707-708
(1910)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
| Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan 707-708 (1910) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >> | ||
| Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments? | |||
PDF (B/W) - On this page / på denna sida - Inrikes handel. Se Handel - Inrikesminister - Inrikes tidningar. Se Post och Inrikes tidningar - Inrim. Se Assonans - Inropare. Se Auktion - Inropning, en teater- eller konsertpubliks åtgärd - Inrycka, krigsv. Se Dubblering - Inryckning, krigsv. - Inrösningsjord, jur. Se Aflösningsjord - Insalviation, vid tuggning inmängas med saliv - In salvo, lat., i säkerhet - Insania, lat., sinnessjukdom - Ins blaue, ty., "i det blå" - Inschallah, "om Gud så vill" - Inscriptiones, lat., Se Inskrifter - Insecta, zool. Se Insekter - Insectivora, zool. Se Insektätarna - Inseglingsränna. Se Hamn - Insektbett - Insektblommor l. Entomofila blommor, bot. Se Blomma - Insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707 Inrikes handel-Insekter 708- Inrikes handel. Se Handel, sp. 1302. Inrikesminister kallas i de flesta länder den le^ damot af-ministären, som står i spetsen för de ärenden, som röra i första rummet själfva landtförvalt-ningen, och vidare dem, som ej uttryckligen tillhöra de särskilda "fack"ministrarna. I Sverige handläggas dessa ärenden af Civildepartementet (se d. o.), till hvars föredragning dock ännu höra flera slag af ärenden, som utomlands äro skilda från inrikesministeriet och lagda under andra eller särskilda ministerier, t. ex. frågor rörande kommunikationer, industri och allmänna arbeten. Däremot höra i somliga länder till inrikesministeriet frågor, som i Sverige behandlas af annat departement än Civildepartementet; så höra i Nederländerna, Portugal och Schweiz ärenden rör. undervisning, vetenskap och kon|t samt i Ryssland rör. polisen, pressen och medicinalväsendet till inrikesministeriet. Om motsvarande ämbetsman i England se Storbritannien (Författning och förvaltning). Inrikes tidningar. Se Post- och Inrikes tidningar. Inrim. Se Assonans. Inropare. Se Auktion. Inropning, en teater- eller konsertpubliks åtgärd att genom ihållande handklappningar och eventuellt äfven bravo- och namnrop efter en akts eller ett styckes slut föranleda någon uppträdande artist att åter inträda på scenen eller konserttribunen för att personligen emottaga åhörarnas bifallsyttringar. - Fastän handklappningar på skådebanorna brukades redan under antiken (jfr Applåd), började in-ropningar, numera en så alldaglig sak, först på 1820-talet förekomma, med utgångspunkt från franska scenen, och f. f. g. i Sverige 1826 (se A l m l ö f 1); de applåderande ropade då därvid den artists namn, som de ville framkalla. Missbruket att hörsamma inropningar för öppen ridå är sedan några årtionden vid våra förnämligare teatrar afskaffadt genom förbud. E. F-t. Inrycka, krigsv. Se Dubblering. Inryckning, krigsv., kallas sedan lång tid tillbaka icke garnisonerade truppers samling till vapenöfning eller annan kommendering. Inryckningsdagen (liksom utryckningsdagen) inräknas vanligen icke i öfningstiden. Inryckning har man äfven kallat i skyttelinje utvecklade eller på annat sätt spridda truppers samling; benämnes numera samling. C. O. N. Inrösningsjord, jur. Se Afrösningsjord. Insalivatiön (af lat. saliva, spott), den process, då födoämnena vid tuggning inmängas med saliv. In sa'lvo, lat., i säkerhet. Instnia, lat. (af nekande in och sanns, frisk), sjukligt Själstillstånd, sinnessjukdom. - I n s a n i a c a t a t o'n i c a. Se K a t a t o n i. Ins blaue (Ins blaue hinein [hma'jn] 1. rättare Ins blaue hinaus), ty., "i