Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isie, Lilla, socken. Se Lilla Isie - Isin, stad i Babylonien - Isis, namn på floden Thames' öfre lopp - Isis, astron., en småplanet - Isis, egypt. myt., Osiris' gemål - Isjakt. Se Issegling - Isjaktssegling. Se Issegling - Isjevskij, fabriksort i Ryssland - I-sji, svensk missionsstation i Kina - Isjim - Isjim 1. Biflod till Irtysj i Sibirien - Isjim 2. Kretshuvudstad i rysk-sibiriska guv. Tobolsk, vid floden Isjim - Isjma, flod i Ryssland - Isjum, kretsstad i ryska guv. Charkov - Iskander - Iskander 1. Se Iskender - Iskander 2. Pseudonym för A. Herzen - Iskanderijeh, turk.-arab. namn på Alexandia - Iskanderun. Se Iskenderum - Iskariot. Se Judas Iskariot - Iskast, på hvarandra hopskjutna hafsisflak. - Iskender (Iskander), det arabiska namnet på Alexander den store - Iskender-name. Se Iskender - Iskenderun (Iskanderun) , turk.-arab. namn på Alexandrette - Isker (Sibir), förr stad vid Irtysj - Isker (Iskra), biflod till Donau - Iskimid, stad i Mindre Asien. se Ismid - Iskista. Se Iskällare - Iskonvaljer, bot. Se Convallaria - Iskra, flod. Se Isker - Iskurija, by. Se Dioskurias - Iskällardricka. Se Öl - Iskällare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
911
Isie-Iskällare
912
Isie, Lilla, socken. Se Lilla Isie.
Isin, stad i södra Babylonien med ovisst
läge, under senare delen af 3:e årtusendet
f. Kr. Det var säte för en babylonisk stormakt
D- M-
Isis [åYsis], namn på floden Thames’ öfre lopp,
ofvanför Oxford.
Isis, astron., en af småplaneterna.
Isis (egypt. A st), egypt. myt., Osiris’
gemål och Horus’ moder, var ursprungligen en
lokalgudomlighet i This-Abydos, säkerligen en
fruktbarhets- och sädesgudinna. Då This blifvit
Egyptens första hufvudstad och Osiris dess förste
hufvudgud, fick hon småningom rang som Egyptens
främsta gudinna, och andra sådana, som Hathor och
Mut, identifierades med henne. Hon afbildas i
mänsklig gestalt med en tron, hieroglyftecknet
för hennes namn, på hufvudet; från de med
henne identifierade gudinnorna öfvertog hon
dessutom attributen, så att hon plägar bära Muts
gamdiadem och Hathors hufvudprydnad, den af två
horn omgifna solskifvan (se fig. 1). Ofta
Fig. 1. Fornegyptisk Isisstaty
af grön basalt. (Museet i
Gise.)
Fig. 2. Romersk Isisstaty af marmor (nu
i Vatikanen).
sitter Horusbarnet i hennes knä (se
Egypten, pl. III fig. 1). - I de egyptiska
texterna namnes hon "gudarnas drottning",
"gudamodern"; dessutom förde hon på sina
skilda kultställen olika epitet, så många,
att hon kallades den tusennamniga. Hennes
främsta helgedomar voro Filé, där såväl etioper
sorn egypter dyrkade "söderns härskarinna",
Afrodito-polis (nu Atfih), Tanis, Memfis
m. fl. Om hennes plats i Osirismyten se
Egypten, sp. 1470-71. - Från Egypten spred sig
Isiskulten under Ptole-maierna till hela den
grekisk-orientaliska världen, på Sullas tid
kom den till Kom (jfr fig. 2). Visserligen
blef den där till en början förbjuden och
dess tempel nedrefvos, men med Flaviska ättens
tronbestigning började bättre tider. Domitianus
grundade ett Iseum, Commodus och Caracalla
voro Isispräster, och ända in i Germanien
har man funnit spår af gudinnans dyrkan.
N. Sbg.
Isjakt. Se I s s e glin g.
