Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacobsen - Jacobsen 1. Jakob Kristian J. - Jacobsen 2. Karl Kristian Hilmann J. - Jacobsen, Sofus - Jacobsen, Jens Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1143
Jacobsen
1144
bryggeri "uden hensyn til den öjeblikkelige
fordel". Jfr A. Fraenkel, "Gamle Carlsberg"
(1897). 2. Karl Kristian H i l m ann J., den
föregåendes son, bryggare, konstsamlare och
mecenat, f. 2 mars 1842, blef 1861 student,
studerade senare kemi och utbildad-3 sig 1867-70
i England och Tyskland till bryggare. Han anlade
1870 bryggeriet Ny Carlsberg, som han arrenderade
af fadern och som redan efter 10 år hade större
tillverkning än dennes eget bryggeri, Gamle
Carlsberg. 1880-83 byggde han ett alldeles nytt
i stor skala och med mönstergill inredning,
utvidgade det väsentligt och utsträckte
tillverkningen till flera olika ölsorter med
betydande afsättning äfven utomlands. 1901
öfverlämnade han det till C ar Isbe rg f
on-den (se d. o.) som en särskild fond till
konstens främjande, men styr det fortfarande
som direktör. Redan 1878 hade J. genom inköp
af franska skulpturer lagt grunden till ett
glyptotek, som efter hand blef en af Europas
största skulptursamlingar, och 1888 skänkte
han det till staten med villkor, att denna och
Köpenhamn för dess inrymmande skulle uppföra
en monumental byggnad (fullb. 1896 vid Vestre
Boulevard). Under tiden hade han genom kloka och
gynnsamma köp bildat en stor, utsökt samling
företrädesvis egyptiska och grekisk-romerska
skulpturer. Äfven denna förärade han staten på
liknande villkor som sin tidigare donation, och
1900 skänkte han ytterligare l mill. kr. till
den donerade samlingens vidmakthållande och
nya inköp; därefter uppfördes en byggnad
för densamma (fullb. 1906) bakom den äldre
(seNyCarlsberg glyptotek). Dessutom eger han
ännu själf en tredje samling i sin privata
bostad vid bryggeriet. 1879 stiftade J. legatet
"Albertina" (uppkalladt efter Albert Thorvaldsen)
på 250,000 kr. för prydandet af Köpenhamns
torg och parker med bildstoder. 1890 var han
en bland stiftarna af Kunst-industrimuseet
(byggdt 1894), till hvilket han gaf en lika
stor summa, och 1884-91 lät han bygga den
praktfulla Jesuskyrkan i Valby, hvartill 1894
kom ett särskildt klocktorn. Han har ock
låtit resa minnesvårdar öfver I. Huitfeldt
(1886) och A. G. Car-stens (1894) samt rundt
om glyptoteksbyggnaden flera bronsgrupper
af företrädesvis nyare franska och belgiska
bildhuggare J. har nämligen en brinnande tro på
konstens uppfostrande betydelse för folket och
hyser särskild förkärlek för fransk konst. Också
föranstaltade han redan 1888 samtidigt med den
nordiska industri- och konstutställningen en
särskild exposition af fransk konst samt 1897 vid
glyptoteksbyggnadens invigning en internationell
tafvelutställning. 1896 blef J. direktör för
Kunstmuseets afgjutningssamling och har sedan
väsentligen utvecklat denna. 1899 blef han filos.
hedersdoktor. Tills, med K. Nyrop utarbetade han
1896 jubileumsskriften Ny Carlsberg, och ett par
gånger har han på resor till Grekland medtagit
flera konstnärer och vetenskapsmän. 1883 donerade
han 250,000 kr. till uppförande af bostäder för
sina arbetare. En trofast medhjälpare i sina
stora företag och sin generositet hade han i
sin engelskfödda hustru Ottilia Stegman (f. 27
mars 1854, d. 20 juli 1903). J:s senaste gåfva
till offentliga ändamål är den behöfliga summan
(minst 100,000 kr.) till återuppförande af spiran
på den forna Nikolaikyrkans torn i Köpenhamn,
hvilket projekt han redan 1888 förordade.
1-2. E. Ebg.
Jacobsen, Sof u s, norsk målare, f. 7
sept. 1833 i Kristiania, studerade från 1855
under Gude i Düsseldorf och förblef sedan
mestadels bosatt därstädes. Han målar oftast
månskensstycken och vinterlandskap. J. är
representerad i norska na-tionalgalleriet,
i Stockholms nationalmuseum (Kyrkogård i snö
1870) samt i museerna i Örebro och Malmö.
O. A. ö. (G-g N.)
Jacobsen, Karl Ludvig, norsk skulptör, f. 24
jan. 1835 i Möss, var elev af H. V. Bissen i
Köpenhamn och vid konstakademien, studerade sedan
i Kom och bosatte sig 1871 i Kristiania. J:s
förnämsta arbete är den 1880 af täckta statyn
af Kristian IV i Kristiania. Bland de öfriga
må nämnas Andro-meda (i Kristiania slott) och
Amor (1882; gåfva till nuv. konung Gustaf V och
hans gemål) samt Rut (silfverbröllopsgåfva till
konung Oskar). O. A. ö.
Jacobsen, Jens Peter, dansk författare, en af
"det moderna genombrottets" ypperste, f.- 7 april
1847 i Thisted i. Jylland, d. 30 april 1885,
var son till en köpman af gammal bondesläkt,
en kraftig och sund jylländsk typ, från mödernet
hade han ärf t poetiska anlag. Han kom 1863 till
Köpenhamn, där han efter privat förberedelse
blef student 1867 (annan uppgift 1868). Han
egnade sig först åt naturvetenskapliga studier,
företrädesvis botanik, vann universitetets
guldmedalj 1873 för en af handling om
des-midiacéerna i Danmark och var den förste,
som gjorde danska allmänheten bekant med Darwins
verk och åskådning, dels genom öfvcrsättningar,
dels genom refererande uppsatser i V. Möllers
"Nyt dansk maanedsskrift", som då var organ
för de nya strömningarna. Samtidigt framträdde
han ock som skönlitterär författare. Redan
1872 debuterade han i nämnda tidskrift med den
talangfulla novellen Mogens, delvis påverkad af
H. K. Andersens konst, som otvifvelaktigt haft
inflytande på J:s stil, samt offentliggjorde
där 1874 ett kapitel Af Marie Grubbes barndom -
byggdt på historiska studier, samt 1875 den
något bisarra Et skud i taagen, som röjer
fin naturuppfattning. Äfven pröfvade han sina
krafter som lyriker. De författare, som närmast
påverkade hans utveckling, voro, utom Shakspere
och Darwin, företrädesvis franska psykologer,
såsom Beyle och Sainte-Beuve, senare Flaubert
och väl äfven Mérimée;
J. P. Jacobsen. (Efter en målning af Ernst
Josephson, 1879.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
