- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
257-258

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hökarna, fåglar - Hökeflycht l. Hökenflycht, Jonas - Hökensås - Hökensås 1. Höjdsträckning i Västergötland - Hökensås 2. Häradsallmänning i Skaraborgs län - Hökfibla - Hökfiblesläktet - Hökfärgade sångaren l. Bröstvattrade sångaren - Hökhufvud, socken i Stockholms län - Höknatt - Höks härad, i Hallands län - Höksläktet - Hökugglan - Hököpinge, socken i Malmöhus län - Höland, pastorat i Akershus amt - Hölder, Julius von - Hölder, Eduard - Hölderlin, Johann Christian Friedrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tornsvalor. Skottpengar för hök betalas numera ej
af staten, men landsting, hushållningssällskap
och jaktvårdsföreningar utbetala i många län
belöningar till växlande belopp för dödade
dufhökar, i några län äfven för sparfhök.

Liksom falkarna dresserades fordom arter af
höksläktet till jakt, falkjakt. (Med
jaktfalk menades på forna tiders jägarspråk en
till jakt inöfvad roffågel, ej endast en art af
falksläktet.) Sålunda användes dufhöken till jakt
på hare, gäss och änder; med sparfhöken jagades
dufvor, höns, vaktlar, ripor och lärkor. I
vissa trakter af Asien, där "falkjakt" ännu i
dag bedrifves, torde hökar vara de mest använda
roffåglarna. Se vidare Falksläktet, sp. 1317.

G. G.

Hökeflycht l. Höckenflycht, Jonas, sjöhjälte
(födelseåret okändt), blef 1700 underlöjtnant
vid amiralitetet och befordrades inom kort till
kapten. Som befälhafvare på jakten "Carolus
vivat" deltog han 1702 i åtskilliga sjöstrider
mellan svenskar och ryssar på Pejpussjön, men
blef 11 aug. s. å. omringad af en mängd ryska
fartyg samt sprängde efter ett tappert försvar
sig och sitt fartyg i luften.

Hökensås. 1. Höjdsträckning i Västergötland,
Vartofta och delvis Kåkinds härad, följer
Vätterns strand på 5–12 km. afstånd och ingår
på östra sidan om sjön Stråken i Jönköpings
län, förenande sig där med det småländska
höglandet. Den når en höjd af 255 m. något s. om
Mullsjön, 292 m. i Domberget och 353 m. n. ö. om
Stråkens nedre ända. – 2. Häradsallmänning i
Daretorps, Brandstorps och Harja socknar,
Vartofta härad, Skaraborgs län. Enl. af
skogskommissionen år 1690 gjord instening af
den s. k. kronoallmänningen Hökensås l. Sveamo
uppgifves denna då egt en omfattning af, 2 3/4
mil i längd och 1 5/8 mil i bredd. Sedermera
tillerkändes delar af allmänningen hemman inom
Sandhems och Habo socknar, så att på 1830-talet
den återstående delen utgjorde omkr. 22,000 tld,
däraf 17,000 tld skogsmark. Genom k. bref 26 maj
1846 och 7 dec. 1850 utdelades omkr. 9,000 tld
på hemman uti 5 socknar. Enl. samma k. br. skulle
återstoden, vid pass 8,000 tld, bibehållas under
allmän vård, och ega 741 5/16 oförmedlade mtl
i 28 socknar del i allmänningen. Nuv. areal
4,806 har. Skogshushållningsplan
fastställdes af Domänstyrelsen 1895
med en årlig afverkning af 3,862 kbm.

1. Wbg. 2. G. Sch.

Hökfibla, bot., det svenska namnet på flera
arter af släktet Hieracium (se d. o.).

Hökfiblesläktet, bot. Se Hieracium.

Hökfärgade sångaren l. Bröstvattrade sångaren,
zool. Se Trädgårdssångarsläktet.

Hökhufvud, socken i Stockholms län, Frösåkers
härad. 11,656 har. 1,301 inv. (1908). H. bildar
med Skäfthammar ett regalt pastorat i Uppsala
stift, Olands och Frösåkers kontrakt.

