- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
851-852

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irkutsk - Irkutsk 1. Guvernement i Ryssland - Irkutsk 2. Generalguvernement - Irkutsk 3. Hufvudstad i I.2 - Irland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ryssar utom omkr. 120,000 bureter och 1,700
tunguser. Omkr. 6 proc. af befolkningen äro
deporterade. Landet är bergigt, med en höjd
öfver hafvet af 350—900 m. På gränsen mot Kina
löpa Sajanska bergen, med toppar af 2,000—2,500
m. höjd (högsta toppen, Munko Sardyk, 3,490 m.,
ligger på kinesiskt område). Hufvudfloder äro
Angara l. Öfre Tunguska, som flyter igenom
sjön Baikal och liksom nedre Tunguska mynnar
ut i Jenisei, samt Lena, hvilken upptager
Vitim och flera andra bifloder. Södra delen
är fruktbar och har den bästa åkerjorden i
östra Sibirien. Järnmalm förekommer ganska
rikligt, kollager hufvudsakligen i Angaras
floddal; grafit bearbetas på flera ställen
äfvensom saltkällorna; guld fås i Biriussas
dal (i västligaste delen). Industrien, som har
sitt säte hufvudsakligen i staden I., omfattar
brännvinsbränning, järngjuteri, saltsjuderi samt
tillverkning af lerkärl, glas och porslin. 1893
funnos 135 verk med ett produktionsvärde af öfver
2,8 mill. rubel. Betydlig är handeln, emedan
den stora vägen Moskva—Kiachta och nu äfven
den sibiriska järnvägen gå genom I. Jordbruket
är stadt i tillväxt. Största delen af landet
är dock skogbevuxen. Infödingarna idka mest
boskapsskötsel. Äfven jakt och fiske äro af
sevärda inkomstkällor, om än mindre gifvande
än förr.

2.         Generalgurvernement, upprättadt 1887 och
bestående af guvernementen I. och Jeniseisk,
Transbaikalien samt prov. Jakutsk. Areal 7,829,390
kvkm., med omkr. 2 mill. inv. (1907).

3.         Hufvudstad i ofvannämnda guvernement,
vid Sibiriska järnvägen och floden Angara, midt
emot Irkuts inflöde i densamma, 464 m. ö. h.
51,473 inv. (1897). Efter en eldsvåda 1879,
som lade den centrala och viktigaste delen
af staden i aska, har staden blifvit ståtligt
återuppbyggd. Den är säte för generalguvernör,
guvernör och ärkebiskop, har ett stort
antal kyrkor (bland hvilka flera lära
vara byggda af svenska ingenjörofficerare,
som efter slaget vid Poltava fördes till
Sibirien), betraktas som Sibiriens andliga
medelpunkt och har flera undervisnings-
och vetenskapliga anstalter, bl. a. ett
magnetisk-meteorologiskt observatorium och
en sektion af ryska geografiska sällskapet
med ett museum af etnografiska, arkeologiska,
zoologiska, botaniska och geologiska samlingar.
Den drifver ej obetydlig industri och handel.
                                        (j. f. n.)

Irland (eng. Ireland; af de keltiske urinvånarna
kalladt Erin, Eirin, ”västlandet”, hvaraf
grek. Ierne, lat. Ivernia, Hibernia), ett med
Storbritannien förenadt konungarike, som omfattar
den västligare af de båda stora brittiska öarna
och ligger mellan 51° 26′ (Mizen head) och 55°
21′ n. br. (Malin head; Köpenhamns bredd), samt
mellan 5° 25′ (Burial head) och 10° 30′ v. lgd
(Dunmore head). Ön skiljes från Skottland af
Nordkanalen, från England af Irländska sjön och
S:t Georgs-kanalen samt omgifves för öfrigt
af Atlantiska hafvet. Den har formen af en
oregelbunden romboid, hvars största diagonal,
från Torr head i n. ö. till Mizen head i s. v.,
har en längd af 486 km. Bredden är i genomsnitt
något öfver 200 km. Areal 84,253 kvkm., hvaraf
600 kvkm. komma på mindre kustöar och 2,516
kvkm. på sjöar, floder och tidvattensområde, ön
har en vida mer kompakt form än Storbritannien;
bortsedt från Galway-viken och Shannons
æstuarium finnas inga djupt inträngande
vikar. Minst utvecklade äro de
södra och östra kusterna. På den senare äro
Dublin bay, Dundalk bay, Carlingford lough,
Strangford lough samt Belfast lough de viktigaste
vikarna. På norra kusten skära Lough Foyle och
Lough Swilly in i landet. Mest söndersliten är
den västra kusten, som har en rikedom af ofta
fjordliknande vikar: Donegal bay med Sligo bay,
Clew bay, Galway bay, Shannons æstuarium,
Dingle bay, Kenmare river, Bantry bay och
Dunmanus bay. Södra kusten har endast några
æstuarier, såsom Cork harbour och Waterford
harbour. Rikedomen på goda hamnar är stor, men
olyckligtvis ligger det stora flertalet af dem
utåt Atlantiska hafvet, medan den östra kusten
har endast ett par sådana (Belfast lough och
Carlingford lough).

