- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1465-1466

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hydrografi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. v. s. mindre elektrolytiskt dissocierade,
komponenterna äro. Hydrolysen uppkommer
därigenom, att vattnet själft förhåller sig
som svag syra resp. svag bas, och Arrhenius
har visat (1894), hur man kan beräkna
vattnets egen dissociationsgrad ur ett salts
hydrolysgrad. Kvalitativt ger sig hydrolysen hos
ett löst salt till känna genom lösningens sura
eller alkaliska reaktion. Den förra inträder,
när syran är mycket starkare än basen, t. ex. hos
järnklorid, den senare, när basen är mycket
starkare än syran, t. ex. hos natriumkarbonat
(soda). Endast hos salter inträder hydrolysen
ögonblickligen. Estrar, bioser, amider
och andra hydrolyserbara ämnen spjälkas i
vattenlösning så långsamt, att tidsförloppet
kan mätas; äfven i dessa fall inträder ett
(ofta bestämbart) jämviktsläge. Hastigheten
hos denna spjälkning kan ofta i hög grad ökas
genom s. k. katalysatorer (se d. o.), speciellt
starka syror, baser eller hydrolyserande
enzymer (se Enzym). – Hydrolysera,
spjälka under vattenupptagande.
H. E.

Hydromagnesit H. G. Trolle-Wachtmeister
(af grek. hydor, vatten), miner.,
"talkjordshydrat", d. v. s. H2 O2 Mg4 C3 O9
+ 3 H2 O i form af hvita sidenglänsande
kristaller efter rombiska systemet.
A. Hng.

Hydromani (af grek. hydor, vatten, och mania,
vurm), vurm för vatten; öfverdrifvet förtroende
för kallvattenkuren.

Hydromanti (af grek. hydor, vatten, och
manteia, spådom). Se Mantik.

Hydromekanik (af grek. hydor, vatten), mek.,
läran om flytande ämnens jämvikt och rörelse;
i vidsträcktaste mening omfattar hydromekaniken
utom de egentliga vätskornas äfven gasernas
mekanik, hvilken dock ofta behandlas under eget
namn, aëromekanik (af lat. aër, luft). Då
de flesta vätskor ha liten kompressibilitet
(sammantryckbarhet) och obetydlig inre friktion,
abstraherar man ofta från dessa egenskaper
och kommer därigenom till föreställningen om
s. k. ideala vätskor, som äro osammantryckbara
och sakna friktion. De flesta hittills lösta
problem om vätskors rörelse afse just ideala
vätskor. – Hydromekaniken uppdelas i två
underafdelningar: läran om vätskornas jämvikt,
hydrostatik, och läran om deras rörelse,
hydrodynamik.
G. I.

Hydrometer (af grek. hydor, vatten, och metron,
mått), mindre vanlig benämning i st. f. areometer
(se d. o.).

Hydrometra (af grek. hydor, vatten, och metra,
lifmoder), med., en ansamling af vattentunn
vätska i lifmodern, till följd af vissa sjukliga
förändringar i denna. Jfr Kvinnosjukdomar.
Bvn.

Hydrometra (af grek. hydor, vatten,
och metron, mått), zool., Braxenmygga
l. Vattenlöpare (se d. o.).

Hydrometrisk pendel, fys. Se Strömmätare.

Hydromorfos (af grek. hydor, vatten, och
morfe, form), bot., förändring af ett växtorgan
genom vattnet, t. ex. hos landväxter genom
öfversvämning.

Hydromyelus (af grek. hydor, vatten,
och myelos, märg), med., vattensamling i
ryggmärgens centralkanal, som därvid utvidgas.

Hydronefros (af grek. hydor, vatten, och
nefros, njure), med., njurlidande, som uppstår,
då urinens afflöde ur det ena njurbäckenet
eller bägge på något sätt är hindradt. Genom
den stockade urinen utvidgas njurbäckenet och
njurkalkarna; allteftersom
hindret för urinens aflopp förefinnes högre
upp eller lägre ner, tager urinledaren mer
eller mindre del i utvidgningen. Hindret behöfver
ej vara absolut, utan kan ofta tillåta en
partiell, efter kortare eller längre mellantider
t. o. m. en ganska fullständig tömning, hvilket
mycket bidrager till sjukdomens ofta särdeles
kroniska förlopp. I höggradiga fall ombildas
njuren och njurbäckenet till sist till en af
urin utspänd, tunnväggig säck, stundom af ett
barnhufvuds storlek eller större; i en del
af säckens vägg återfinnes då som återstod af
njuren endast ett tunt lager starkt förändrad
njurväfnad. I vissa fall kan sjukdomen
med god framgång behandlas kirurgiskt.
R. T-dt. (G. F-r.)

Hydrooxygengas. Se Hydroxygengas.

Hydrooxygenljus, detsamma som hydroxygenljus.
Se Glödljus.

Hydroparastater, teol. Se Akvarier.

Hydropat (af grek. hydor, vatten, och pathos,
lidande), läkare, som särskildt egnar sig åt
sjukdomars behandling med vatten. – Hydropati,
vattenläkekonst; vattenkur.

Hydropericardium (af grek. hydor, vatten,
pericardium, hjärtsäcken), utgjutning af
vätska i hjärtsäcken utan inflammation. Se
Hjärtsjukdomar.

Hydrophidæ, zool. Se Hafsormarna.

Hydrophilus, zool. Se Vattenbaggar.

Hydrophis, zool. Se Hafsormarna.

Hydrophyllaceæ, bot., växtfamilj af serien
Tubifloræ bland dikotyledonerna, närmast
släkt med Borraginaceæ, från hvilka den
skiljes genom i knoppen tegellagda kronflikar
och kapselfrukt. Hithörande växter (omkr. 170),
som förekomma i synnerhet i Nord-Amerika, äro
till största delen örter med spiralställda blad
och blommor ofta i ensidigt, i början starkt
bakåtrulladt knippe. Många från Kalifornien
härstammande arter af släktena Nemophila
och Phacelia odlas allmänt som annuella
prydnadsväxter i trädgårdarna. Som bladväxt
odlas Wigandia caracasana H. B. K. från
Mexico, som vattenväxt i varma växthus
Hydrolea spinosa L. (tropiska Amerika) med
vackra, blå blommor. Medicinsk användning
ha Eriodictyon glutinosum Benth., yerba
santa,
inhemsk i Kalifornien, som innehåller
erikolin, Hydrolea zeylanica Vahl, m. fl. Jfr
Nemophila och Phacelia.
G- L-m.

Hydropisi (af grek. hydrops, vattsot), med. Se
Vattsot.

Hydroplan (af grek. hydor, vatten, och
lat. planus, jämn) l. Glidbåt, skpsb.,
en utvecklingsform af motorbåten med ändamål
att åstadkomma största möjliga hastighet. Vid
stillastående eller långsam fart flyter
hydroplanet som en vanlig båt, men vid stark
fart höjer sig delvis ur vattnet, hvarigenom
motståndet och friktionsförlusten minskas samt
hastigheten ytterligare ökas. Dess rörelse
öfver vattnet är då ett mellanting mellan
glidning och studsning, och det undantränger
endast en bråkdel af den vattenmängd, som
svarar mot farkostens tyngd. För att åstadkomma
lyftningen och den glidande rörelsen utbildas
båtens undervattenskropp med en vinkel eller
trappsteg i bottnen; på det af detta hak bildade
hvalfvet glider båten fram i sitt höjdläge. Såsom
hjälpmedel att få båten att höja sig anbringas
ofta skefva plan vid dess sidor. Hydroplanet
framdrifves med vanliga propellrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free