Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Interim, lat., emellertid - Interimisk, tillfällig - Interimsafsked - Interimsbevis (i aktiebolag) - Interimsfribref, jur. - Interimskvitto (se Interim) - Interimsregent. Se Interimsregering - Interimsregering (se Interim), statsr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Interimistisk-Interimsregering
768
vidare", nämligen till dess ett allmänt kyrkomöte
af-gjort tvistefrågorna. Dessa "interim", som
uppkallades efter orten, där de framlades till
antagande, voro följande: det för en omisskännlig
fredssträfvan utmärkta Eegensburgerinterim
(se d. o.), 1541, som dock förkastades af de
katolske furstarna; det af hvarken katoliker
eller protestanter väl upptagna Augsburgerinterim
(se d. o.), 1548, som i själfva verket icke bjöd
något annat än en ny underkastelse under Rom;
samt Leipzigerin-t e r i m (se d. o.), 1548, i
det hela endast en mildrad reproduktion af det
augsburgiska, hvilken ej heller medförde något
af görande. P- F.*
Interimistisk (jfr Interim), tillfällig, tills
vidare, provisorisk.
Interimsafsked (se Interim) kallades
det af-sked, som regementschef egde
gifva afskedsberätti-gadt manskap vid
indelt trupp. Det bestyrktes vid följande
generalmönstring eller vid annan mönstring, som
skedde med generalmönstrings kraft och verkan.
C. O. N.
Interimsbevis (i aktiebolag). Enligt 4:e §
i lagen om aktiebolag 28 juni 1895 få å
aktier icke utfärdas bref, innan bolaget
registrerats och full betalning blifvit
erlagd för den eller de aktier, hvarpå
brefvet lyder. Dessförinnan utfärdas intyg om
verkställd inbetalning å tecknad aktie; sådant
intyg, som enligt det angifna lagrummet skall
ställas till viss man, benämnes interimsbevis
1. interims-kvitto. Då tiden för utlämnande
af aktiebref är inne, erhåller aktietecknaren
aktiebref mot återställande af nyssnämnda
intyg. Jfr I n t e r i m s-kvittp. *
E. K.
InterimsFribref, jur., provisoriskt
nationalitetsdokument för fartyg. Därest
å ort utom Sverige sådan förändring af
eganderätten till utländskt fartyg inträffade,
att fartyget blefve att anse som svensk
egendom, hade enligt tidigare bestämmelser
Kommerskollegium att för fartyget utfärda
ett fri-bref af provisorisk natur. Detta
benämndes interims-fribref och gällde för ett
år eller till dess fartyget inom nämnda tidrymd
inklarerade i svensk hamn {k. förordn. 4 juni
1868 ang. pass- och nationalitetshandlingar
för svenska, till orter utom Sverige gående
fartyg). Fribref och interimsfribref ha
sedermera aflösts af nationalitets- och
registrerings-certifikat resp. interims
nationalitets- och registre-ringscertifikat.
A. E-g.
[nterimskvitto (se Interim), jur.,
ett skriftligt intyg om en fullgjord
betalning, hvilket intyg är afsedt att
gälla endast tills vidare och framdeles
utbytas emot ett annat. Jfr Interimsbevis.
(E. K.)
Interimsregent. Se Interimsregering. -
Interimsregering (se Interim), slatsr.,
sammanfaller, då ordet tages i vidsträcktaste
mening, med regentskap eller riksföreståndarskap
och betecknar den styrelse, som anordnas för
regeringsmyndighetens utöfvande af annan
eller andra än den egentlige regenten, så
snart denne är oförmögen eller förhindrad att
riksstyrelsen själf förvalta. Den svenska
regeringsformen känner flera slag af ett
sådant riksföreståndarskap, och bland
dessa kunna särskiljas egentligt eller
fullständigt riksföreståndar-.skap, då hela
regeringsmyndigheten öfver hufvud ligger i det
interimistiska regentskapets hand, och partiellt
riksföreståndarskap, då konungen själf är
den egentlige utöfvaren af regeringsmyndigheten,
men har öfverlämnat en del däraf åt en särskildt
anordnad regering.
