- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
221-222

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högern - Högerud, socken i Värmlands län - Högestad - Högestad 1. Socken i Malmöhus län - Högestad 2. Fidekomiss i Skåne - Högetsning - Högfeldt, Per Johan - Högfjäll - Högfjällsregion - Högfors - Högfors 1. Gods i Ljusnarsbergs socken, Örebro län - Högfors 2. Gods i Karbennings, Norbergs och Väster-Färnebo socknar - Högfors 3. Fi. (Korkiakoski), vattenfall - Högfos. Se Nidälven 1 - Högförräderi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenska riksdagen kunna dessa benämningar ej
erhålla någon tillämpning vid placeringen,
enär riksdagsmännens (f. n. efter valkretsar
anordnade) platser äro bestämda genom kamrarnas
arbetsordningar.

Högerud, socken i Värmlands län, Gillbergs
härad. 7,197 har. 723 inv. (1908). Annex till
Stafnäs, Karlstads stift, Gillbergs kontrakt.

Högestad. 1. Socken i Malmöhus län, Herrestads
härad. 1,321 har. 396 inv. (1908). H. bildar med
Baldringe ett konsist. pastorat i Lunds stift,
Ljunits och Herrestads kontrakt.

2. Fideikommiss i Skåne, med hufvudgården
belägen på en höjd i H. socken nära kyrkan. Det
består af H. säteri, 6,25 mtl, samt 8,5 mtl
underlydande i H. socken, 4,25 mtl i Bromma,
15,313 mtl i Baldringe, 4,188 mtl i Borrie, 2,666
mtl i Eödinge, 0,813 mtl i Eamsåsa, 1,625 mtl i
Frenninge och 1,437 mtl i Tolånga, tills. 44,042
mtl i Malmöhus län, samt i Kristianstads län 5 5/6
mtl i Benestads och 3 1/4 mtl i Hörups socken,
alltsammans taxeradt till 3,267,200 kr. (1905),
hvaraf 32,500 kr. å icke jordbruksfastighet. -
H. hörde under medeltiden till Lunds
ärkebiskopsstol, reducerades vid reformationen
samt bortbyttes 1574 af Fredrik II till Gert
Ulfstands änka Görvel Gyllenstierna. 1635 egdes
det af Palle Rosencrantz, som då uppförde den
ännu kvarstående hufvudbyggnaden, ett tvåvånings
stenhus med trappgaflar. H:s följande öden
äro ej fullt kända. 1705 tillhörde det danska
etatsrådet Jörgen Scheel-Due, men synes vid denna
tid blifvit reduceradt eller sekvestreradt,
ty 1706 såldes det, enligt en uppgift, af Karl
XII till kungl. rådet grefve Karl Piper. I
hans släkt blef godset 1747 fideikommiss och
innehafves f. n. (1909) af öfverhofstallmästaren
m. m. grefve Alfred Piper. 2. Wbg.

Högetsning. Se Etsning, sp. 1009.

Högfeldt, Per Johan, navigationslärare,
matematiker, f. 29 febr. 1796 i Brunnby förs.,
Skåne, d. 29 juli 1855 i Stockholm, blef 1814
student i Lund, där han aflade teol. examen,
tog 1818 tjänst på handelsfartyg och erhöll,
sedan han 1822 aflagt sjökaptensexamen,
befäl på seglande handelsfartyg och sedermera
å ångfartyg. 1834 blef H. e. o. och 1835
ord. lärare vid navigationsskolan i Stockholm,
hvilken då, liksom sjömansbildningen öfver
hufvud, befann sig i ett djupt förfall (större
delen af året 1834-35 besöktes den af endast
en lärjunge). Sedan H. 1841 blifvit denna
skolas föreståndare, blef den talrikt besökt
och vann stort anseende. Genom bemedling af
grosshandlaren och riksdagsmannen Fr. Schartau
lyckades H. dessutom genomdrifva, att riksdagen
lämnade anslag till inrättande af ytterligare
fyra navigationsskolor (i Göteborg, Malmö, Gäfle
och Kalmar), och gjorde således äfven därigenom,
utom genom sin lärarverksamhet, en betydande
insats till den svenska sjömannabildningens
höjande. H. dels författade, dels öfversatte
och bearbetade åtskilliga skrifter till gagn
för sjömän samt fullbordade den af E. G. af
Klint påbörjade Lärobok i navigationsvetenskapen
(1845).

