- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
379-380

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Igelström, Otto Henrik - Igelströmit, miner. - Igelströmit, miner. 1. I. Heddle - Igelströmit, miner. 2. I. M. Weibull - Igelösa, socken i Malmöhus län - Igenkänningssignaler, sjöv. - Igensättning, bergsv. - Iggaunu semme - Iggesund - Igili, relig. - Igilgilis. Se Djidjelli - Iglau, stad i Mähren - Iglawa, flod i Mähren - Iglesias, kretsstad (Sardinien) - Iglesias, Miguel - Iglesias, Ignacio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

379

Igelströmit- Iglesias

380

skilliga skriftliga uppteckningar af värde
rörande bl. a. fredsförhandlingarna i
Värrälä (jfr "Sv. hist. tidskrift", 1882).
J- »-*

Igelströmit, miner. 1. I. Heddle, synonymt med
py ro au rit (se d. o.). - 2. I. M. Weibull, en
järahaltig knebelit. l
o. 2. A. Hng.

Igelösa, socken i Malmöhus län, Torna härad. 668
har. 221 inv. (1908). I. bildar med Västra
Odarslöf ett till egaren af Svenstorps säteri
patro-nellt pastorat, Lunds stift, Torna
kontrakt.

Igenkänningssignaler, sjöv., signalflaggor, som,
hissade i en viss ordning, tillkännagifva
ett fartygs s. k. "ständiga tecken" eller
"nummer", hvilka dock under krigstid
kunna förändras. Dylika signaler hissas
på örlogsfartyg af samma nationalitet,
då de få sikte af hvarandra, äfvensom
då de passera egna fästningar.
R- N-*

Igensättning, bergsv. Se F al u g ru f v a,
sp. 1346, och Gru f brytning, sp. 389.

Iggaunu semme, lettiska namnet på Estland (se
d. o.).

Iggesund, bruksegendom i Gäfleborgs län,
omfattande omkr. 27 mtl jordbruksfastighet inom
länet (omkr. 120,000 har skog), tax. 1905 till
1,526,200 kr. samt andra fastigheter med ett
taxeringsvärde

Iggesunds järnverk.

af 1,436,100 kr., bl. a. I. järnbruk
i Njutångers socken, vid Dollarnas och
Forsavattnens södra utloppsgren, Iggesundsån,
nära Bottniska viken, bestående af 2 masugnar,
bessemerverk, smältsmedja med 7 lancashirehärdar,
valsverk, special- och universalverk, flera
ånghammare, gjuteri och mek. verkstad,
sågbladsverkstad m. m., träsliperi och
kvarn samt delar i Vigelsbo-, Johannisbergs-
och Kolnings-bergsgrufvorna. Tillverkningen
omfattar tackjärn, bessemeFStål, lancashirejärn,
valsade rör och stålmanufaktur (stenredskap, ram-
och cirkelsågar, steeksågar, maskinhyfveljärn
m. m.) till ett årligt värde af omkr. 2
mill. kr. -I. järnbruk anlades af Karl XI:s
hofkommissarie Is. Breant d. ä., som 1685 erhöll
privilegium. 1686 erhöll han rättighet att
afverka kronoskog och kola samt bryta malm vid

Danneinora. 1687 köpte han delar af Vigelsbo
gruf-vor i Uppland. 1753 såldes I. till firman
Carlos & Claes Grill, 1800 till kommerserådet
J. Kr. Muller, öfvergick 1825 till hans mag,
hofmarskalken frih. G. Eidderstolpe, och 1848
till kammarherre E. von Stockenström, som 1850 på
auktion afyttrade det till firman Michaelson &
Co. 1870 såldes I. till österby och Strömbacka
bruks egare, som införde bessemer-metoden
samt byggde ny masugn, gjuteri och andra
verkstäder. 1876 bildades aktiebolaget Iggesunds
bruk, som jämte I. egde äfven Strömbacka och
Hedvigsfors bruk, Movikens masugn m. m., hvilka
1903 öfvergingo i Strömbacka bruks ego.

Igigi, relig., babylonisk benämning på gudar och
andar, som behärska de öfre rymderna, i motsats
till dem, som härska i vattnet och under jorden.
D- M. IgFlgilis. ge D j id j el l i. Iglau
(tjech. Jihlava), stad i Mähren, vid Iglawa,
nära bömiska gränsen, består af den egentliga
staden samt förstäderna Frauen, Pirnitzer och
Spital. 24,387 inv. (1900), de fleste katoliker.
Industrien omfattar se’dan gammalt tillverkning
af yllevaror, hvarjämte finnas glassliperier,
maskin- och tobaks-fabriker m. m. Handel med
spannmål, trä, lin, ull, kläde; betydande
marknader. I. har ett öfver-gymnasium,
ett öfver-realgymnasium, museum, teater,
dårhus och tvångsarbetshus, flera gamla
kyrkor och vackra anläggningar. - I. är en
gammal stad. Där ingick kej-sar Sigismund 5
juli 1436 förlikning med husiterna, hvarigenom
han erkändes för Böh-mens konung. Efter
slaget vid Jankow (1645) intogs staden af
Torstenson och kunde först 1647, efter
en hård belägring, återtagas af de kejserlige.
(J. F. N.) 1’glawa, flod i Mähren, upprinner
på märisk-bömiska gränsplatån vid byn Ihlaw-ka,
mottager vid Iglau bifloden Igel,

längre ned Oslawa och Eokytna samt utflyter
i Schwarzawa, nära dess inflöde i Thaya,
en biflod till March. 182 km. lång.
J. F. N.

Iglesias, kretsstad uti italienska
prov. Cagliari (Sardinien), 10 km. från
västra kusten, ändpunkt på järnvägen mellan
I. och Cagliari. 10,411 inv. (1901; som kommun
21,011 inv.). Biskopssäte. I. har kvarlefvor
af en gammal ringmur. Bly och zink-grufvor,
teknisk skola, vin- och oljehandel. (J-
F. N.) Iglesias, M i g u e l, president i Peru,
f. 1822 i Cajamarca, d. 1901 i Madrid, var
1879-83 krigsminister och 1883-85 den peruanska
republikens president (se vidare Peru, historia),
tvangs i sept. 1885 genom en revolution att af
gå och tillbragte sina sista lefnadsår i Spanien.

Ignacio, spansk-katalansk författare;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free