det blå", bort i den tomma rymden; (prata) i vädret. Inschallah (arab. in scM allåh), "om Gud så vill", den rättrogne muhammedanens tillägg till hvarje uttalande om framtida förhållanden, påbjudet i koranen. Inscriptiönes, lat. Se I n s k r i f t e r. lnse'cta, zool. Se I n s e k t e r. InsectiVora (af lat. inse'cta, insekter, och vo-räre, sluka), zool. Se Insektätarna. Inseglingsränna. Se Hamn, sp. 1273. Insektbett. Medan många insekter genom styng-medelst en "gadd" ingjuta gift och framkalla lokal, ibland äfven allmän förgiftning (se In sekt-st yng och Giftapparat), tilldela andra sådana djur sina offer verkliga bett med käkarna, hvarefter de i bettet på ett eller annat sätt ingjuta något retande sekret. Exempel härpå lämna många, myror, t. ex. vanliga rödmyran (Formica rufa),. hvilka först bita med öfverkäkarna, därpå kröka bakkroppen starkt framåt och ur en körtel, som mynnar ut på denna spets, spruta gift i bettsåret. Sekretet innehåller myrsyra, men denna är antagligen icke' den enda eller ens den väsentliga beståndsdelen, då däri sannolikt finnes äfven ett fermentartadt gift. - Giftiga bett utdela äfven åtskilliga spindelarter, fästingar och tusenfotingar. De giftiga spindlarna-ha ett par särskilda giftkörtlar, som utmynna å de båda kloformade bitapparaterna. Giftet från dessa körtlar är betydligt verksamt; det förlamar efter kortvarig retning både centrala nervsystemet och hjärtat. Därjämte upplöser det vissa djurs röda blodkroppar. Spindlarnas kroppar innehålla äfven ett giftigt ämne,, som antagligen ej är identiskt med körtelgiftet. Så är t. ex. fallet med vår vanliga korsspindel' (Epeira diadema), som emellertid ytterst sällan biter människor. Giftig är vidare äfven den s. k. italienska taranteln (Tarantula Apulice), hvars bett förr ansetts förorsaka häftig excita-tion med ofrivilligt dansande (se T a r a n t e 11 a> m. fl. Bland fästingartade djur märkes skabbkräket, hvars specifika giftighet ej är bevisad, men sannolik. C. G. S. Insektblommor 1. Entomofila blommor,. bot. Se Blomma, sp. 754, och Pollination. Insekter, Insefcta (af lat. insefctum, eg. någonting-inskuret, grek. entomon) 1. Hexarpoda, zool., en klass af provinsen leddjur (se d. o.) och af samma allmänna kroppsbyggnad som dessa, d. v. s. med huden betäckt af ett ledadt, mer eller mindre för-hårdnadt, af kitin bildadt hudskelett (fig. 1), på hvars insida kroppens rörelsemuskler ha sitt fäste,, samt med ledade extremiteter. De leder, af hvilka kroppen är sammansatt, gruppera sig hos insekterna i tre tydligt skilda afdelningar: hufvud, mellan k rop p (thorax) och bakkropp (abdomen), af hvilka mellankroppen ensam uppbär de till gång* danade extremitetparen. Dessas antal öfverstiger hos fullbildade insekter aldrig tre, men kan vara mindre, därigenom att ett benpar förkrympt, som hos den vinglösa hannen af en fikonstekel, Kradibia cowani, hos hvilken det mellersta reducerats till ett par små tvåledade bihang. Spår af förkrympta benpar äfven på bakkroppen förekomma inom afdelningen Apterygogenea. Hufvudet (se fig. l / samt fig. 2 och 3), som består af flera sammanvuxna leder, uppbär antenner, munverktyg och ögon. De af flera eller färre leder bildade pannspröten (se d. o.) 1. antennerna äro af ytterst växlande form och storlek samt fästa på pannan eller på sidorna om munskölden (clypeus), en liten nedanför pannan och ofvanför munnen befintlig kitinplåt. - Mun verktygen (fig. 2 o. 3) utgöras af den opariga öfverläppen (labrum), ett litet kitinstycke, som upptill begränsar munöppningen, ett par öfverkäkar (mandibler), ett par underkäkar (maxiller) samt den af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
