- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
907-908

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isegrim, fnhty. Isangrim. Jfr. Djursagan - Isel - Isel 1. Ett berg s. Innsbruck - Isel 2. Biflod till Drave i Tyrolen - Iselin, Isack - Iselin, Henri Frédéric - Iseltwald. Se Brienz-sjön - Isenburg, område i Tyskland - Isentropisk, fys. Se Adiabatisk - Iseo-sjön, it. Lago d'Iseo l. Sebido - Isepipteser - Iser, biflod till Elbe - Iser, Mattias - Iseran, Mont l. Col d'I, ett pass i Frankrike - Isere - Isere 1. Biflod till Rhone - Isere 2. Departement i Frankrike - Isergebirge, berg i Preussen - Iserhielm. Se Iser, M

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

907

l&egrim-Iserhielm

908

1’segrim, fnhty. Isangnm (senare äfven Eisen*
grein, lat. Isengrimus), namnet på vargen i den
gamla tyska djursagan. Hans stridigheter med
räf-ven upptaga en hufvudsaklig del af denna
saga. Jfr Djursagan.

Isel. 1. Ett 750 m. högt berg i Tyrolen,
s. om Innsbruck, var 1809 skådeplats för fem
heta strider mellan de af Hofer, Speckbacher,
Haspinger o. a. anförde tyrolarna samt fransmän
och bajrare. En minnesvård öfver Hofer restes
1893 där. - 2. Biflod från vänster till Drave
i Tyrolen, faller ut vid Lienz. 55 km. lång.
(J. F. N.)

1’selin, I sa ak, schweizisk filosof, f. 1728,
d. 1782, blef 1754 medlem af Stora rådet
i sin fädernestad, Basel, samt 1756 rådets
sekreterare. Han utgaf bl. a. Geschichte der
menschheit (2 bd, 1764-70; 5:e uppl. 1786),
hans förnämsta verk. Biogr. af Miaskowski (1875).

Iselin [islå7], Henri Frédéric, fransk
bildhuggare, f. 1826, d. 1905, var lärjunge
af Eude och utförde allegoriska bilder och
framför allt goda porträttbyster; bland hans
arbeten märkas Jean Goujon (1852), Murat (1853,
Versailles), Eldens genius (1857, Louvre),
Augustin Thierry (1864, Versailles), Napoleon III
(1865, Corps législatif), General Lamoriciére
(1874) samt Claude Bernard (1879), de bägge
sistnämnda i Versailles. C. R. N.*

Iseltwald [-valt]. SeBrienz-sjön.

Isenburg (Y s e n b u r g), ett fordom
riksomedel-bart, nu mediatiseradt område
("standesherr-schaft"), tillhörigt furstliga
och grefliga ätten Isenburg, ligger dels i
preussiska reg.-omr. Kassel, dels i hessiska
prov. Starkenburg och Oberhessen samt omfattar
990 kvkm. med omkr. 58,000 inv. Ättens stamhus
var slottet I., som låg invid den lilla köpingen
Isenburg i preussiska reg.-omr. Koblenz. _
(J. F. N.)

Isentröpisk (af grek. ifsos, lika, och e n t r
o p i, se d. o.), fys. Se Adiabatisk.

Iseo-sjön [iseå-; it. Lago d’Iseo 1. Sebino,
lat. Lacus Sébinus], insjö vid södra foten
af Alperna, i Lombardiet, genomfluten af
Pos biflod Oglio. Den ligger 185 m. ö. h.,
är 25 km. lång, 2-5 km. bred och i midten 251
m. djup. Omgifningarna täfla i skönhet med
Gardasjöns. I midten reser sig klippön Monte
dlsola, med två fiskarbyar. Vid sjöns södra ända
ligger orten I s e o, 2,398 inv. (1901). (J-
F. N.)

Isepiptéser (af grek. ifsos, lika, epir, till,
och ptesis, flykt), linjer, som sammanbinda
orter, dit flyttfåglarna komma ung. samtidigt
om våren.

Iser (tjech. Jizera), biflod från höger
till Elbe i Böhmen, upprinner på Isergebirge,
genomflyter den vackra Isergrunddalen, mottager
Lilla I. från Riesengebirge och flyter ut
ofvanför Brandeis i Elbe. 122 km. lång.
J. F. N.

