- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1501-1502

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hylten ... - Hyotaurokolsyra. Se Galla - Hyotheium H. v. Meyer, paleont. Se Palæochoerus - Hypabyssisk, petrogr. - Hypallage är namnet på en grammatisk figur - Hypanis. Se Bug 2 - Hypanthium, Receptaculum, bot., flat blombotten (se d. o.) - Hypaspister kallades i de forngrekiska härarna de tjänare eller vapendragare - Hypate, mus. - Hypatia. 1. En lika mycket genom skönhet och kvinnlig dygd som genom lärdom och skarpsinne utmärkt kvinna - Hypatia. 2. Astron., en af småplaneterna - Hypaton (jfr Hypate), grek., mus. - Hyper, grek., öfver, bortöfver - Hyperakusis, patol., stegrad känslighet hos rörelsesinnet - Hyperalgesi, patol., stegrad känslighet hos smärtsinnet - Hyperbasis l. Hyperbaton, grek., språkv. - Hyperbaton. Se Hyperbasis - Hyperbel, mat., en kroklinje - Hyperbol, ret., öfverdrift i uttrycket - Hyperbolisk geometri. Se Geometri, sp. 985 - Hyperbolisk logaritm. Se Logaritm - Hyperbolisk paraboloid, mat., en speciell yta af 2:a graden - Hyperboloid, mat., en speciell yta af 2:a graden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

femtandadt foder och vidgadt trattlik blomkrona med
snedt femflikigt bräm. Frukten är en tvårummig
kapsel, hvars öfre del brister af som ett lock;
blomfodret kvarsitter och omger kapseln. I
Sverige finnes vid vägar och sopbackar den
vanliga bolmörten, H. niger L., en tvåårig,
klibbhårig, illaluktande, giftig ört, med
smutsgula, violettådriga blommor. Dess blad,
folium hyoscyami, bolmörtblad, äro officinella
och innehålla flera giftiga alkaloider,
af hvilka hyoscyamin (se d. o.) och
skopolamin (se d. o.) l. hyoscin äro de
viktigaste. Bolmörtsolja, beredd af bladen,
verkar smärtstillande. Förgiftning med rötterna
af bolmörten har inträffat, i det de tagits för
palsternackor (från hvilka de lätt skiljas genom
sin grenighet), och till dylika förgiftningar
höra ofta mycket glada yrselsyner. Det antages,
att bolmörten spelade en roll vid de sorgligt
ryktbara häxeriprocesserna under 1600-talet,
i det inandningen af de döfvande ångor,
som frambragtes af de giftiga bolmörtsfröna,
lagda på glöd, framkallade glada yrselbilder
och föreställning om fester i Blåkulla.
O. T. S. (G. L-m.)

Hyotaurokolsyra. Se Galla.

Hyotherium H. v. Meyer, paleont. Se Palæochoerus.

Hypabyssisk (af grek. hypo, under, och
abyssisk, se d. o.), petrogr., beteckning
för övergångsformerna i strukturellt
afseende mellan äkta abyssiska och rent
vulkaniska bergarter, oafsedt om bergarten
uppträder som gångar, intrusivlager,
randfacies eller mindre lakkoliter.
E. E.

Hypallage (grek. hypallage, utbyte, förväxling)
är namnet på en grammatisk figur, bestående i
en skenbar förväxling af vissa satsdelar. Till
vanligast förekommande former af hypallagë hör,
att ett bestämningsord intager hufvudordets
plats, t. ex. "dessa soldaters mod" i
st. f. "dessa modiga soldater", eller att en
bestämning i det språkliga uttrycket hänföres
till ett annat begrepp än det, hvartill den
egentligen hör, t. ex. "tidernas förflutna
händelser" i st. f. "de förflutna tidernas
händelser". Jfr Enallage och Metonymi.
A. M. A.

Hypanis. Se Bug 2.

Hypanthium, Receptaculum, bot., flat blombotten
(se d. o.).

Hypaspister (grek. hypaspistai, "sköldbärare",
af hypo, under, och aspis, sköld) kallades
i de forngrekiska härarna de tjänare eller
vapendragare, som åtföljde de tungrustade
krigarna (hopliterna) och under marscherna
buro deras sköldar. I den macedoniska hären
var det benämning för en klass af lättare
rustadt fotfolk till skillnad från den
tungrustade hoplitfalangen. En utvald skara af
hypaspister tjänstgjorde som lifvakt åt konungen.
A. M. A.