Höknatt (isl. höku- l. höggunótt),
benämning på "midvinternatten" (miðsvetrarnótt),
med hvilken enligt Snorre Sturlasson (Håkan Godes saga
kap. 15) julen ingick i Norge, innan (omkr. 940) denna
högtids begynnelse genom kristet inflytande förlades
till natten 24–25 dec. Såväl ordets betydelse som
tiden för höknattens firande äro osäkra. Af Olof den
heliges saga (kap. 114) framgår blott, att midvinterblotet
(se Blot) inträffade någon tid efter vår jul.
Måhända skedde det omkr. 13 jan., som nu kallas
tjugondedagjul. I Sverige (Uppsala) torde emellertid
midvinterblotet, försåvidt detta var detsamma som
disatinget (se d. o.), ha hållits omkr. en månad
senare. Hervararsaga (kap. 12) förlägger ock
julhögtiden till februari. Jfr Jul.

N. E. H.

Höks härad, i Hallands län, ingår i Hallands läns
södra domsaga och Laholms fögderi samt omfattar
socknarna Veinge, Tjärby, Knäred, Laholms
landsförsamling, Renneslöf, Ysby, Östra Karup,
Skummeslöf, Hasslöf, Våxtorp och större delen
af Hishult. 94,276 har. 18,418 inv. (1908).

Höksläktet, zool. Se Hökarna.

Hökugglan, zool. Se Ugglesläktet.

Hököpinge, socken i Malmöhus län, Oxie
härad. 1,026 har. 1,113 inv. (1908). Annex till
Arrie, Lunds stift, Oxie kontrakt. Inom socknen
anlades 1892 af H. sockerfabriksaktiebolag vid
H. station å Malmö–Trelleborgs järnväg en
hvitbetsockerfabrik, som under tillverkningsåret
1906–07 med 24 diffusörer, 13 vakuumpannor
och 9 centrifuger tillverkade 8,644,200
kg. råsocker, 1,460,000 kg. melass och 27,5
mill. kg. betmassa, med ett sammanlagdt värde
af 2,378,400 kr. Arbetspersonalen var i medeltal
358 pers. Taxeringsvärdet var 1908 1,124,900
kr., hvaraf 134,700 kr. för omkr. 1 3/4 mtl
jordbruksfastighet.

Höland, pastorat i Akershus amt, Kristiania
stift, Norge, bestående af socknarna Löken och
Hemnes (Hölands härad) samt Setskogen. Areal
621,7 kvkm. 5,682 inv. (1900). I mars 1716
egde där en hårdnackad träffning rum mellan
Karl XII och öfversten K. U. Kruse, hvarvid
den sistnämnde svårt sårad tillfångatogs
och hans män gåfvo vika för öfvermakten.

O. A. Ö.

Hölder, Julius von, tysk politiker, f. 1819 i
Stuttgart, d. där 1887, var 1848–50 regeringsråd
i württembergska inrikesministeriet och slog
sig därefter ned som advokat i Stuttgart. Som
led. af Württembergs andra kammare (i hvilken
han första gången invaldes 1849) utmärkte han
sig genom skarp opposition emot regeringens
klerikala politik och genom ifver för de tyska
enhetssträfvandena, för hvilkas realiserande
han efter kriget 1866 bragte till stånd det
"tyska partiet". 1871–73 var han medlem af Tyska
riksdagen och 1875–81 president i Württembergs
andra kammare. Från 1881 till sin död var han
inrikesminister i Württemberg.

Hölder, Eduard, tysk rättslärd, f. 1847,
e. o. professor 1871 och ord. 1873 i Zürich,
1874 i Greifswald, 1880 i Erlangen och 1893 i
Leipzig, är en framstående forskare på den
romerska rättens område. Han har utgifvit bl. a.
Institutionen (1877, 3:e uppl. 1893),
Die entwickelungsformen des römischen privatrechts (1880),
Beiträge zur geschichte des römischen erbrechts (1882),
Wesen der korrealobligation (1884),
Pandekten, allgem. lehren (1886, 1891),
Objektives und subjektives recht (1894),
Kommentar zum allgemeinen theil des bürgerlichen gesetzbuchs (1900).

Rld.

Hölderlin, Johann Christian Friedrich, tysk
skald, f. 20 mars 1770 i Lauffen (Württemberg),
d. vansinnig 7 juni 1843, studerade i Tübingen
och Jena samt fick 1795 anställning som huslärare
hos bankiren Gontard i Frankfurt a. M. Där
fattades han af en häftig kärlek till sina lär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free