fördrifver ej andra fåglar. För öfrigt har
pilfinken till lefnadssättet mycket gemensamt
med den föregående, med hvilken den ock under
en stor del af året lefver tillsammans. Under
höst och vinter ses den i större eller mindre
flockar, vid städer, byar och gårdar. Sitt
bo lägger pilfinken vanligen i ihåliga träd.
L-e.

Husflit, norskt uttryck för hemslöjd. Se Slöjd.

Husflugan, Fönsterflugan (Musca domestica),
zool., en till ordn. Diptera (se vidare d. o.)
hörande, allmänt känd insekt, som finnes spridd
öfver nästan hela jorden. Äggen läggas vanligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free