Hypate (grek. hypate, eg. den yttersta), mus.,
djupaste tonen i de båda djupare tetrakorden
af det s. k. fullkomliga forngrekiska
tonsystemet.
A. L.*

Hypatia (grek/F^ma). 1. En lika mycket genom
skönhet och kvinnlig dygd som genom lärdom och
skarpsinne utmärkt kvinna, lefde i Alexandria i
slutet af 4:e och början af 5:e årh. e. Kr. samt
var dotter af matematikern Theon. Hon egnade
sig åt lärda studier, var anhängarinna af den
nyplatonska filosofien och uppträdde med stort
bifall som offentlig föreläsarinna i filosofi
och matematik, hvarjämte hennes hus var en
samlingsplats för Alexandrias lärdaste och anseddaste män.
Hennes stora rykte uppeggade dock de kristnes fanatism,
för hvilken hon föll ett blodigt offer (415)
vid ett af patriarken Kyrillos anstiftadt
upplopp. H. har i senare tider blifvit mera
allmänt känd som hufvudperson i Ch. Kingsleys
roman "Hypatia" (1852; sv. öfv. 1855, 3:e
uppl. 1890). – 2. Astron., en af småplaneterna.
1. A. M. A. 2. B-d.

Hypaton (jfr Hypate), grek.,
mus., det djupaste tetrakordet
i det forngrekiska tonsystemet.
A. L.*

Hyper, grek., öfver, bortöfver, nyttjas i
sammansättning med åtskilliga ord i betydelsen
alltför stor, alltför mycket, öfverdrifvet,
öfvermåttan, t. ex. hyperkritik, hyperestetisk.

Hyperakusis (af grek. hyper, öfvermåttan,
och akusis, hörsel), patol., stegrad känslighet
hos hörselsinnet.

Hyperalgesi (af grek. hyper, öfvermåttan, och
algesis, smärta), patol., stegrad känslighet
hos smärtsinnet.

Hyperbasis l. Hyperbaton,
grek. (eg. öfvergång), språkv., framflyttning
eller markering af innehållsligt viktigt ord. Jfr
Emfas.

Hyperbaton. Se Hyperbasis.

Hyperbel, mat., en kroklinje, hvars alla
punkter äro så beskaffade, att skillnaden mellan
afstånden från en sådan till två fasta punkter
(brännpunkterna) är konstant. Hyperbeln kan
lätt uppritas med tillhjälp af en linjal och
en tråd. Man fäster trådens ena ända vid ena
brännpunkten och den andra vid ändpunkten af
linjalen, hvilken kan vridas kring den andra
brännpunkten. Om sedan tråden spännes mot
linjalen medelst ett stift, beskrifver detta
en hyperbel. Hyperbeln, som består af två
oändliga U-formiga grenar, är symmetrisk i
förhållande till de båda axlarna (transversal-
och konjugat-axeln), af hvilka dock blott
den förra, som går genom brännpunkterna,
skär hyperbeln. Axlarnas skärningspunkt kallas
medelpunkt; genom denna gå äfven hyperbelns två
asymptoter. Hyperbelns excentricitet är alltid
större än 1. Med liksidig hyperbel förstår man
en sådan, hvars axlar äro lika. – Hyperbeln kan
erhållas äfven genom intersektion mellan ett plan
och en kon (se Koniska sektioner).
(I. F.)

Hyperbol [-bål; grek. hyperbole, öfverdrift],
ret., öfverdrift i uttrycket, framkallad af en
öfvermäktig känsla eller afsiktligt gjord för
att åstadkomma effekt, t. ex. ur Lings "Gylfe":

"Hans insjunkna ögon ej stora voro,
men blixtrar därur som norrsken foro."

R-n B.

Hyperbolisk geometri [-bålisk]. Se Geometri, sp. 985.

Hyperbolisk logaritm. Se Logaritm.

Hyperbolisk paraboloid, mat., en speciell yta
af 2:a graden. Dess af skärningslinjer med ett
plan äro i allmänhet antingen parabler eller
hyperbler. Hyperboliska paraboloiden bildar ej en
sluten figur, utan är åt alla håll obegränsad;
dess midtdel har ungefär formen af en vanlig
ridsadel.
(I. F.)

Hyperboloid, mat., en speciell yta af 2:a
graden. Dess af skärningslinjer med ett
plan äro i allmänhet antingen ellipser eller
hyperbler. Hyperboloiderna äro af två slag: med
en mantel
eller med två mantlar. En hyperboloid
med en mantel består af två symmetriskt belägna,
trattformiga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free