- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
853-854

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

853

Irland (Klimat. Flora. Fauna. Befolkning.
Språk. Eeligion)

854

(115 km.); på den norra Foyle (27 km.) och Bann
<137 km.), på den östra Boyne (113 km.), Liffey
(114 km.), Slaney (117 km.) och på den södra
Bar-row (med Suir), 191 km., och Blackwater (170
km.). Många kanaler (inalles 1,364 km.) finnas,
ehuru de flesta lämpa sig endast för båtfart;
med ett par undantag tillhöra alla de båda
östligaste prov., Ulster och Leinster. Af sjöar
är Lough Neagh störst (397 kvkm.); närmast följa
Lough Corrib (176 kvkm.), Ernesjöarna (tillhopa
150 kvkm.), därpå Ree och Derg. Sjöarna vid
Killarney i grefsk. Kerry äro berömda för sina
vackra omgifningar. - Klimatet är oceaniskt
mildt och fuktigt. På västra kusten ialler
betydligt mera regn än på östra. Så faller i
Dublin årligen omkr. 800 mm., i Cork 1,100 och
i Kerrys berg omkr. 2,500 mm. Luftens fuktighet
är å ena sidan ej gynnsam för åkerbruket, men
alstrar i förening med den rikliga bevattningen
denna alltid friska grönska, som gifvit landet
namnen "den gröna ön" och "smaragdön". Äfven
på bergen blir snön sällan länge liggande; på
sydvästra kusten faller termometern sällan under
0°. Dublin har i jan. -f- 4,7°, i juli 15,4°
och som årsmedium 9,5°; me-delextremerna äro
här 25° och - 5°. Januarimedierna äro i Belfast
+ 4,4° och i Yalentia (vid västra kusten) +
7,4°. - I:s flora liknar Storbritanniens, men är
rikare på atlantiska arter, såsom ljungväxterna
Arbutus Unedo, Daboecia polifolia och Erica
meditenanea. Anmärkningsvärd är förekomsten
af de pyreneiska Sard/ra0a-arterna geum och
hirsuta. I norra och västra I. gå fjällväxter
(Dryas) ända ned till hafsytan. Dess fauna saknar
flera djurarter, som förekomma i Storbritannien,
såsom mullvad, vildkatt, iller, jordsork
(Hypudceus atnphibius), rådjur o. a.; däremot
lefver på I. en för ön egendomlig vessleart. I
förhistorisk tid har här en jättehjort varit
allmän, af hvilken skelett träffas i mossarna.

Befolkning. I:s folkmängd uppgick 1659
till 500,091, 1821, då den första verkliga
folkräkningen egde rum, till 6,801,827, 1831
till 7,767,401 och 1845 till 8,295,061. Därmed
hade den ock nått sitt maximum. Skörden af
potatis, hvaraf hela den jord-brukande och
en stor del af den industriidkande fattiga
befolkningen äro beroende för sitt uppehälle,
slog fel under två på hvarandra följande år,
hvarigenom hungersnöd och sjukdom alstrades,
som bortryckte tusentals personer. Därtill kom
en hastigt stigande utvandring (hufvudsakligen
till Nord-Amerika), i väsentlig mån befordrad af
missnöjet med de bestående förhållandena, så att
folkmängden oupphörligt minskades och utgjorde
1881 5,174,836 samt 1901 4,458,775 inv. (1,027
kvinnor mot 1,000 män) samt beräknades 30 juni
1908 till 4,363,351. Sammanlagdt ha 1821-1907
utvandrat 4,138,191 pers. från Irland, de
ileste till Nord-Amerika, där 1900 bodde
1,618,567 pers. födda i Irland. Men äfven i
Storbritannien ha tusentals irländare sökt sig
ett nytt hem. 1901 räknades där 253,826 pers. af
irisk börd; däremot bodde il. blott omkr. 28,000
pers. födda i Skottland och 76,977 födda i
England. Dessutom strömma tidvis omkr. 15,000
irländare årligen öfver till Storbritannien för
att arbeta med skörden. - Befolkningstätheten är
i medeltal 53 på l kvkm.; den är störst i Ulster
(71 på l kvkm.), särskildt i dess östra del,
i grefsk. Antrim (149), Down <116) och Armagh
(94) samt i grefsk. Dublin (487

