- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
901-902

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isbrytarfartyg l. Isbrytare, skpsb. - Isbrae, norska namnet på glaciär - Isbränna, landtbr., isbetäckning på odlad mark - Isbåt, sjöv. - Isca Damnoniorum. Se Exeter 1 - Isca silurum. Se Caerleon - Ischackla, sjöv. Se Urklamma - Ischemi, med., eg. blodfattigdom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fartyget har genom denna form på förstäfven
lättare att vid behof backa sig loss. Försök
med enligt denna konstruktion byggda förskepp
ha ådagalagt typens utmärkta isbrytande
egenskaper. Den Lindvallska isbrytarförstäfven
kan f. ö. med stor fördel anbringas å ett
för vanlig trafik byggdt ångfartyg, om en
del af förskarpet borttages. – Ren blåis är
betydligt lättare att genombryta än snötäckt
eller lös is. Större isbrytare förses ofta med
en förlig, lågt placerad propeller, afsedd att
draga sönderbrutna isstycken och issörja akter
öfver. – Som exempel på en synnerligen kraftig
isbrytare må

illustration placeholder
Fig. 2. Vertikal och horisontell längdsektion

af ryska isbrytaren Ermak.


nämnas den 1899 för ryska regeringen (efter en
af den kände amiralen Makarov uppgjord plan)
byggda Ermak l. Jermak (se fig. 2 och 3),
hvars deplacement uppgår till 8,000 ton och
maskinstyrka till 10,000 ind. hkr. Den har 4
maskiner, drifvande hvar sin propeller, hvaraf
1 för-ut. Fartyget, som

illustration placeholder
Fig. 3. Tvärsektion af ryska isbrytaren Ermak.


är synnerligen starkt byggdt, har upp
till hufvuddäck gående dubbelbotten;
genom fartygssidornas lutande form
minskas risken att fastna i isen; i sitt
effektivaste isbrytningsläge ligger fartyget
7,6 m. djupt. "Ermak" uppgifves ha i Finska
viken lyckats framtränga igenom ända till 7,5
m. tjock packis.

Den första praktiskt användbara isbrytaren i
Europa konstruerades 1871 af Fr. Steinhaus
för Hamburgs räkning. Skandinaviens första
isbrytare, "Mjolner", byggdes 1877 i Malmö (från
de svenska skeppsvarfven har utgått en mängd
isbrytare för både hemlandets och utländska
hamnar) för Kristiania hamn. Danmark fick sin
första 1883. I Sverige ha Göteborg (1883),
Malmö (1895) och Stockholm (1896) skaffat sig
isbrytare; sedan 1890 har Finland haft sådana;
i Östersjöprovinserna finnas sådana i Reval,
Riga, Libau m. fl. städer. C. K. S.

Isbrae, norska namnet på glaciär (se d. o.).

Isbränna, landtbr., isbetäckning på odlad mark,

som uppkommer, då ytvatten fryser; den skadar de

*




däraf betäckta sades- eller vallplantorna. Den
förhindras genom omsorgsfull planering
af åkerfälten och deras uppläggning i
kullriga tegar, skilda genom vattenfåror.
H. J. Dft.

Isbåt, sjöv.y en lätt, men starkt byggd båt,
försedd med tre kölar eller medar för att
vid behof kunna dragas på isen. Isbåten hade
vanligen en mast samt var alltefter sin storlek
bemannad med 6 ä 10 man. Den nyttjades fordom
till postföring vintertiden såväl mellan
Gottland och Öland som mellan Öland och
fasta landet, äfvensom mellan Sverige och
Åland, mellan danska öarna m. fl. ställen.
L. H.*

Isca Damnoniörum. Se E x et er 1.

Isca silörum. SeCaerleon.

Ischackla, sjöv. Se U r k l a m m a.

Ischemi (af grek. ifschein, hämma, och häifma,
blod), med.} eg. blodfattigdom, som beror
på en hämning af blodtillförseln, sedermera
äfven blod-fattigdom i allmänhet. Man talar
således om allmän ischemi, då blodmängden
i kroppen är minskad (väl att märka är,
att de tillstånd, som allmänt betecknas som
blodbrist, ingalunda alltid karakteriseras
af en minskning af blodmängden, utan vida
oftare af en felaktig blodsammansättning,
t. ex. en minskning af mängden rödt färgämne
eller af antalet röda blodkroppar). En lokal
ischemi kan vara ett delsymtom af en allmän,
men beror vida oftare på en lokal hämning
af blodtillförseln; orsaken till en sådan
hämning kan vara hvarje moment, som är egnadt
att förtränga de tillförande ådrornas vidd,
förändringar i kärlväggen (seArterioskleros),
inkilning af lösryckta blodproppar eller andra
em-bolier (se Blodpropp) m. m. En mycket vanlig
orsak är kramp i blodkärlets egen muskulatur;
då man under inflytandet af en sinnesrörelse
bleknar, beror detta på en kramp i de ådror,
som föra blodet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free