- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
403-404

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ilergeter, iberiskt folkslag i forntiden - Iles de Lerins, fr. Se Lerinerna - Iles Malouines, fr. Se Falklandsöarna - Ileus l. Miserere - Ilevoldene (Ilevallarna). Se Ilen - Ilex, bot. - Ilezk, stad i ryska guv. Orenburg - Ilezkij Gorodok, stad i ryska guv. Orenburg - Ilfeld, Ilefeld, köping - Ilford, Great I., stad i Essex - Ilfracombe, stad i Devon - Ilg, albert - Ilgen, ty. Se AEgidius den helige - Ilgen, Heinrich Rudinger von - Ilgen, Karl David - Ilges kolonnapparat. Se Brännvinsbränning - Il gobbo. Se Gobbo - Ilgods. Se Järnvägstariff - Ilha dp Principe. Se Principe - Ilhavo, stad i Portugal - Ilheos, Sao Jorge dos I., hamnstad i Bahia - Ili - Ili 1. Flod i Central-Asien - Ili 2. (Kuldsja) Ryskt område i Central-Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gerna en romersk här under P. Cornelius
Scipio, men föll i strid med romarna 205.

Iles de Lerins [il də lərä’], fr. Se Lerinerna.

Iles Malouines [il maloi’n], fr. Se Falklandsöarna.

Ileus (Ileos) l. Miserere kallades af de
gamle med ett gemensamt namn alla de åkommor i
tarmarna, som medföra ett hinder för innehållets
fria fortgång, med däraf framkallad förstoppning,
magplågor, kräkning (ofta af exkrement),
vanmakt, liten puls och ofta inom kort
döden. Denna sjukdomsbild framkallas af många
olika tarmsjukdomar, såsom tarminstjälpning
l. invagination, då tarmen genom den maskformiga
(peristaltiska) rörelsen kryper in i sin egen
fortsättning och fastnar där genom inflammation;
tarmvred (volvulus), då tarmen afstänges genom
att den vrider sig ett halft eller helt slag
omkring sig själf; inre tarminklämning, då tarmen
pressas ihop på något ställe genom sensträngar
eller i den trånga porten af ett bråck eller
genom någon tumör; tarmstriktur, då den snörpes
till genom inåt växande tumör (kräfta) eller
inflammatorisk förändring (tuberkulos, syfilis)
i dess vägg; tarmobstruktion, då den fullproppas
med hårda, stagnerande exkrement m. m. Ileus
är således en af de farligaste åkommor och
fordrar snar hjälp af läkekonsten, som här genom
operation eller på annat sätt stundom får fira
sina skönaste triumfer, men äfven ofta anstränger
sig förgäfves.

F. B.*

Ilevoldene (Ilevallarna). Se Ilen.

Ilex, bot. Se Aquifoliaceæ och Maté.

Ilezk (Ile’zkaja Sasjtjita), stad i ryska
guv. Orenburg, vid Ilek och järnvägen Orenburg–Kasalinsk.
11,802 inv. (1897). Stora bergsaltlager, som årligen
lämna 16–24 mill. kg. salt.

J. F. N.

Ilezkij Gorodok [-garadåk], stad i ryska guv. Orenburg,
vid Ileks utflöde i Ural. 7,277. inv. (1897). Saltlager.

(J. F. N.)

Ilfeld, Ilefeld [-fält], köping i preussiska
reg.-omr. Hildesheim (Hannover), på södra sidan
af Harz. 1,600 inv. (1900). Orten uppstod på
1300-talet omkring det 1190 grundade klostret
I., som urspr. tillhörde benediktinerna, men
sedermera öfvergick till premonstratenserna. 1546
förvandlades det till ett gymnasium, som förr
åtnjöt stort anseende och ännu eger bestånd.

(J. F. N.)

Ilford, Great I. [grei’t i’lfəd], stad i
engelska grefsk. Essex, 11 km. n. ö. om London,
vid floden Roding. 41,240 inv. (1901).
Pappersbruk och ett i 12:e årh. grundadt
hospital för spetälska, som nu är fattighus.
Londons grefskapsråd har i I. ett lungsotssanatorium
(Claybury hall). Om Barnardos flickhem se
art Barnardo, Th. J., och fig. där å sp. 944.

J. F. N.

Ilfracombe [i’lfrəkom], stad i engelska grefsk. Devon,
vid Bristol-kanalen, 17 km. n. v. om Barnstaple. 8,557 inv. (1901). Hafsbad.

(J. F. N.)

