Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inteckning, jur. - Inteckningsbevis, jur. Se Inteckning - Inteckningsförnyelse. Se Inteckning - Inteckningsförsäkring. Se Hypoteksförsäkring - Inteckningsgarantiaktiebolag - Inteckningshafvare, jur. - Inteckningsprotokoll. Se Inteckning - Inteckningsärende. Se Inteckning - Integer vitae scelerisque purus, lat. - Integral, mat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Inteckningsbevis-Integral
756
inteckningen blott i en del af den pantförskrifna
fastigheten, kallas åtgärden relaxation. Med
ppst-posilion menas inteckningsmyndighetens
förklaring, att en inteckning, som dittills varit
likställd med eller haft bättre rätt än en annan,
framdeles skall stå efter denna, hvilken säges
anteponeras (ställas framför). - Inteckning såväl
som lagfart meddelas i vissa länder af särskilda,
för ändamålet tillsatta myndigheter, i Sverige
af den underdomstol, inom hvars område egendomen
är belägen. Undantag i sistnämnda hänseende
stadgas i lagen 15 okt. 1880 beträffande
lagfart, inteckning m. m. af järnväg, i det
dithörande ärenden behandlas af rådstufvurätt i
stad, som är säte för hofrätt. Nämnda lag rör
blott sådana enskilda järnvägar, för hvilkas
anläggning konungen medgifvit expropriationsrätt
och som, enligt konungens beslut, skola som
särskilda järnvägar anses. Genom lagen 5
juli 1884 ha berörda bestämmelser blifvit
utsträckta att efter konungens förordnande
gälla om vissa äldre järnvägar, för hvilkas
anläggning expropriation icke ifrågakommit. -
Genom Lagberedningens 31 dec. 1907 afgifna
förslag till Jordabalk, andra afdelningen,
ha bl. a. äfven gällande bestämmelser om
inteckning blifvit föremål för en revision,
som afser införandet af mera specialiserade
fastighetsböcker m. m. - Om inteckning i fartyg
se lag af 10 maj 1901 och k. kung. l nov. 1907;
om inteckning i tomträtt se lag af 14 juni 1907.
C. O. M.*
Inteckningsbevis, jur., bevis, tecknadt af
domstol å ingifven handling om intecknings
meddelande, förnyelse, relaxation, ante- och
postposition eller dödande. Se Inteckning.
Inteckningsförnyelse. Se Inteckning.
Inteckningsförsäkring. Se Hypoteksför-säkring.
Inteckningsgarantiaktiebolag. 9 april 1869
meddelade K. M:t stadfästelse å stadgar
för ett bolag, som under namnet Stockholms
Intecknings-garantiaktiebolag skulle ha till
huf vudsak-ligt ändamål att "till underlättande
af belåning utaf skuldebref, intecknade i
fast egendom inom Stockholms stad, försäkra
återbetalning i behörig tid af kapital,
med eller utan ränta". Bolagets tillkomst
var närmast föranledd af den då rådande
misstron till inteckningar i fast egendom i
Stockholms stad, hvilken misstro naturligen
framkallats af de vid slutet af 1860-talet
synnerligen talrika tvångsförsäljningarna af
dylik egendom och svårigheten, i synnerhet för
mindre kapitalstarka inteckningshafvare, att
vid dessa försäljningar bevaka sin rätt. Det
nyssbe-rörda, ursprungliga syftemålet med
bolagets verksamhet blef snart vunnet, i det
att förtroendet till inteckningssäkerheter
och benägenheten att belåna dem i betydlig mån
ökades. På samma gång visade det sig, att äfven
utom de tämligen trånga gränser, som sålunda
till en början voro utstakade för bolagets
verksamhet, det fanns mycket att uträtta till
ordnande och höjande af fastighetskrediten
i Stockholm. För att tillgodogöra sig dessa
möjligheter till en mera vidsträckt och varaktigt
gagnelig verksamhet begärde och erhöll bolaget
år 1873 k. stadfästelse å nya stadgar. På
