- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1431-1432

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvitkorn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oxiderats och blifvit svart, och äfven om ytan
genom filning gjorts blank, stöter färgen åt
rödt. Samma är förhållandet med silfverpjäser,
som en längre tid varit begagnade. Ändamålet med
hvitkokningen är att ur det yttersta lagret af
legeringen upplösa den däri befintliga kopparn,
hvarigenom ytan kommer att utgöras af ett tunt
lager rent silfver. Den vätska, som härtill
nyttjas och som måste kunna upplösa kopparn,
utan att angripa silfret, utgöres vanligen af
en kokvarm lösning af vinsten och koksalt i
vatten. Äfvenledes brukar man begagna mycket
utspädd svafvelsyra eller en lösning af surt
kaliumsulfat. För att vätskan skall vara fullt
verksam, bör kopparn i metallens yta förut
oxideras genom glödgning. Se vidare Förtenning.
C. A. D.*

Hvitkorn, bot., detsamma som leukoplaster (se
Cell, sp. 1390).

Hvitkål, bot. Se Brassica.

Hvitling, zool. Se Torsksläktet.

Hvitlinglyran, zool. Se Torsksläktet.

Hvitlök, bot. Se Lök.

Hvitlöksört, Löktraf, Alliaria officinalis
Andrz., bot., hör till fam. Cruciferæ, växer
helst i skugga och i mullrik jord under träd
samt förekommer tämligen allmänt i södra och
mellersta Sverige. Stjälken blir ända till 1
m. hög, har tämligen stora, äggrundt hjärtlika,
groft och ojämnt trubbtandade blad samt uppbär
en jämntoppad samling af hvita blommor. Skidorna
äro utstående. Hela örten luktar och smakar
hvitlök. Örten och fröna, Herba et semina
alliariæ,
voro förr officinella och använda mot
hvarjehanda sjukdomar.
O. T. S. (G. L-m.)

Hvit mahogny, bot. Se Acajou.

Hvitmo, geol. Se Mo.

Hvitmolla, bot. Se Chenopodium.

Hvitmossa, bot. Se Sphagnum.

Hvitmosse, geol. Se Mosse.

Hvitmåra, bot. Se Galium.

Hvitmåsen, zool. Se Måssläktet.

Hvitnackade svärtan, Oedemia perspicillata,
zool.
Se Andfåglar, sp. 961.

Hvitnosen, Delphinus albirostris, zool. Se
Delfinsläktet, sp. 93.

Hvitormen, folkl., en i nordisk (äfven
svensk-estnisk) samt i tysk folksägen
omtalad orm, som ofta sammanställes med
den s. k. ormkungen. Enligt Olaus Magnus bär
ormarnas härskare en hvit, kronlik kam. Hvitormen
uppehåller sig enligt folktron vintertiden under
sådana ekar, som då icke fälla sina löf. Olaus
Magnus uppgifver, att de t. o. m. skola bibehålla
sin grönska. I de österrikiska alpländerna och
i Tyrolen kallas hvitormen hasselorm och säges
bo under mycket gamla hasselbuskar. Lyckas
någon fånga och koka en hvitorm, erhåller
han genom förtärande af spadet siarförmåga,
kunskap om fåglarnas språk (jfr Sigurd
Fafnesbane), blir en mäktig helbrägdagörare
o. s. v. Äfven kan man genom att hålla en
hvitorm fången tillvinna sig underbar förmåga
och framgång. Se vidare Lindorm och Ormkult.
N. E. H.

Hvitpeppar. Se Piper, bot. Jfr Hirs, sp. 747.

Hvitpil, bot., namn på Salix alba.

Hvitplister, bot., namn på Lamium album L.

Hvitpoppel, bot., namn på Populus alba.

Hvit prustrot, bot. Se Veratrum.

Hvitramannaland l. De hvite männens land,
äfven Irland it mikla l. Stor-Irland,
kallade islänningarna ett i fjärran väster
beläget land, dit islänningen Are Mårsson
omkr. 980 blifvit stormdrifven. Det berättas,
att äfven andra resande besökt detta land och
där träffat Are, som stod i högt anseende hos
infödingarna, men ej fick lämna dem. Enligt
G. Storm har myten om H. sin grund i Dicuils
berättelse, att irländska munkar varit bosatta
på Island före nordmännens ankomst dit (redan
på 790-talet), hvilket gifvit islänningarna
anledning att skapa detta Stor-Irland.
(J.F.N.)

Hvitriddare (da. hvid ridder) kallades i Danmark
riddarna af Dannebrogsorden till dess omdaning
1808. Jfr Blåriddare.

Hvitrockan l. Blaggarnsrockan, zool. Se Rockor.

Hvitrost, bot. Se Cystopus.

Hvitrot, bot., namn på Triticum repens
L. Se Kvickrot.

Hvitryggiga hackspetten, zool. Se
Hackspettsläktet.

Hvitsand, socken i Värmlands län, Fryksdals
härad. 21,645 har. 1,962 inv. (1908). Annex till
Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt.

Hvitsenap, bot. Se Senap.

Hvitsidingen, Delphinus acutus, zool. Se
Delfinsläktet, sp. 93.

Hvitsippa, bot. Se Anemone.

Hvitsot. 1. Benämning på bleksot och
hvit fluss (se dessa ord). – 2. Detsamma
som leukemi (se d. o.).

Hvitsten, lastageplats i Vestby härad,
Akershus amt, i Norge, på Kristianiafjordens
östra kust, 18 km. s. om Dröbak. 107
inv. (1900). Platsen, som i förhållande till
sitt invånarantal eger det största antal fartyg
i Norge, exporterar is och virke i ej obetydlig
mängd samt är om sommaren mycket besökt för sina
hafsbad.
O. A. Ö.

Hvitsärk, en af Ragnar Lodbroks söner med
Aslög. Om honom berättas, att då han en gång
härjade i österväg, kom en så stor Öfvermakt
mot honom, att han icke kunde göra motstånd,
utan blef tagen till fånga. Han valde sig
då det dödssättet, att han skulle brännas
på ett af människohufvud upprest bål.
Th. W.*

Hvitsöndag. Se Hvita veckan.

Hvittanliden, kronopark i Lycksele och
Örträsks socknar, Södra Lycksele och Fredrika
revir, Västerbottens län, afsatt 1886
vid afvittringen inom Lycksele socken och
dåv. Örträsks kapellförsamling. För block I
inom Fredrika revir är skogshushållningsplan
fastställd 1906 med årlig afverkning af 1,325
kbm. eller 0,46 kbm. per har efter 160-årig
omloppstid. Virkesförråd 130,067 kbm. För block
II inom Södra Lycksele revir är plan fastställd
1901 med årlig afverkning af 1,142 kbm. eller
0,44 kbm. per har. Båda blockens areal 6,979 har.
G. Sch.

Hvittaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. 6,030 har. 600 inv. (1908). H. bildar med
Berga och Dörarp ett konsist. pastorat i Växjö
stift, Sunnerbo kontrakt.

Hvittinge, socken i Västmanlands län, Torstuna
härad. 14,425 har. 2,226 inv. (1908). H. utgör
ett konsist. pastorat i Uppsala stift,
Fjärdhundra södra kontrakt.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free