Det fullständiga riksföreståndarskapet kan
antingen utöfvas i enlighet med former,
som genom grundlag fastställts, eller ock
ordnas såsom riksdagen finner lämpligt. De
lagbestämda formerna af fullständigt
riksföreståndarskap äro förmyndarregering
(se d. o.) och interimsregering. Enligt
gällande grundlagsbestämmelser skall sådan
interimsregering öfvertaga riksstyrelsen: 1)
om konungen dör, och ingen tronföljare finnes
(R. F. §42); 2) om konungen dör och efterlämnar
minderårig tronföljare (K. F. § 41); 3) om
konungen dör, och tronföljden är oviss, på
grund af ett ofödt barns möjliga företrädesrätt
(R. F. § 41, S. 0. § 2); 4) om konungen är
frånvarande från sitt rike, utan att vara i fält,
och sålunda är grundlagsenligt obehörig att
regeringen utöfva (R. F. § 39); 5) om konungen
blir så sjuk, att han ej regeringsärendena vårdar
(R. F. § 40). Likasom i äldre tider, så snart
förhållandet genom laga bestämmelser ordnades,
rådet eller en del däraf var bemyndigadt att
i sådana fall utöfva interimistisk styrelse
(1483 års recess; 1720 års R. F. § 16: 1772
års R. F. § 37), så föreskref äfven 1809 års
R. F. helt enkelt, att regeringen i ofvan angifna
fall skulle föras af statsrådet. Då sedermera
föreningen med Norge gjorde nya bestämmelser
nödiga, stadgade R. A. § 7, att riksstyrelsen
i dessa fall skulle föras af en kollektiv
interimsregering af 10 svenska och 10 norska
statsrådsledamöter. Likasom man emellertid redan
förut i praxis sökt undvika denna betydliga
afvikelse från den monarkiska principen
därigenom, att representationen bemyndigat
kronprinsen (1812 Karl Johan, 1818 Oskar) att
föra regeringen, då konungen hade förhinder,
ändrades 1863 författningen så, att i de två
fall, då interims-styrelse för någon längre tid
kan behöfvas, d. v. s. under konungs utrikes
resa eller sjukdom, styrelsen skulle utöfvas
af den till tronen närmast arfsberät-tigade,
om han vore myndig, d. v. s. 18 år gammal,
såsom interimsregent. Efter den svensk-norska
unionens upplösning 1905 framträder Sveriges
interims-regering fortfarande under två former:
interimsregent och interimistiskt regerande
statsråd. Interimsregent, som träder i verksamhet
endast i de två under 4) och 5) ofvan nämnda
fallen, kan efter 1909 års grundlagsändring
(R. F. § 39) icke blott vara den till tronföljden
närmast berättigade prinsen (tronföljaren),
om han uppnått 18 års ålder, utan äfven den
af tronföljarens bröstarfvingar, som är efter
denne till tronen närmast berättigad, för så
vidt han uppnått 18 års ålder; den sistnämnde kan
emellertid endast i det fall vara interimsregent,
att tronföljaren själf af sjukdom eller af
utrikes vistande är hindrad att riksstyrelsen
utöfva. Den kollektiva interimsregeringen, det
interimistiskt regerande statsrådet, som dels
skall fungera i de nu nämnda fallen, . om ej
till interimsregent behörig prins finnes och
är oförhindrad, dels alltid skall tillträda
regeringsmyndighetens utöfning i de ofvan under
1), 2) och 3) angifna fallen, skall utgöras
af statsrådets samtliga ledamöter, där de icke
ega laga förfall (R. F. § 42). Besluten fattas
efter omröstning, hvarvid statsministern eller
vid dennes frånvaro den äldste ledamoten har
utslagsröst vid lika röstetal. Ledamöterna äro
fortfarande statsråd och departements-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