I. hvilar på samma sockel som Sorbritannien,
och denna sänker sig först 100 km. v. om
I. brant ned till det stora oceandjupet. De
båda öarna ha ännu i sen geologisk tid
hängt tillsammans med hvarandra och med den
europeiska kontinenten. Därför sluter sig
I. i geologiskt afseende nära till Skottland
och till västra delen af England. Liksom
där uppträda nästan uteslutande formationer
från den paleozoiska tiden, och endast i den
nordöstra delen, i grefsk. Antrim, träffas
yngre bildningar, hvilka för öfrigt liksom
många öar ilängs Skottlands västkust äro af
vulkaniskt ursprung. Efter de förekommande
formationerna kan I. delas i fyra partier: 1)
ett östligt och nordvästligt med öfvervägande
siluriska, kambriska och äldre bildningar;
dit höra bergen på båda sidor af Donegalbukten
samt Wicklowbergen och Mournebergen vid östra
kusten; 2) ett sydvästligt, som närmast tillhör
devontiden och hvars mest framträdande del äro
Kerrybergen i prov. Munster; 3) ett nordostligt
i grefsk. Antrim, längs Nordkanalen, hvilket
tillhör krit- och tertiärtiderna, och slutligen
4) hela det inre slättlandet, som nästan
uteslutande är en stenkolsformation (kalksten)
och som är täckt af istidens aflagringar. På två
ställen, i ö. mellan Dundalk bay och Dublin, i
v. mellan Shannons mynning och Galway bay, sänder
denna slätt breda armar ända fram till hafvet,
och härigenom uppstår ett bredt låglandsbälte
tvärs öfver ön. Alltså ligga bergstrakterna
på I. i regel vid kusterna, medan det inre är
en slätt. Till någon större höjd nå dock icke
I:s berg. I Antrim är Trostan (554 m.) högst;
i Mourne mountains, sydligare, Slieve Donard
(853 m.), i Sperrin mountains, på gränsen mellan
grefsk. Tyrone och Londonderry, Mount Sawel
(683 m.), i Donegals berg Errigal (752 m.), i
Connaughts bergland Muilrea (819 m.), i Kerrys
berg Carrantuohill (1,040 m.), öns högsta topp,
samt i Wicklowbergen Lugnaquilla (926 m.). Den
centrala slätten höjer sig ingenstädes öfver 90
m., hvadan en landets sänkning med 100 m. skulle
gifva I. skapnaden af en stor atoll. Af hela
ytan äro 64,800 kvkm. lägre än 150 m., däraf
34,200 lägre än 75 m. ö. h. I. är rikt på
floder; man räknar 237 utom bifloderna. Deras
vattentillgång är jämn, emedan regn faller under
alla årstider. En egendomlighet för dem är,
att de allra flesta börja helt nära kusten,
därifrån flyta in i det inre, innan de utgjuta
sig i hafvet. Deras lopp är lugnt; ofta utvidga
de sig till sjöar, och många af dem äro segelbara
nästan ända till källan. Den viktigaste af dem
är Shannon, till västkusten, den största och
vattenrikaste floden på de brittiska öarna. På
västkusten utflyta äfven May (100 km.) och Erne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free