- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
363-364

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idrott - Idrottsförbund - Idrottsförening - Idrottslotteri - Idrottsmärke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det dagliga språkbruket har idrott numera
hufvudsakligen blifvit beteckningen för
kroppsöfningar, hvilkas syfte att vara af
betydelse jämväl för de moraliska egenskaperna
dock framhäfts af idrottsliga auktoriteters
uttalanden samt af det mycket ofta i förbindelse
med idrott anförda latinska uttrycket mens
sana in corpore sano
(se d. o.). Det från
engelskan hämtade ordet sport (se d. o.), hvilket
såsom fullt upptaget i svenskt språkbruk ofta
användes omväxlande med ordet idrott i likartad
bemärkelse, sammanfaller visserligen till sin
betydelse väsentligen med idrott, men omfattar
icke allt hvad det sistnämnda ordet anses göra,
medan det å andra sidan inrymmer begrepp, som
äro för idrott främmande. Såsom en småningom
i svenskt språkbruk markerad skillnad mellan
idrott och sport må sålunda anföras, att med
idrott syftas högre än till blott och bart
uppöfningen i en viss färdighet äfvensom
att vid idrott de mänskliga egenskapernas
insats är det hufvudsakliga, under det
att vid öfvandet af sport det använda, icke
mänskliga materialet (häst, båt o. s. v.) samt
bedömningen däraf kan utgöra en lika mycket
eller t. o. m. väsentligen uppmärksammad faktor;
därjämte inlägges i betydelsen af ordet sport
mera af tidsfördrif, än fallet är med hvad
man betecknar som idrott. – Från gymnastiken
särskiljer man begreppet idrott genom frånvaron
af de teoretiskt stränga grundsatser, som måste
tillämpas i de gymnastiska öfningarna, för att
dessa skola fylla sitt särskilda syfte. Vid
idrottsöfningar lämnas mera fritt spelrum
åt särskilda individuella anlag och böjelser
äfvensom åt en lifligare psykisk verksamhet
vid öfningens bedrifvande. Som uppfostrande och
utvecklande faktorer komplettera emellertid
idrott och gymnastik hvarandra och suppleras
ytterligare af leken, hvilken med hänsyn till
egenskaper och uppgift utgör en förberedelse till
idrotten. Beträffande de under idrott hänförliga
olika öfningarna samt termerna hänvisas till
artiklar om Bollspel, Brottning, Dragkamp,
Fäktkonst, Issegling, Kanotidrott, Kast,
Löpning, Rididrott, Rodd, Segling, Simidrott,
Skidlöpning, Skridskoåkning, Velocipedåkning

o. s. v. Jfr Idrottsorganisationer.

I forntiden voro grekerna framför andra berömda
för sina idrottsliga öfningar och täflingsspel
(se Gymnasium 1 och Olympiska spelen). Hos
fornskandinaverna voro kroppsöfningar den
manliga ungdomens viktigaste och käraste
tidsfördrif. Bland deras vapenöfningar märkas
främst bågskjutning (bogaskot), stenkastning (med
eller utan slungor) och spjutkastning (handskot),
fäktning (skylming), hvarvid bägge händerna
öfvades lika, och handsaxaleikr l. jonglerande
lek med tre kastade kortsvärd från ena handen
till den andra på så sätt, att ett svärd alltid
var i luften. Andra idrottsarter voro brottning
(fang, glíma; jfr Brottning, sp. 291), bollspel
(knattleikr; jfr Bollspel, sp. 1015-16), hopp
(hlaup) i höjden, framåt, bakåt eller från höjd,
ofta för att undvika kast eller hugg, löpning
(skeið), simning (sund) med dykning, löpning
å skidor (skíð), åkning med skridskor af ben
(ísleggir), dragkamp, klättring i kapp öfver
branta klippor, balansgång (t. ex. rundt skeppet
på årorna under rodden) m. m. (jfr Folklekar,
sp. 764).

När lekar och kroppsöfningar med täfling
skulle idkas i större skala, uppförde man på
idrottsplatsen (leikvöllr) tillfälliga härbärgen
l. "bodar" (búðir), och deltagare samt åskådare
voro då samlade flera dagar. – Under medeltiden
fostrades pagen och väpnaren (den blifvande
riddaren) i idrottsöfningar. Om riddarspelen se
Tornerspel, och om dessas efterföljare,
ringränningarna, se Karusell.

På senaste tiden har man börjat anordna
internationella idrottsutställningar för
spridande af kännedom om de i olika länder
brukliga idrottsredskapen och idrottsgrenarna. I
dylika utställningar, som hållits i Scheveningen
1892, Chicago 1893, Berlin 1908 och Petersburg
1909, har Sverige med mycken heder deltagit.

Allmän idrott (förr fri idrott) omfattar vissa
idrottsgrenar, som afse kroppens utveckling
och hvilkas utöfvande kräfver minsta möjliga
användande af särskilda redskap. Till allmän
idrott hänföras sålunda fotlöpning på olika
distanser, kastöfningar (med spjut, diskus,
kula, sten och slägga), hopp (fria hopp från
stället eller med springande sats i höjd öfver
ribba eller på längd, med tillhjälp af staf eller
öfver trähäst etc.), brottning och viktlyftning.

Litt.: Balck, "Illustrerad idrottsbok" (3 bd,
1886-88), fackskriftserien "Idrotternas bok"
(1905 ff.), Balck, "Sveriges deltagande
i olympiska spelen i Athen 1906" (1906),
Roosval, "Med svenskarne till Athén" (s. å.),
Riksförbundets täflingsregler i de olika
idrottsgrenarna, handledningar i segling,
kanotidrott, issegling, skridskoåkning,
lawntennis, fotboll, simning, bandy,
velocipedåkning m. m. af Smith, Salchow,
Roosval, J. G. Andersson, Anton Johanson,
Östberg m. fl. äfvensom bland periodiska
skrifter "Ny tidning för idrott" (sedan 1898;
dessförinnan från 1881 "Tidning för idrott",
se d. o.), "Nordiskt idrottslif" (se d. o.;
sedan 1900), "Svenska seglaren" (se d. o.;
sedan 1907), de numera upphörda tidningarna
"Start" (i Göteborg), "Spurt" (i Stockholm),
"Sport" (i Uppsala och Stockholm), alla
tre på 1890-talet, och "Idrottstidningen"
(i Stockholm, 1903-04), vidare årsböcker
utg. af Sveriges centralförening för idrottens
främjande (1908 ff.), af Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund (1904 ff.) och af
Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige
(1893 ff.) m. fl. årsböcker af olika förbund och
föreningar samt idrottsuppsatser i "Almanack för
ungdom" (1906 ff.), rekordtabeller i "Almanack
för alla" (1903 ff.) och "Svensk idrottskalender"
(1905-07).
B.R.

Idrottsförbund. Se Idrottsorganisationer.

Idrottsförening. Se Idrottsorganisationer.

Idrottslotteri. Se Idrottsorganisationer.

Idrottsmärke (se fig.), belöningsmärke i guld,
silfver eller brons, instiftadt 1907 af Svenska
gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund,
kan tilldelas hvarje idrottsman, som tillhör
någon till Riksförbundet ansluten förening (se
Idrottsorganisationer) och som aflagt prof enligt
vissa bestämmelser. Profven äro uppdelade på
fem olika grupper: nämligen grupp 1. a) simning
200 m. (simkunnighetsprof), b) gymnastik; grupp
2. a) höjdhopp, minst 135 cm., b) längdhopp,
minst 475 cm.; grupp 3. a) löpning 100 m. på
högst 13 sekunder, b) löpning 400 m. på


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free