Högfjäll, fjäll af jämförelsevis betydlig höjd,
hvilka ej allenast med sina öfre delar nå upp
öfver trädgränsen (se Fjäll), utan till stor
del eller h. o. h., vanligen tillika med den
omgifvande trakten, äro belägna på så hög nivå,
att trädartade växter ej där trifvas. Högfjällen
förete en ofantligt storartad, men tillika dyster
anblick med sina delvis snöhöljda toppar och sluttningar samt
sina af frost söndersplittrade, af grus och
stenflisor betäckta bergsidor, å hvilka den
förkrympta dvärgbjörken och några mindre örter
föra en tvinande tillvaro. Inom Jämtlands
län samt Västerbottens och Norrbottens
lappmarker upptagas stora vidder af högfjäll
eller högfjällstrakter. - En trakt, där
högfjällsnatur härskar, kallas högfjällsregion,
t. ex. högfjällsregionen inom Lappland, i
Jämtland o. s. v. I Norge har högfjällsregionen
större utbredning än i Sverige. Se Fjäll.
E. E.

Högfjällsregion. Se Högfjäll.

Högfors. 1. Gods i Ljusnarsbergs socken,
Örebro län, vid Högforsån, som afför
Södra Hörkens vatten till Hörksälfven,
och 6 km. från Silfverdalens station vid
Frvi-Ludvika järnväg. Det omfattar 8 3/4
mtl samt järnverk med masugn, gjuteri och
mek. verkstad, tax.-v. 969,700 kr., däraf
725,400 kr. å jordbruksfastighet (1905)
utgörande omkr. 2,000 har åker och äng samt
11,500 har skog. Tillverkningen omfattade 1907
5,000 ton tackjärn, omkr. 70 ton gjutgods
efter tackjärns omsmältning samt diverse
järnmanufaktur och maskingods. Egare är
H. aktiebolag (bildadt 1873; aktiekapital 1,2
mill. kr.). H. tackjärnshytta privilegierades
1766. - 2. Gods i Karbennings, Norbergs och
Väster-Färnebo socknar i Västmanlands län,
omfattande omkr. 16 1/4 mtl jordbruksfastighet
(tax. till 732,000 kr. 1905), sågverk, spån-
och stafsåg, kvarnar samt järnbruk med masugn
och lancashiresmälthärdar vid Norbergsån och
H. station å linjen Ängelsberg- Kärrgrufvan
af Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg,
tax. till 86,000 kr. Vid masugnen tillverkades
1907 5,600 ton bessemer- och martintackjärn
samt 25 ton gjutgods. Smälthärdarna ha ej på
flera år varit i verksamhet. - Godset har med
olika utsträckning under olika tider tillhört
grefve Jakob De la Gardie och hans grefvinna
Ebba Brahe, sedermera släkterna Königsmarck,
Posse, Cosswa (Anckarsvärd), Wittfoth, Hebbe
och Stockenström samt Åkerhjelm. Det eges nu af
det 1880 bildade Högfors och Persbo aktiebolag
(aktiekapital l mill. kr.). Brukets ålder går
tillbaka till 1300-talet.

3. (Fi. Korkiakoski), vattenfall i Kymmeneälfs
östligaste utloppsarm, nära mynningen, inom
Kymmene socken. Höjd 7,4 m. Vid H. befäste
Lybecker i mars 1712 en ställning, hvarifrån han
1 aug. måste draga sig tillbaka. Sommaren
1788 intog öfverste G. M. Armfelt ställning vid
H., där generallöjtnanten v. Platen l sept. hade
en lycklig träffning med ryssarna, hvarefter
svenskarna höllo H. besatt till månadens slut.
18 juli 1789 forcerade svenskarna under konung
Gustaf och generallöjtnant Meijerfelt passet vid
H., som sedermera befästes med 14 batterier
och skansar, men 31 aug. utrymdes. 26 juni
1790 intogs H. af öfverstelöjtnant Drufva,
hvarefter befästningar började anläggas, och
2 aug. voro 5 batterier, 2 traverser och
1 redutt färdiga.

1 o. 2. Wbg. 3. L. W:son M.

Högfos. Se Nidälfven 1.

Högförräderi, jur., är en inom den
straffrättsliga litteraturen samt i
vissa strafflagar använd benämning för
brottsliga angrepp å statens författning,
statsöfverhufvudets ställning som sådant samt
statens område. I äldre tider förutsattes
vanligen för högförräderistraff, att
brottslingen var undersåte i det land, mot
hvilket han förbröt sig, eller eljest af
särskilda skäl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free