Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Independenter, oberoende - Independenter, oberoende 3. En fransk konstnärsgrupp - Independent labour party. Se Hardie, K. J. - Independent order of Good Templars. Se Godtemplarorden - Inderöen, Halfö i Norge - Indeterminabel, obestämbar - Indeterminerad, obegränsad - Indeterminism - Index, "visare" - Index 1. Astron. - Index 2. Fys. - Index 3. Mat. - Indexfel (Nollpunktsfel), fys. - Index librorum prohibitorum, lat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstnärsgrupp, stiftades 1884 af målaren
Dubois-Pillet (d. 1890). Föreningens uppgift var
att strida för konstens frihet och oberoende
af skollärdom och doktriner. Independenterna
ha sedan 1884 årligen sin särskilda "salong"
i Paris. Någon antagningsjury finnes
ej, utan alla konststycken, som insändas,
mottagas. Följaktligen äro utställningarna af
högst blandadt innehåll. Åtskilliga betydande
konstnärer ha dock börjat bland independenterna
– f. n. är det bland dem man har att söka de
nya och lefvande uppslagen inom det franska
måleriet. Deras utställningar ha med åren blifvit
allt mera omfattande, deras salong 1891 omfattade
1,253 nummer;
1908 uppgick antalet nummer till omkr.
5,500.
1909 års utställning räknade af lokala skäl
endast omkr. 2,000 nummer.
1. Hj. H-t. 3. G-g N.
Independent labour party [indipe’ndənt lei’bə
pā’ti]. Se Hardie, J. K., och Labour party.
Independent order of Good Templars [indipe’ndənt
å’dər əv gu’d te’mpləs]. Se Godtemplarorden.
Inderöen, halfö i det inre af
Trondhjemsfjorden (Norge), mellan dennas
armar Beistadfjorden och Borgenfjorden. Den
utmärkes genom en i förhållande till den
höga breddgraden särdeles rik växtlighet.
O. A. Ö.
Indeterminabel (af lat. nekande in
och determinare, begränsa, bestämma),
obestämbar. Jfr Determinera.
Indeterminerad (af lat. nekande in och
determinare, begränsa, bestämma), obegränsad,
obestämd. – Indeterminerad analys, den
matematiska vetenskapsgren, som behandlar
lösningen af indeterminerade ekvationer
under antagande, att de obekanta äro hela
tal. Jfr Diofantisk analys och Talteori. –
Indeterminerad ekvation, ekvation, som innehåller
två eller flera obekanta, utan att dessa äro
närmare bestämda genom något annat villkor. –
Indetermineradt problem, problem, som medgifver
ett obegränsadt antal lösningar, t. ex. att
upprita en triangel, då alla tre vinklarna
äro gifna.
Indeterminism (af lat. nekande in och
determinare, begränsa, bestämma), den åsikt,
enligt hvilken människans vilja är fri i
den betydelsen, att hon eger förmåga af val
emellan olika möjliga bestämningsgrunder. Såsom
deterministisk kan man följaktligen ej erkänna en
åsikt endast därför, att den betraktar viljan som
negativt fri, d. v. s. oberoende af yttre tvång
och bestämd i enlighet med sin natur. Men å andra
sidan innebär indeterminismen ej, att viljan
skulle bestämma sig utan bestämningsgrunder,
utan blott att hon har förmåga af val emellan
olika möjliga sådana. Vidare måste det
fasthållas, att människan ej är fri längre än
hennes egentliga viljelif sträcker sig. Så
har hon t. ex. ej utförandets frihet mer än
relativt. Indeterminismens utveckling visar,
huru denna åsikt under kampen med determinismen
fortgått till allt bestämdare insikt i dessa
sanningar. Kant, indeterminismens store apostel,
byggde hela sin etik på frihetsbegreppet,
men var ännu långt ifrån att klart inse, att
viljan i sin frihet alltjämt är bestämd af
motiv, eller ens att med full bestämdhet skilja
emellan friheten som valförmåga och friheten
som oberoende. Jfr Determinism, Frihet, Kant.
