- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
855-856

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Undervisningsväsendet. Folkskolorna stå sedan
1845 under en kommission (Commissioners of
national education
), hvars medlemmar, 20
protestanter och 20 katoliker, utnämnas af
lordlöjtnanten. 1907 var antalet folkskolor
8,538 med 675,470 inskrifna barn, af hvilka dock
blott 486,000 verkligen besökte dem. Jämte
dem funnos 267 klosterskolor med 108,606
inskrifna barn, ehuru blott 74,358 besökte
skolorna. Antalet normalskolor var 7 med 1,130
lärj. Jämte statsanslag (1,47 mill. 1908)
bestredos utgifterna för folkskolorna medelst
inkomst af donationer, skolafgifter, lokala
uttaxeringar, frivilliga gåfvor etc. En byrå
för den sekundära undervisningen (Intermediate
education board
) lämnar anslag till de sekundära
skolorna och kontrollerar jämte departementet för
jordbruk och den tekniska undervisningen deras
undervisningsplaner, i hvilka naturvetenskaperna
nu äro förhärskande. 1906–07 hade 278
läroanstalter antagit departementets förslag till
läroplan. Departementet underhåller bl. a. Royal
college of scieuce i Dublin, Metropolitan
school of art, Irish training college of
domestic economy och landtbruksinstitutet i
Glasnevin. Af universitet ha hittills funnits:
Dublins universitet (Trinity college), de tre
konfessionslösa Queen’s colleges i Belfast,
Cork och Galway, det katolska universitetet i
Dublin med 6 affilierade colleges, hvaribland det
katolska prästseminariet Maynooth college. Det
1880 upprättade Royal university of Ireland är
endast pröfningsanstalt. 1908 beslöt parlamentet
att upphäfva det sistnämnda och upprätta två
nya universitet: National university of Ireland
i Dublin med tre colleges: Queen’s colleges i
Cork och Galway och University college i Dublin,
och Queen’s university, Belfast. Vetenskaplig
verksamhet bedrifva ock Royal society och Royal
irish academy.

