Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 99-100 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsrtöm - Hällström, 2. Gustaf Gabriel - Hällum - Hälsa med flaggan - Hälsan - Hälsan 1. Brunnsinrättning i Hälsingborg - Hälsan 2. Sjukvårds- och hygienisk upplysningsanstalt i Neder-Luleå socken - Hälsingborg (med kartblad i färg)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

obestridlig matematisk begåfning. Med förkärlek
egnade han sina forskningar åt den kvantitativa,
mätande fysiken; de bestämningar han utfört ega
ett bestående värde. Bland hans arbeten intages
främsta rummet af Undersökning om vattens
volymförändring af värme och bestämmelse
af den värmegrad, hvarvid vattens täthet är
störst (Vet. akad:s handl., 1823). Särdeles
anmärkningsvärda äro äfven hans studier öfver
kombinationstonerna, De tonis combinationis
(1819), samt hans forskningar öfver
barometertryck och temperatur. Resultaten
af sina forskningar nedlade H. f. ö. i
58 akademiska afh., i Vet. akad:s handl.,
Gilberts och Poggendorffs "Annalen", "Acta
societatis scientiarum fennicae". m. fl. lärda
tidskrifter. H. var tillika en utmärkt
föreläsare. Ingen kände så grundligt som han
universitetets vidlyftiga ekonomi, och ingen
arbetade med så stort intresse som han för
dess förkofran. Genom hans ansträngningar fick
universitetet ett astronomiskt observatorium och
vanns för detsamma Argelander. 1804 tillföll
honom S. Marie prebendepastorat, och från
s. å. ända till 1819 var han adjungerad led. i
Åbo stifts konsistorium, där han utvecklade
samma nit som i allt annat. Om stiftets
tabellverk inlade han stora förtjänster och
utgaf ett digert Utdrag ur domkapitlets i
Åbo cirkulärbref, innehållande hvad under
loppet af senast förflutna 140 år blifvit till
församlingarnes och presterskapets i Åbo stift
ständiga iakttagande förordnadt (1824). H. var
led. af Vet. akad. (1808) och Vet. soc. i
Uppsala. 1838 valde Finska vet. soc. honom
till sin förste ordf. Hans barn adlades 1830
under namnet af H. 1-2. R. T-dt.

Hällum, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 1,167
har. 352 inv. (1908). Annex till Skärstad, Skara
stift, Barne kontrakt.

Hälsa med flaggan. Se Flagga, sp. 528.

Hälsan. 1. Brunnsinrättning
i Hälsingborg på denna stads nordöstra sida i
Öresundsparken. Känd

Sofiakällan vid Hälsan.

sedan sekler tillbaka (under medeltiden kallades
den S:t Jörgens källa), blef källan, en vanlig
järnkälla,
tillhörig de svaga järnkällornas grupp,
brunnsinrättning i början af 1800-talet och
fick 1807 namnet H. af drottning Fredrika,
då hon tillika med Gustaf IV Adolf vistades i
Hälsingborg under sommaren. Som brunnsort fick
H. ökad betydelse genom den 1890 i närheten af
den gamla källan genom borrning till 83 m. djup
funna saliniska Sofiakällan (se fig.), hvars
vatten enligt analys af prof. Mörner innehåller
på 10,000 gr. 127,69 gr. klornatrium (koksalt),
3,605 gr. klormagnesium, 8,43 gr. klorkalcium,
0,242 gr. klormagnesium, 0,0588
gr. ferrokarbonat o. s. v., tillsammans omkr. 142
gr. fasta ämnen. Till sin sammansättning liknar
vattnet mest Elisabethquelle i Kreuznach och
genom sin öfvervägande halt af klorider äfven
en del andra mineralvatten, såsom Homburgs och
Kissingens. H. med i ö. och v. tillgränsande
områden köptes af staden 1890 för 375,000
kr. Jämte dessa källor finnas i H. två
järnkällor. Hälsobrunnen organiserades 1908, och
vid densamma tjänstgöra nu två brunnsläkare. 1909
inrättade hälsobrunnen ett kallbadhus vid Pålsjö.

2. Sjukvårds- och hygienisk upplysningsanstalt i
Neder-Luleå socken. Se Svenska nationalföreningen
mot tuberkulos. 1. Ln.

Hälsingborg, sjö- och stapelstad i Malmöhus
län, belägen vid Öresunds smalaste del midt
emot Helsingör på danska sidan (afstånd omkr. 5
km.). Staden sträcker sig till en längd af
omkr. 4,3 km. från Pålsjö bäck i n. till gränsen
för Raus planterings municipalsamhälle i
s. Bredden utgör i medeltal 2 km. Stadsområdet
(jfr den till art. hörande, färglagda kartan)
utgöres dels af en låg samt, hvad de mellersta
och norra delarna beträffar, tämligen smal
strandremsa, och dels af en omkr. 30–50 m. högre
belägen platå, på några ställen (särskildt vid Hälsan och Pålsjö)

Fig. 1. Hälsingborgs vapen.

genombruten af
dalgångar. Stadsområdet är, sedan enl. k. br. 29
jan. 1904 omkr. 25 har af H:s landsförsamling
(Röamölla, Ringstorp m. fl. lägenheter)
inkorporerats, 830 har, hvaraf omkr. 440
har inom fastställd stadsplan. (1908
beslöto stadsfullmäktige en framställning om
inkorporering af de delar af landsförsamlingen,
som äro belägna n. och n. v. om Ängelholmsvägen,
d. v. s. hela exercisfältet, Sofiero, Pålsjö
m. fl. egendomar, samt Fältabacken ö. och
Hästhagarna s. om staden, sammanlagdt 764
har.) Antalet hus (alla af sten) är (1909) 1,790
med 22,058 bostadslägenheter. Taxeringsvärdet
å jordbruksfastighet var 1908 470,400 kr. och å
annan fastighet 75,918,100 kr., hvaraf 4,691,100
kr. å bevillningsfri. Inkomsterna enligt
inkomstskatteförordningen voro s. å. 20,407,900
kr.; beräknadt belopp, efter hvilket skatten
utgick, 36,970,000 kr. Folkmängden, som 1800 var
endast 1,741 pers., hade 1870 vuxit till 5,941
och 1890 till 20,410 samt var 1908 32,415 pers.

De olika stadsdelarna äro Gamla staden,
d. v. s. kvarteren närmast n. och s. om
Stortorget, samt Norra och Södra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>