Ilg, Albert, österrikisk konstförfattare, f. 1847
i Wien, d. 1896, var från 1878 direktör för
en del af kejserl. konstsamlingarna i Wien,
skref flera förtjänstfulla verk om österrikisk
konstindustri och öfvertog 1888 utgifvandet
af Eitelbergers "Quellen-schriften für
kunstgeschichte".

(G–g N.)

Ilgen, ty. Se Ægidius den helige.

Ilgen, Heinrich Rüdiger von, preussisk

statsman, f. omkr. 1650 i Minden, d. 1728 i
Berlin, blef 1683 geheimekammarsekreterare hos
kurfurst Fredrik Vilhelm af Brandenburg och
1697 geheimeråd, utöfvade under Wartenbergs
maktperiod stort inflytande på utrikespolitikens
ledning och bestämde efter hans fall (1711)
som förste kabinettsminister ensam öfver
densamma. För de skickligt med kejsaren drifna
underhandlingar, som skaffade kurfursten
konungatitel, blef I. adlad (1701). Äfven i
den inre förvaltningen tog han kraftigt del
(t. ex. i fråga om rättsväsendets förbättring
samt reformer inom domän- och arméförvaltningen).

Ilgen, Karl David, tysk skolman, f. 1763,
d. 1834, blef 1794 professor i orientaliska
språk vid universitetet i Jena och 1799
professor i teologi där, hvarefter han 1802–31
var rektor vid landsskolan i Pforta, gjorde
sig bemärkt som filolog genom utgifvande af
Hymni homerici (1796),
Scholia s. carmina convivalia græcorum (1798) och
Animadversiones philologicæ et criticæ in carmen virgilianum, quod Copa inscribitur (1821).
Som teologisk skriftställare väckte han på sin
tid uppseende genom de frimodiga forskningar
han framlade i arbetena
De Jobi antiquissimi carminis hebraici natura et virtutibus (1798) och
Die urkunden des jerusalemischen tempelarchivs in ihrer urgestalt (s. å.).

Ilges kolonnapparat. Se Brännvinsbränning, sp. 433.

Il gobbo. Se Gobbo.

Ilgods. Se Järnvägstariff.

Ilha do Principe [i’lja]. Se Principe.

Ilhavo [i’ljavå], stad i portugisiska prov. Beira,
distriktet Aveiro, vid strandsjön Aveiro (Rio d’A.)
af Atlantiska hafvet. 12,545 inv. (1900). Fiske,
saltberedning. 3 km. sydligare ligger glas- och
porslinsfabriken Vista Allegre.

J. F. N.

Ilhéos, São Jorgé dos I. [iljeås],
hamnstad i brasilianska staten Bahia. 1,500 inv.
Odling af kaffe, bomull, socker m. m.

J. F. N.

Ili. 1. Flod i Central-Asien, uppstår genom
sammanflöde af två källfloder Tekes och
Kunges. Den förra upprinner i Ulabasbergen,
ö. om Issik-kul, och flyter först mot n.,
sedan mot n. ö. i en allt bredare dal mellan
Tian-schan i s. samt Temurlik-tau i n. Kunges
har sina källor under 85° ö. lgd och flyter i en
bred dal åt v. Efter sammanflödet med Tekes får
floden namnet I. och flyter först åt v. genom
det kinesiska Kuldsjaområdet, sedan genom
den ryska prov. Semirjetjensk, böjer sig vid
Ilijsk åt n. v. och går genom ett öde stäppland
till Balkasj, bildande ett 13,000 kvkm. stort
deltaland, som förr var odladt, men nu är bevuxet
med vattenväxter. Af de många mynningsarmarna är
blott en segelbar och ständigt vattenfylld. Med
båtar kan I. befaras till Kuldsja, där den är 160
m. bred, delvis äfven längre upp. De viktigaste
bifloderna äro Kasch fr. h. och Tscharyn och
Tsilik fr. v. Längden 1,500 km. Både I. och
dess bifloder ha sin största betydelse för den
konstgjorda bevattningen af de regnfattiga,
heta områden, som de genomflyta. – 2. (Kuldsja)
Ryskt område i Central-Asien, omkring ofvannämnda
flod, tillhörde förut kinesiska Dsungariet,
men besattes af ryssarna 1871 med anledning
däraf, att dunganernas uppror mot de kinesiska
myndigheterna störde ryssarnas handel. Arealen
beräknades till 71,213 kvkm., med omkr. 130,000
inv. Genom ett fördrag i Petersburg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free