Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 379-380 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Igelström, Otto Henrik - Igelströmit, miner. - Igelströmit, miner. 1. I. Heddle - Igelströmit, miner. 2. I. M. Weibull - Igelösa, socken i Malmöhus län - Igenkänningssignaler, sjöv. - Igensättning, bergsv. - Iggaunu semme - Iggesund - Igili, relig. - Igilgilis. Se Djidjelli - Iglau, stad i Mähren - Iglawa, flod i Mähren - Iglesias, kretsstad (Sardinien) - Iglesias, Miguel - Iglesias, Ignacio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skilliga skriftliga uppteckningar af värde
rörande bl. a. fredsförhandlingarna i
Värrälä (jfr "Sv. hist. tidskrift", 1882).
J. G.*

Igelströmit, miner. 1. I. Heddle, synonymt med
pyroaurit (se d. o.). - 2. I. M. Weibull, en
järahaltig knebelit. 1 o. 2. A. Hng.

Igelösa, socken i Malmöhus län, Torna härad. 668
har. 221 inv. (1908). I. bildar med Västra
Odarslöf ett till egaren af Svenstorps säteri
patronellt pastorat, Lunds stift, Torna
kontrakt.

Igenkänningssignaler, sjöv., signalflaggor, som,
hissade i en viss ordning, tillkännagifva
ett fartygs s. k. "ständiga tecken" eller
"nummer", hvilka dock under krigstid
kunna förändras. Dylika signaler hissas
på örlogsfartyg af samma nationalitet,
då de få sikte af hvarandra, äfvensom
då de passera egna fästningar.
R. N.*

Igensättning, bergsv. Se Falu grufva,
sp. 1346, och Grufbrytning, sp. 389.

Iggaunu semme, lettiska namnet på Estland (se
d. o.).

Iggesund, bruksegendom i Gäfleborgs län,
omfattande omkr. 27 mtl jordbruksfastighet inom
länet (omkr. 120,000 har skog), tax. 1905 till
1,526,200 kr. samt andra fastigheter med ett
taxeringsvärde


Iggesunds järnverk.

af 1,436,100 kr., bl. a. I. järnbruk
i Njutångers socken, vid Dollarnas och
Forsavattnens södra utloppsgren, Iggesundsån,
nära Bottniska viken, bestående af 2 masugnar,
bessemerverk, smältsmedja med 7 lancashirehärdar,
valsverk, special- och universalverk, flera
ånghammare, gjuteri och mek. verkstad,
sågbladsverkstad m. m., träsliperi och
kvarn samt delar i Vigelsbo-, Johannisbergs-
och Kolningsbergsgrufvorna. Tillverkningen
omfattar tackjärn, bessemerstål, lancashirejärn,
valsade rör och stålmanufaktur (stenredskap, ram-
och cirkelsågar, stocksågar, maskinhyfveljärn
m. m.) till ett årligt värde af omkr. 2
mill. kr. -I. järnbruk anlades af Karl XI:s
hofkommissarie Is. Breant d. ä., som 1685 erhöll
privilegium. 1686 erhöll han rättighet att
afverka kronoskog och kola samt bryta malm vid
Dannemora. 1687 köpte han delar af Vigelsbo
grufvor i Uppland. 1753 såldes I. till firman
Carlos & Claës Grill, 1800 till kommerserådet
J. Kr. Müller, öfvergick 1825 till hans mag,
hofmarskalken frih. G. Ridderstolpe, och 1848
till kammarherre E. von Stockenström, som 1850 på
auktion afyttrade det till firman Michaelson &
Co. 1870 såldes I. till Österby och Strömbacka
bruks egare, som införde bessemermetoden
samt byggde ny masugn, gjuteri och andra
verkstäder. 1876 bildades aktiebolaget Iggesunds
bruk, som jämte I. egde äfven Strömbacka och
Hedvigsfors bruk, Movikens masugn m. m., hvilka
1903 öfvergingo i Strömbacka bruks ego.

Igigi, relig., babylonisk benämning på gudar och
andar, som behärska de öfre rymderna, i motsats
till dem, som härska i vattnet och under jorden.
D. M.

Igilgilis. ge Djidjelli.

Iglau (tjech. Jihlava), stad i Mähren, vid Iglawa,
nära bömiska gränsen, består af den egentliga
staden samt förstäderna Frauen, Pirnitzer och
Spital. 24,387 inv. (1900), de fleste katoliker.
Industrien omfattar sedan gammalt tillverkning
af yllevaror, hvarjämte finnas glassliperier,
maskin- och tobaksfabriker m. m. Handel med
spannmål, trä, lin, ull, kläde; betydande
marknader. I. har ett öfvergymnasium,
ett öfverrealgymnasium, museum, teater,
dårhus och tvångsarbetshus, flera gamla
kyrkor och vackra anläggningar. - I. är en
gammal stad. Där ingick kejsar Sigismund 5
juli 1436 förlikning med husiterna, hvarigenom
han erkändes för Böhmens konung. Efter
slaget vid Jankow (1645) intogs staden af
Torstenson och kunde först 1647, efter
en hård belägring, återtagas af de kejserlige.
(J. F. N.)

Iglawa, flod i Mähren, upprinner
på märisk-bömiska gränsplatån vid byn Ihlawka,
mottager vid Iglau bifloden Igel,
längre ned Oslawa och Rokytna samt utflyter
i Schwarzawa, nära dess inflöde i Thaya,
en biflod till March. 182 km. lång.
J. F. N.

Iglesias, kretsstad uti italienska
prov. Cagliari (Sardinien), 10 km. från
västra kusten, ändpunkt på järnvägen mellan
I. och Cagliari. 10,411 inv. (1901; som kommun
21,011 inv.). Biskopssäte. I. har kvarlefvor
af en gammal ringmur. Bly och zinkgrufvor,
teknisk skola, vin- och oljehandel. (J. F. N.)

Iglesias, Miguel, president i Peru,
f. 1822 i Cajamarca, d. 1901 i Madrid, var
1879-83 krigsminister och 1883-85 den peruanska
republikens president (se vidare Peru, historia),
tvangs i sept. 1885 genom en revolution att af
gå och tillbragte sina sista lefnadsår i Spanien.

Iglesias, Ignacio, spansk-katalansk författare;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>