Isjaktssegling. Se I s se gli n g.
Isjevskij, fabriksort i ryska guv. Vjatka,
vid Isj, en biflod till Kama. 21,500
inv. (1897). Stor vapenfabrik, anlagd 1807.
J. F. N.
l-sji, en Svenska missionens i Kina
missionsstationi i prov. Schan-si. Upprättad
1892. Se Mission.
Isjim. 1. Biflod till Irtysj i västra Sibirien,
guv. Akmolinsk. Den rinner upp på Kirgisstäppen
och mynnar ut ofvanför Tobolsk. Längd
omkr. 1,675 km. – 2. Kretshufvudstad i
rysk-sibiriska guv. Tobolsk, vid floden I. 7,161
inv. (1897). Betydlig spannmålshandel. Stor
mässa i dec., besökt af 20,000 främlingar.
1 o. 2. J. F. N.
Isjma, flod i nordöstra Ryssland,
biflod till Petjora. 405 km. lång. Vid
den ligger orten I. (med 1,600 inv.),
som är alla syrjänstammarnas centrum.
J. F. N.
Isjum, kretsstad i ryska guv. Charkov
vid Donets. 12,959 inv. (1897). Talg-
och vaxfabriker samt handel med ull.
(J. F. N.)
lska’nder. 1. Se I sk en der. - 2. Pseudonym
för den ryske författaren A. H e r z e n.
Iskanderijeh, turk.-arab. namn på Alexan-d r i a.
Iskanderun. Se I sk en der u n.
Iskariöt. Se Judas Iskariot.
Iskast, på hvarandra hopskjutna hafsisflak,
s. k. packis. Se art. H a f, sid. 987
(Isbildningen).
lske’nder (I s k a n d e r), det arabiska
namnet på Alexander den store. Denne har
i österlandet gjorts till medelpunkt i en
sagokrets, som särskildt i Persien framställts i
episka dikter. Dessa bära namnet Iskender-nåme
(Alexanderboken); den berömdaste är den af
skalden Nisami (i 12 :e årh.).
Iskender-näme. Se Iskender.
Iskenderun (Iskanderun), turk.-arab. namn på
Alexandrette.
Isker (Sibir), förr stad vid Irtysj, anlagd
omkr. 1500, residens för tatarfursten af Tiumen,
men 1563 eröfrad af usbekerna. 23 okt. 1583
eröfrades den af kosacken Jermak Timofejevitj,
men återtogs och kom först 1590 definitivt i
ryssarnas händer. Den förföll och försvann till
sist alldeles. J. F. N.
Isker (Iskra), i forntiden Oescus l. Oscius,
biflod till Donau i Bulgarien, upprinner på
Rilo-dag ofvanför Samokov, bryter igenom Balkan
i ett 74 km. långt pass ö. om Sofia och faller
ut i Donau nära Gigen. Längd omkr. 300 km.
J. F. N.
Iskimid, stad i Mindre Asien. Se I sm i d.
Iskista. Se I s k ä 11 a r e.
Iskonvaljer, löt. Se Convallaria.
Iskra, flod. Se Isker.
Iskurija, by. SeDioskurias.
Iskällardricka. Se öl.
Iskällare, förvaringsrum för is, nyttjades
redan af de gamle romarna, men blefvo först
under 1800-talet af allmännare betydelse,
till följd af isens stora användning för en
mängd tekniska, industriella och medicinska
ändamål. Enklaste formen för iskällare är en
grop, h vari isen nedlägges och öfverskottas
med sågspån. Lätt åstadkommas äfven s. k. i
s hus, bestående af några enkla brädväggar,
inom hvilka isen uppstaplas och omgifves
af något dåligt värmeledande ämne, vanligen
sågspån. Iskällare äro icke alltid afsedda
endast för isens magasinering; ofta stå de
i förbindelse med rum, hvilka tarfva en låg
temperatur, för att lifsmedel, öl o. d. där skola
kunna konserveras. Vid ölbryggerier förekomma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
