Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 587-588 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Induktorium, fys. (Gnistinduktor) - Induktorsystem. Se Centralstation 3 - In dulci jubilo, lat. - Indulgens, eftergifvenhet - Indulin. Se Anilinfärger 3 - Indutum, lat., jur. Se Moratorium - Induno - Induno 1. Domenico I. - Induno 2. Girolamo I. - In duplo, lat., dubbelt - Induration, med. Se Förhårdning - Indus, flod i Indien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mekanisk strömbrytare. Finare sådana ha
vanligen egen elektromagnet och anordningar
för att göra strömafbrotten så plötsliga som
möjligt. För att därtill medverka inkopplas
vanligen till a och b en kondensor. Vid
strömafbrott upptar kondensorn den af
extraströmmen medförda elektricitetsmängden,
som annars skulle söka åstadkomma en afbrottet
förflackande gnista. Mycket använda ha på
senare tider turbinströmbrytarna blifvit. I
dem utslungar en hastigt roterande turbin en
till strömkretsen hörande kvicksilfverstråle,
som råkar ömsom isolations-, ömsom
metallribbor, från hvilka strömkretsen
fortsätter. De tväraste och talrikaste
afbrotten gifva vätskeströmbrytarna. Den
äldsta af dem (Wehnelts från 1899) utgöres af
ett vanligen med utspädd svafvelsyra fylldt
kärl, försedt med en stor katod, men med blott
en liten platinaspets till anod. Strömvärmet
åstadkommer vid anoden plötsliga utvecklingar
af isolerande, strömbrytande ånglager, hvilka
strax åter kondenseras, så att strömmen
ånyo slipper fram. Antalet strömafbrott per
sekund kan uppgå till öfver tusen. Vid bruk af
vätskeströmbrytare måste kondensorn aflägsnas. -
De första induktionsapparaterna konstruerades af
Page på 1840-talet. Ruhmkorff i Paris vardt för
några årtionden efter 1850 hufvudfabrikant
af induktionsapparater ("Ruhmkorffs
rulle"). Röntgenstrålarnas upptäckt och
uppfinningen af gnisttelegrafien (båda från 1896)
gåfvo åt induktoriet viktig praktisk användning,
och därmed erhöll induktoriefabrikationen ett
storartadt uppsving. Fig. 2 visar ett stort modernt induktorium. - S. k.
teslaströmmar med oerhördt stor spänning
erhållas ur induktorier (vanligen för bättre
isolations skull h. o. h. nedsänkta i olja; utan
järnkärna), i hvilka till primärström brukas den
enormt hastigt oscillerande strömmen från en
"elektrisk svängningskrets" (själfinduktion i
serie med en kapacitet). Denna får sina impulser
från ett vanligt induktorium.        R-r H.

Fig. 2. Större modernt induktorium.

Induktorsystem (af lat. inducere, införa). Se
Centralstation 3.

In dulci jubilo, lat., "i jublande fröjd",
begynnelseorden af en gammal, till hälften
tysk, till hälften latinsk julsång; i glädje
och fröjd, i sus och dus. Julsången omnämnes
redan af mystikern Suso och finns behandlad i
en skrift af Hoffmann von Fallersleben 1854.

lndulgens (lat. indulgentia)j eftergifvenhet,
fördragsamhet ; aflat (se d. o.). - Indulgensförklaring.
Se Declaration of indulgence.

Indulin. Se Anilin färger 3 och Tjärfärger.

Indultum, lat., jur. Se Moratorium.

Induno [-donå]. 1. Domenico I., italiensk målare,
f. 1815 i Milano, d. där 1878, var en af de
bäste målsmännen för den åt en moderat realism
lutande milanesiska skolan och vann äfven n. om
Alperna erkännande (vid världsutställningen i
Paris 1855) för en frisk och liflig uppfattning,
ehuru hans modellering var hård och figurerna
stodo silhuettartadt emot bakgrunden. Af hans
arbeten märkas Samuel och David (nu i Wien),
Smugglare, Soldatens sorg och Flyktingar från
en brinnande by. - 2. Girolamo I., italiensk
målare af samma släkt som den föregående,
f. 1827 i Milano, d. där 1890, var med bland Roms
försvarare under Garibaldi 1848, egnade sig mest
åt framställning af scener ur soldatlifvet och
väckte uppseende först i Paris 1855 med några
små bilder af Garibaldis följeslagare. Vid
1878 års världsutställning i Paris uppträdde
han mest med genrebilder ur det vanliga
lifvet, såsom Antikvitetsälskare, Emigranter
m. fl., för hvilka medalj tillerkändes honom.
        1-2. C. B. N.*

In duplo, lat., dubbelt, i två exemplar. Jfr
Dubblett och Duplett.

Induration (af lat. indurare, göra hård),
med. Se Förhårdning. - Indurerad, hård,
förtjockad.

Indus (Sind, sanskr. Sindhu), en af de tre
största floderna i Indien, upprinner under 31°
45’ n. br. och 81° 25’ ö. lgd i kinesiska Tibet
på norra sidan af det heliga Kailasberget, på
en höjd af 6,650 m., där Hedin 1907 fann dess
hufvudkälla. Under namnet Singh-gi-tschu har
floden först en nordvästlig riktning, upptager
bifloden Gartang och strömmar in på Kashmirs
område. Nedanför Leh (3,430 m. ö. h.) mottar
den Zanskar (fr. v.) och bryter nära Skardo fram
genom Himalayas västra kedjor. Därefter vänder
den sig mot s. v. samt upptager från h. Gilgit
och, vid Attock, 320 m. ö. h., Kabul, hvilken
har ungefär samma vattenmassa som I. Från sin
källa till Attock faller floden 5-6 m. på 1,5
km., från Attock till hafvet, 1,515 km., endast
0,33 m. på samma väglängd och är därför segelbar
därifrån. Från Attock har floden ett sydligt
lopp längs Punjabs västra gräns och parallellt
med Sulimanbergen samt upptager vid Mithankot,
i distriktet Dera-Ghazi-Khan, Punjabs förenade
vatten, Panjnad ("de fem strömmarna"), hvilken
bildats genom förening af Jhelam, Chenab, Ravi,
Bias och Sutlej, och som gifvit Punjab ("de fem
strömmarna") dess namn. Ofvanom föreningen har
I. en bredd af omkr. 550 m., en hastighet af 8
km. i timmen och ett djup af 3,5-4,5 m. samt för
en vattenmassa af 2,600 kbm. i sekunden. Panjnad
har en bredd af 980 km., en hastighet af
endast 3,2 km. i timmen samt en vattenmängd af
omkr. 1,950 kbm. i sekunden. Nedanför föreningen
har I. vid lågt vattenstånd en bredd af 2,000
m. Flodens hela lopp genom Punjab och Sind ända
till dess utflöde i Arabiska hafvet är deladt
af öar och sandbankar. Sedan den kommit in på
Sinds område, utsänder den från v. den första
af sina mynningsarmar, Nära, som sannolikt
går i Indus’ gamla bädd och utmynnar i Rann
of Cutch, och något ofvanför Haidarabad, 150
km. från mynningen, Fulaili l. Guni, med hvilken
deltat börjar. Detta upptager en areal af 8,000
kvkm. och sträcker sig 250 km. längs kusten. Man
räknar 13 mynningar utom sammanbindningskanaler
och obetydliga armar. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>