Iser, Mattias, biskop, f. 5 okt. 1645 i Alsters
socken, Värmlands län, d. 19 febr. 1725, blef
filos. magister i Uppsala 1672, prästvigd
1673 och 1674 pastor vid Lifregementet till
häst, hvilket han åtföljde i danska kriget
1675-79. Genom sina behagliga umgängesgåfvor
förvärfvade han sig därunder för all framtid
Karl XI :s synnerliga ynnest och utnämndes 1676
till ord. kungl. hofpredikant. 1678 erhöll han
fullmakt på domprostämbetet i Göteborg, men då
församlingen med stöd af sina privilegier begärde
att själf få kalla sin kyrkoherde, utnämndes
han i stället s. å. till kyrkoherde i Maria

församling i Stockholm. 1681 förflyttades
han till Storkyrkoförsamlingen och fick 1686
därjämte Lofö pastorat. Vid jubelfesten 1693
vardt han teol. doktor och utnämndes 1711 till
biskop i Västerås stift, i hvilken befattning
han ådagalade mycken praktisk duglighet. I:s
barn adlades med namnet Iserhielm.

Iseran, M ön t 1. Gol dl. [ml’ 1. kål disrä’],
ett pass i Graji-ska alperna af 2,769 m. höjd,
franska dep. Savoie, mellan Iséres och dess
biflod Åres öf-versta dalar. Genom I.

går den stora stråkvägen
mellan Frankrike och Piemont.
(J. F. N.)

Isére [isar], lat. Isära. 1. Biflod till
Rhöne från vänster, upprinner i franska
dep. Savoie på Grajiska alperna, i närheten
af Mont Iseran, på en höjd af 2,400 m., följer
med stora krökningar västlig huf-vudriktning,
hvarunder den upptager Arly från höger och
Are från vänster, inträder ofvanför Barraux
i det efter floden uppkallade departementet,
genomflyter Graisivaudans natursköna och
bördiga dal, upptager nedanför Grenoble sitt
största tillflöde, Drac, samt faller ut i Rhöne
ofvanför Va-lence. Längd 290 km., hvaraf 156
km. äro segelbara. - 2. Departement i sydöstra
Frankrike, bildadt af norra delen af det forna
landskapet Dauphiné, gränsar i n. till Ain,
i ö. till Savoie och Hautes-Alpes, i s. till
Hautes-Alpes och Dröme samt i v. till Dröme,
Loire och Rhöne. 8,237 kvkm. 562,315 inv. (1906),
52 inv. på l kvkm. Ofvan-nämnda flod, efter
hvilken dep. har sitt namn, strömmar genom
detsamma från n. ö. till s. v., och Rhöne skiljer
det från dep. Loire, Rhöne och Ain. Landet är
bergigt, synnerligast i den sydöstra delen,
som uppfylles af Alpernas förgreningar,
af hvilkas toppar flera äro täckta med evig
snö. Mot n. och v. sluttar det med fruktbara
af satser ned mot Rhöne. Floddalarna äro
bekanta för sin naturskönhet och bördighet,
främst bland dem Graisivändan, en af de rikaste
i Frankrike. Jordbruket sysselsätter 4/s af
invånarna. Förträffliga betesmarker, på hvilka
mulor och stora flockar af får underhållas,
sträcka sig uppåt bergen. Näst jordbruket
äro bergshandtering och järnindustri
förnämsta näringsgrenarna. I handsk- och
papperstillverkning intager dep. första platsen
i Frankrike. Det delas i 4 arrondissemang:
Grenoble, S:t Marceillin, La Tour-du-Pin
och Vienne. Hufvudstad Gren o bl e.
(J. F. N.)

Isergebirge, berg i preussiska reg.-omr. Liegnitz
och norra Böhmen, en del af Sudeterna, mellan
Riesengebirge i ö. och Lausitzergebirge i
v. De bestå mest af gnejs och glimmerskiffer
och bilda fyra parallella kedjor från
s. ö.-n. v. Hufvudkedjan är Hoher Iserkamm med
toppen Hinterberg (1,126 m.). Genom Iserwiese är
denna kedja skild från den sydligare Mittlerer
Iserkamm. J. F. N.

Iserhielm. Se Iser, M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free