Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iakttagelse - Iakttagelse 2. Log. - Iakttagelse 3. Pedag. - Ialomita, ty. Jalomitza, flod - Iamblichos - Iamblichos 1. lat. Iamblichus, grekisk författare - Iamblichos 2. Nyplatonsk filosof - Iamblichus. Se Iamblichos - Iambos. Se Jamb - -iana. Se -ana - iana. Se -ana - Iante, it. Se Ilanz - Iaanth, astron - Iapetos - Iapetus. Se Iapetos - Iapyger. Se Japyger - Iapygidae, zool. Se Japugidae - Iaarchi. Se isaaki - I armen kvarstående officerare - Iasi, rumänska för Jassy - Iason - Iason 1. Grek myt. - Iason 2. Grek hist- - Iason 3. I af Cyrene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständigt som möjligt en individ; i det senare
en mångfald individer, för att sedan genom
statistisk bearbetning af resultaten få
fram de gemensamma egenskaperna som allmänna
lagar. 3. Slutligen kan man med afseende på
tillvägagångssättet vid iakttagelsen skilja
mellan iakttagelse under vanliga villkor och
iakttagelse under konstlade villkor, vare
sig att de sistnämnda bestå i iakttagarens
ingripande i den iakttagna företeelsens
orsaker, då iakttagelsen blir experiment
(se d. o.), eller att iakttagaren betjänar
sig af tekniska hjälpmedel, instrument
eller apparater. Den moderna vetenskapens
framsteg ha väsentligt betingats genom de båda
sistnämnda iakttagelsesättens användande på
allt flera verklighetsområden. Man skiljer
mellan iakttagande vetenskaper, i hvilka icke
experiment i större utsträckning kunna användas,
och experimentella vetenskaper. Astronomiens
exempel visar, huru de förra vetenskaperna
i st. f. experimentella iakttagelser rikta
sina metoder med tekniska hjälpmedel, som vidga
erfarenhetsområdet och möjliggöra iakttagelsernas
exakthet.
3. Pedag. Vid uppfostran och undervisning
spelar iakttagelsen en stor roll, dels som af
läraren gjorda iakttagelser, dels lärjungarnas
iakttagelser. Läraren bör genom noggranna
och planmässiga iakttagelser lära känna sina
lärjungar, så väl i kroppsligt som i psykiskt
hänseende. Hans uppgift är ju nämligen ej blott
att meddela ett fastslaget kunskapsinnehåll,
utan att främja och- leda utvecklingen af
lärjungarnas egna krafter, hvilkas art och
grad han därför behof ver känna. Äfven själf
iakttagelsen har för läraren stor betydelse;
den därigenom möjliggjorda själf kon trollen
är ett af de viktigaste medlen för utveckling
af lärardugligheten. Äfven lärjungarnas egna
iakttagelser borde beredas största möjliga
plats i skolarbetet. Detta föreskrifves ej
blott genom den s. k. åskådningsprincipen, utan
iakttagelseförmågan är af så stor betydelse
i lifvet, att dess uppöfning måste betraktas
som en af uppfostrans viktigaste uppgifter.
l, 2 o. 3. S-e.
Ialomita [-mitsa], ty. Jalomitza, biflod
fr. v. till nedre Donau i Rumänien, upprinner i
Transsylvanska alperna vid Predealpasset, flyter
först genom romantiska klyftor i sydlig riktning,
men vänder vid Targovistea, där den kommer ned
på valakiska lågslätten, åt s. ö., sedermera åt
ö., hvarunder den fr. v. upptager Prahova, och
faller ut något nedanför Hirsova. Längd 224 km.;
vattenområde 12,790 kvkm.