Materiell kultur. Landets hufvudnäringar äro
jordbruk och boskapsskötsel, ehuru utvecklingen
af dessa näringar hindrats genom I:s mycket
otillfredsställande agrariska förhållanden. Under
Elisabets och Stuartarnas tid, då dels
landet slutligen eröfrades af engelsmännen,
dels.flera uppror kufvades, konfiskerades
omkr. nio tiondelar af jorden och gåfvos åt
engelska magnater, hvilka vanligtvis icke bodde
på ön (absentee lords), utan bortarrenderade
jorden till större förpaktare, som i sin
ordning utarrenderade mindre stycken till de
egentlige jordbrukarna. Ofta nog funnos 4 à 5
dylika mellaninstanser mellan godsegaren och
odlaren. Detta måste höja arrendeafgifterna
och utarma de små arrendatorerna, hvilka
icke kunde tänka på att förbättra jorden,
utan tvärtom tvungos till ett verkligt
utsugningsjordbruk. Huru jordarbetarnas ställning
då skulle blifva, är lätt att inse. Den yttersta
fattigdom rådde öfverallt, och I. var Europas
stora fattighus. Ännu 1875 funnos blott 68,716
jordegare på hela ön, och af dem egde 36,144
mindre än 40 ar (0,8 tunnland) hvardera,
medan nära hälften af hela landet innehades
af 744 egare och två tredjedelar däraf af
1,942. Det är först under de sista tjugu,
trettio åren, som dessa missförhållanden i
någon mån förbättrats. Reformerna ha dels
gått i riktning att förbättra arrendatorernas
ställning genom att göra arrendet ouppsägbart,
nedsätta arrendeafgifterna och medgifva frihet
för arrendatorn att sälja arrendet, dels ha de
afsett att öka de själfegandes antal. Så har
staten inköpt och styckat en mängd gods,
äfvensom en del af kyrkogodsen. En garantifond på
33 mill. pund har bildats för att underlätta
för bönderna att köpa jord o. s. v. Antalet
brukningsdelar har härigenom vuxit betydligt
och var 1907 599,872 (230,421 brukarens
egen mark och 369,451 arrenderade) eller,
om de frånräknas, som egde mindre än 40 ar,
516,298. Den stora emigrationen har dock lagt
nya hinder i vägen för ett intensivare jordbruk,
och liksom i England minskas åkerjorden årligen,
medan vallar och ängsområdet växa, hvilket äfven
beror därpå, att I. med sitt fuktiga klimat
ej kan konkurrera på spannmålsmarknaden med
Amerika och därför föredrager att förse England
med mejerialster och slaktboskap. Af den till
odling och beten brukade arealen (6,9 mill. har)
användes 1908 510,500 har till sädesodling,
408,000 har till grönskörd, 932,000 har till
vallar, 5 mill. har till ständiga beten och 19,000
har till linodling. Som skogbevuxen mark räknas
något öfver 120,000 har. Hufvudskörden består
af hafre, potatis, rofvor och foderväxter. 1907
skördades 481,600 hl. hvete, 2,4 mill. hl. korn,
17,9 mill. hl. hafre, 2,3 mill. ton potatis,
4 mill. ton rofvor och 5,2 mill. ton
hö. Djurstocken är stadd i snabb tillväxt;
1908 funnos 4,8 mill. nötkreatur, 4 mill. får,
1,2 mill. svin och 600,000 hästar. – Fisket
är af stor betydelse, både hafsfiske (kabiljo,
långa, sill, makrill etc.) och flodfisket
(lax). Hafsfisket sysselsatte 1907 23,821 pers.,
5,766 båtar och afkastade 291,000 pd st. –
Bergsbruket är föga utveckladt. Värdefullast
är brytningen af stenkol (1907 101,300 ton);
de uppträda i sju olika fält, af hvilka
det största ligger i Munster. Brunkol
finnas kring Lough Neagh. På torfmossar är
I. mycket rikt; de täcka 8,563 kvkm. Järnmalm
förekommer i Antrim. Bergsalt brytes vid
Carrickfergus. Samtliga bergverksprodukter utom
stenkol beräknades 1907 till 215,600 pd st.

Industrien är ej vidare betydlig, en följd dels
af de ringa naturliga förutsättningarna för
den, dels däraf, att engelsmännen under äldre
tider motarbetat uppkomsten af en irländsk
industri. Endast linneväfveriet befinner
sig i blomstring; det sysselsatte 1901 72,099
pers. Äfven andra grenar af textilindustrien
drifvas. Det viktigaste fabriksområdet är Ulster,
särskildt Belfast, men äfven i Dublin, Limerick
och vid Cork finnas textilfabriker. Äfven
brännvinstillverkningen är betydlig.

I:s handel är väsentligen ett varuutbyte med
England. Införseln från utlandet steg 1907 till
blott 15,11 mill. pd st. och den direkta utförseln
af brittiska varor till 1,38 mill. pd st. samt
af utländska och koloniala till 1,27 mill. pd
st. Sedan tullen på varor, som föras öfver
Irländska sjön, borttagits (1825), finnas inga
uppgifter om handeln med Storbritannien, och
sedan 1870 lämnar ej Board of trade uppgifter
rörande handeln i hvarje konungarike särskildt,
hvarför det är omöjligt att säkert uppgifva
värdet af I:s import och export. – Den inländska
handeln befordras af järnvägarna, som 1908 hade
en längd af 5,409 km., och kanaler (inalles 1,364
km.) samt goda vattenvägar i de många segelbara
floderna. De viktigaste och största af kanalerna
äro Grand canal (265 km.) och Royal canal (122
km.), hvilka sammanbinda Dublin med Shannon,
samt Ulster-kanalen, som förenar Belfast med
Lough Neagh. – I jämförelse med England kan
I. kallas ett fattigt land, om än förhållandena
betydligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:35 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free