på l kvkm.). 1901 bodde 1,38 mill. inv. (31
proc.) i städer. Af städerna äro endast
Dublin och Belfast {med 370,000-350,000
inv.) storstäder; af de öfriga har endast
Cork öfver 50,000 inv. - Med hänsyn
till folkstatistiken uppvisar I. några än
ogynnsammare siffror än Sverige. 1891-1900 föddes
på 1,000 inv. endast 25,s (Sverige därnäst,
om man undantar Frankrike, 27,2) och ingingos
blott 5,34 äktenskap (för Sverige, som kommer
närmast, är siffran 5,94; medelsiffran för
Europa är 8,os). Af 1,000 män af 30-35 år voro
1901 endast 417 gifta (i Sverige, som har det
därnäst lägsta talet, 635); dock voro (1896-1900)
blott 2,64 proc. af födelserna oäkta (i Sverige
11,2? proc.).

Af I:s befolkning tillhör största delen, irerna, den keltiska rasen, närmast dess gaeliska gren
(se Gaeler, Gaeliska språket och litteraturen, Iriska litteraturen och Iriska språket). Dess språk, som kallas iriska, undantränges dock alltmer af engelskan. 1901 begagnade sig likväl ännu 641,142 pers. (14,36 proc.) af iriskan (mot 1,204,684 år 1851), men endast 20,953 af dem voro okunniga i engelskan. Talrikast äro de, som tala iriskan, i landets västra och sydvästra delar (särskildt i grefsk. Donegal, Mayo, Galway, Clare, Kerry och de inre delarna af Cork). Den angelsaxiska rasen bildar flertalet i västra Ulster, mellan Dublin och Shannon, och i sydöstra kustlandet. Af irerna förekomma två typer: de s. k. milesierna i s. och v. med svart hår, mörka ögon och fint bildade former (möjligen en blandning med spanjorer), och de äkta irerna med utstående kinder, trubbnäsa,
grå ögon, brunt hår och muskulös, undersätsig kropp. Irerna ha ett lättrörligt sinne och sakna därför eftertänksamhet, ihärdighet och själfbehärskning. De älska sång och musik, ha sinne för konst och vältalighet, äro sluga, skarpsinniga och kvicka. Men i allt sitt görande och låtande äro de ytliga; de äro opålitliga arbetare och icke vuxna stora uppgifter. "Paddy", som irländaren brukar kallas, är godhjärtad och förtroendefull, men förtjänar icke själf förtroende, ty han sviker det lätt, håller sig icke mycket till sanningen, är lättretlig och böjd för våldsamheter. Å andra sidan fördrager han nöd och brist och är nöjd, om han blott har potatis.

Med hänsyn till religionen voro 1901 74,2
proc. katoliker, 13 proc. anglikaner och 10,i
proc.-presbyterianer; 62,006 voro metodister, och
63,846 tillhörde andra religioner (däraf 3,898
judar). 1834 utgjorde katolikerna 81 proc. af
befolkningen. Den förr härskande episkopala
statskyrkan afskaffades genom en parlamentsakt
af 1869, och dess förmögenhet (16,5 mill. pd
st.) delades mellan dess efterträdare, Church
of Ireland, det katolska Maynooth college,
presbyterianer, de förre kyrkopatronerna
m. fl. of verskottet (5,2 mill.) användes till
allmänna ändamål. Den episkopala Church of
Ireland står under ärkebiskoparna af Armagh och
Dublin och 11 biskopar. Dess generalsynod, som
samlas årligen, är delad på två hus (biskoparnas
hus och representanternas hus, som består af
208 präster och 416 lekmän). Representative
church body, som utom biskoparna räknar 52
medlemmar (präster och lekmän), förvaltar kyrkans
förmögenhet (nära 9 mill. pd st.) och är ansvarig
inför synoden. Den romerskkatolska kyrkan har 4
ärkebiskopar (af Armagh, Dublin, Cashel, Tuam)
och 23 biskopar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:03 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free