grund af dessa kom bolagets verksamhet att
omfatta, jämte inteckningsgarantien, äfven
amorteringslånerörelse och alla grenar af
vanlig bankrörelse. För amorteringslånerörelsens
bedrifvande är bolaget berättigadt att utfärda
obligationer, grundade
på inteckningar i för all framtid brandförsäkrad
fast egendom i Stockholms stad inom halfva
brandförsäkringsvärdet. Bolaget lämnar därjämte
så kallade byggnadskreditiv och meddelar
äfven lån på uppsägning, s. k. stående lån,
mot inteckningar af samma beskaffenhet
som amorteringslånehypoteken. 1874 inköpte
bolaget fastigheten Fredsgatan n:r 2, dit dess
kontorslokaler flyttades, och blef därigenom
den första bank, som förlade sin verksamhet
till denna trakt af Norrmalm, där sedermera
en stor del af hufvudstadens bankrörelse
koncentrerats. 1884 inrättade bolaget i sin
lokal ett förvaringshvalf - det första i sitt
slag i Sverige - efter mönstret af de engelska
"safe-deposities". 1905 inflyttade bolaget
i en nyinredd präktig lokal i ofvannämnda
egendom. 31 dec. 1908 uppgick summan af
de af bolaget mot hypotek af inteckningar
i fast egendom utlämnade lånen (2,247
st.) till 131,317,677 kr., och dess utelöpande
obligationer utgjorde 100,189,180 kr. Bolagets
aktiekapital, som ursprungligen utgjorde l
mill. kr., är nu 15 mill. kr., hvarjämte
bolaget har en reservfond å 7 mill. kr.,
en s. k. besparingsfond å l mill. kr. och
en s. k. dispositionsfond likaledes å l
mill. kr. Bolagets samtliga fonder uppgå således
till 24 mill. kr. Bolagets styrelse utgöres af
ordförande och fem ledamöter, af hvilka en är
verkställande direktör, en kassadirektör och en
vice direktör. Tjänstepersonalen utgöres af 3
kamrerare, 3 ombudsmän, 4 kassörer, 2 ingenjörer,
l siffergranskare, 3 korrespondenter och 37
bokhållare. För bolagets tjänstemän finnes en
pensionsfond f. n. uppgående till 332,320 kr. -
Inteckningsbolag, bildade, hvad stadgarna
beträffar, efter mönstret af Stockholms
Inteckningsgarantiaktiebolag, ha inrättats
äfven i Göteborg (1869), Gäfle (1881), Malmö
(Skånska, 1885), Hälsingborg (1885) och Örebro
(1905). (A.W:sonM.)
Inteckningshafvare, jur., den, till hvars förmån
en inteckning gäller.
Inteckningsprotokoll. Se Inteckning.
Inteckningsärende. Se Inteckning.
1’nteger vitas sceleri’sque purus, lat., "ren
i sin vandel och utan skuld", begynnelseorden
till ett af Horatius’ oden (I, 22). Musik till
detta ode är komponerad af F. F. Flemming (se
d. o.), och den sjunges ofta vid begrafningar,
minnesfester o. s. v.
Integräl (af lat. ifnteger, hel), mat. Integral
till en gifven storhet kallas en annan storhet,
hvars derivata är lika med den gifna. Så
är t. ex. x2 integralen till 2x, enär 2x är
derivatan af x* (se Derivata). Integralen till
en funktion f (x] tecknas f f (x) ax. Då vid
hvarje derivation en konstant storhet försvinner,
ingår omvändt i hvarje fullständig integral
en obestämbar (arbiträr) konstant. Därför
kallas också en integral af detta slag obestämd
integral. Med d e f i n i t (bestämd) integral
förstår man skillnaden mellan två värden af
en obestämd integral, hvilka erhållas genom
att åt den oberoende variabeln gifva två
olika värden. Dessa sistnämnda värden kallas
integralens gränser samt tecknas ofvan och nedan
om integrationsmärket J. Så är t. ex. definita
integralen af 2x mellan gränserna l och 2,
2
d. v. s. f 2x da;,’lika med 22-P, d. v. s. 3.
En’
t definit integral kan äfven definieras såsom
gränsvärdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