L. H. Å.*
Index (lat., plur. indices, "visare"),
"visare",
register, förteckning. "Uppföras på index",
intagas i romerska kyrkans förteckning
öfver förbjudna böcker (se Index librorum
prohibitorum). Om index vid mätning af kranier se
Hufvudskål, sp. 1230. 1. Astron., en visare eller
ett märke, hvarmed en graderad skala eller en
graderad cirkel på ett vinkelmätningsinstrument
afläses. Se Astronomiska instrument, sp. 291,
och Indexfel. – 2. Fys., det utefter ett
instruments skala löpande märke, hvilket utvisar
det antal skaldelar, som skall afläsas. Index
förbindes ofta (för noggrannare afläsning
än delningen å skalan omedelbart möjliggör)
med en nonie eller ett skrufmikroskop. Så är
t. ex. en kvicksilfverbarometer af den vanligaste
konstruktionen försedd med en i hela mm. indelad
skala, men å den med index förbundna nonien
afläsas tiondedels mm. (hvilket dock här äfven
kan ske genom omedelbar uppskattning efter
ögonmått af index’ belägenhet bland skalans
delar). Å vinkelmätningsinstrument anbringas
index å alhidaden (se d. o.). – 3. Mat., ett
bitecken, som fogas till ett hufvudtecken för
att däråt gifva en annan eller en mera speciell
betydelse. Som indices begagnas dels siffror,
dels bokstäfver, någon gång äfven accenter; de
anbringas vanligen till höger om hufvudtecknet,
antingen upptill eller nedtill. Så äro
i tecknen KIV och ariv och r indices. – Indices
äro af en särdeles stor nytta inom matematiken,
då fråga är att beteckna en serie storheter,
hvilka på något sätt stå i sammanhang med
hvarandra, enär genom dem en omedelbar öfverblick
öfver det hela erhålles, hvilken icke genom enkel
bokstafsbeteckning skulle vara möjlig. Stundom
äro till ett hufvudtecken fogade flera indices,
t. ex. A p, q, r, s. Speciella slag af indices
äro exponenterna och derivatornas ordningsnummer.
1. B-d. 2. E. J.* 3. (I. F.)
Indexfel (Nollpunktsfel), fys., det fel,
som vid afläsning å ett instruments skala
uppkommer däraf, att index (se Index 1)
vid någon viss inställning befunnits utvisa
något för mycket eller för litet, eller att
graderingens nollpunkt intar ett oriktigt
läge. Däraf uppkommer en konstant korrektion, som
ständigt är att anbringa till hvarje afläsning å
skalan. Om t. ex. vid en sextant (se Astronomiska
instrument, sp. 296) den direkt sedda och den
genom de båda speglarna reflekterade bilden af
ett och samma föremål bringas att sammanflyta
och index därvid utvisar 0° 2’ (i st. f. 0°
0’, så är indexfelet 2’, och hvarje afläsning
måste minskas med denna kvantitet.
E. J.
Index librorum prohibitorum, lat., "förteckning
öfver förbjudna böcker", den påfviska katalogen
öfver de arbeten, som en katolik, vid äfventyr
af bannlysning, ej får läsa. Huru nära en
dylik metod för bekämpande af "villfarelser"
sammanhänger med påfvedömets idé, synes
bl. a. däraf, att redan den förste romerske
biskop, som i någon mån nådde påfveställning,
Damasus (366–384), var den förste, som försökte
fastställa en förteckning öfver vissa böcker
som förbjudna. Vidare utvecklades hans försök
af Gelasius I (492–496), som i åtskilligt
föregrep den fulla påfveidén; det var i hans
berömda "Decretum de libris recipiendis et non
recipiendis". Under medeltiden och påfvedömets
obestridda kyrkliga auktoritet öfver hela västern
förbjödos naturligen allt som oftast kätterska
böcker; men ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