Iamblichos (grek. ’Ιάμβλιχος,
lat. Iamblichus). 1. En af de äldste grekiske
romanförfattarna, bördig från Syrien eller
Babylonien, lefde i 2:a årh. e. Kr. Han
författade bl. a. under titeln "Babyloniska
berättelser" en af sällsamma och underbara af
ven tyr uppfylld kärleksroman om Rhodanes och
Sinonis, i många böcker. Ett utdrag däraf
är bevaradt hos Fotios (utg. i Herchers
"Scriptores erotici græci"). Jfr Rohde
"Der griechische roman und seine vorläufer"
(1876). — 2. Nyplatonsk filosof från Chalkis
i Celesyrien, d. omkr. 330 e. Kr. Den starka
dragning till mysticism, som ända från början
utmärker den nyplatonska filosofien, urartade
hos I. till en högst fantastisk blandning
af pythagoreiska och platonska läror med
orientaliska religionsföreställningar. Det
allmänna syftet hos hans spekulation var att
förklara hela världens, d. v. s. gudarnas,
demonernas, människosjälarnas och materiens,
uppkomst genom en successiv utstrålning
(emanation) från ett högsta förnuftigt
urväsen. Bland sina anhängare stod han
i högt anseende äfven som profet och
undergörare. Af hans många skrifter ega
vi jämte ett par fragment af matematiskt
innehåll en Lefnadsteckning af Pythagoras
(utg. af Kiessling, 1815, och Nauck, 1884) och
en Uppfordran till filosofiens studium (utg. af
Kiessling, 1813, och Pistelli, 1888). Ett honom
tillskrifvet arbete om de egyptiska mysterierna
(utg. af Parthey, 1857) misstankes vara oäkta.
l o. 2. A. M. A.
Iamblichus. Se Iamblichos.
Iambus (grek. i’ambos). Se Jamb.
-iana. Se -ana.
Iante, it. Se Ilanz.
Ianthe, astron., en af småplaneterna.
Iapetos (grek. ’Ιαπετός, lat. Iapĕtus),
grek. myt., en bland titanerna
(se d. o.), son af Uranos och Gaia, förmäld
med Klymene, Okeanos’ dotter, och fader till
Atlas, Menoitios, Prometheus och Epimetheus.
A. M. A.
Iapetus. Se Iapetos.
Iapyger. Se Japyger.
Iapygidæ, zool. Se Japygidæ.
Iarchi. Se Isaaki.
I armén kvarstående officerare kallas sådana
officerare af armén, som fått afsked från
beställning på stat, utan att ingå i reserven,
och sålunda stå till krigsstyrelsens förfogande
för användning i krig och vid mobilisering;
de kunna äfven tagas i anspråk för särskilda
uppdrag i fredstid. De ha en särskild uniform
(som dock icke nyttjas af dem, som fått
tillstånd att fortfarande bära det regementes
uniform, hvilket de tillhört) och skola hvarje
år i dec. anmäla sin vistelseort till den
arméfördelningschef, inom hvars arméfördelning
de äro bosatta; försummas detta två år å
rad, afföres officeren från arméns rulla.
C. O. N.
Iasi [ia’ʃi], rumänska namnformen för Jassy.
Iason (grek. ’Ιάσων). 1. Grek. myt., anförare
för Argonauterna (se d. o.). - 2. Grek. hist.,
envåldshärskare i det tessaliska Ferai, 378-370
f. Kr. Genom kraft och klokhet lyckades I. inom
kort utsträcka sitt välde öfver en stor del af
Tessalien. I kriget mellan Sparta och Tebe stod
han på det senares sida och sökte för öfrigt vid
hvarje tillfälle att vinna inflytande inom det
egentliga Grekland. I hans själ hade nämligen
redan mognat samma dristiga plan, hvilken
sedermera upptogs och fullföljdes af konung
Filip II i Macedonien och Alexander, att som
de förenade grekernas öfverfältherre angripa
och underkufva det redan försvagade persiska
riket. En våldsam död (370 f. Kr.) satte dock
snart en gräns för dessa högt flygande syften.
3. (Grecisering af hebr. Josua 1. Jesus)
a) I. af Cyrene, författare till ett på
grekiska skrifvet arbete i 5 böcker öfver
det makkabeiska frihetskriget (numera kändt
endast genom utdragen i 2 Makk. Jfr 2 Makk. 2:
23); b) I., en broder till öfversteprästen
Onias III på Antiochos Epifanes’ tid, hette
ursprungligen Jesus (= Josua), men förändrade
sitt namn till det grekiskt klingande Iason
för att visa sin grekvänlighet. Han köpte sig
öfversteprästvärdigheten af Antiochos, hvarpå
brodern Onias fick afträda från ämbetet, och
sökte på allt sätt röja väg för hellenismens
ingång bland judarna. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
