- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1141-1142

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacobi, Hermann Georg - Jacobina, stad i Bahia, Brasilien - Jacobini, Ludovico - Jacobinia Moric., bot. växtsläkte - Jacobowski, Ludwig - Jacobs. - Jacobs 1. Friedrich J. - Jacobs 2. Paul Emil J. - Jacobs, William Wymark - Jacobsen, Peter Vilhelm - Jacobsen - Jacobsen 1. Jakob Kristian J. - Jacobsen, Karl Ludvig - Jacobsen, Jens Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

indologer, i synnerhet Oldenberg, men synes
dock vara grundad på starka sakskäl. – Från
holländska har J. öfversatt Kerns "Der buddhismus
und seine geschichte in Indien" (1882–84).

K. F. J.

Jacobina [cha-], stad i det inre af staten Bahia
i Brasilien, vid Öfre Itapicurú, i ett fruktbart
berglandskap. Omkr. 10,000 inv. J. var förr
berömdt för sina guldvaskerier. Odling af kaffe,
socker, bomull och apelsiner; boskapsskötsel.

J. F. N.

Jacobini [djakåbini], Ludovico, italiensk
kardinal och påflig statssekreterare, f. 6 jan. 1832
i Genzano, d. 28 febr. 1887 i Rom, blef
1869 understatssekreterare och nuntius i Wien,
där han lyckades genom klokt tillmötesgående
afböja den till följd af de nya kyrkolagarna
hotande konflikten mellan Österrike och romerska
kurian. Det svårare uppdraget att åvägabringa
en försoning med preussiska regeringen löste
J. som påfliga stolens statssekreterare från
1880. 1874 blef han ärkebiskop in partibus och
1879 kardinal.

Jacobinia Moric., bot., växtsläkte af
fam. Acanthaceæ med omkr. 30 arter i
Syd-Amerika. Flera arter med långa, rörformiga,
röda, honungsrika blommor, vanligen kallade
Justicia carnea, odlas ofta i växthus och
boningsrum.

G. L–m.

Jacobowski, Ludwig, tysk författare,
f. 1868 i Posen, d. 1900 i Berlin, var efter
att ha förvärfvat filos. doktorsgrad i flera
år redaktör för "Die gesellschaft" och utgaf
billiga antologier och folkupplagor. J:s dikter
(Aus bewegten stunden, 1889,
Funken, 1890,
Aus tag und traum, 1895,
Leuchtende tage, 1899,
som anses för hans hufvudverk, m. fl.) äro
enkel och melodisk lyrik; hans lustspel
(Diyab der narr, 1894 m. fl.) och romaner
(Werther der jude, 1892; 5:e uppl. 1907;
Loki. Roman eines gottes, 1898, 2:a uppl. 1903)
äro mindre betydande. Se
"L. J. im lichte des lebens" (1901) samt biogr. af
Reuter (1899) och
H. Friedrich (1901).

Jacobs. 1. Friedrich J., tysk filolog och
skriftställare, f. 1764 i Gotha, d. där 1847,
blef 1785 gymnasielärare i Gotha, 1807 lärare
i klassisk litteratur vid Münchens lyceum och
medlem af vet. akad. i denna stad, men återvände
1810 till Gotha som överbibliotekarie och
föreståndare för myntkabinettet. Bland hans många
och värdefulla filologiska arbeten må nämnas:
Animadversiones in Euripidis tragoedias (1790),
Emendationes in anthologiam græcam (1793),
Exercitationes criticæ in scriptores veteres (1796),
upplagor af "Anthologia græca" (13 bd, 1794–1814, ny uppl. i 3 bd, 1813–17),
"Philostratorum imagines et Calistrati statuæ" (tills. med Welcker 1825),
"Delectus epigrammatum græcorum" (1826),
Ailianos’ "De natura animalium" (1832).
Äfven som vitter författare gjorde J. sig
ett berömdt namn genom sådana arbeten som
Auswahl aus den papieren eines unbekannten (1818),
Ährenlese aus dem tagebuch des pfarrers zu Wainau (1823),
Schule für frauen (1827–29, 7 band),
Erzählungen (7 bd, 1824–37),
Schriften für jugend (1842–44). Hans
Vermischte schriften (1823–62)
innehålla bl. a. åtskilliga estetiska uppsatser och
en god själfbiografi under titeln "Personalien". –
2. Paul Emil J., den förres son
(f. 1802, d. 1866), historie- och porträttmålare.

1. A. M. A.

Jacobs [dʃei’kəbṡ], William Wymark, engelsk

författare, f. 1863, var 1883–99 anställd
i postsparbanken, har författat ett stort antal
humoresker, väsentligen från sjömanslifvet
(Many cargoes, 1896,
The skipper’s wooing, 1897,
Sea urchins, 1898,
A master of craft, 1900,
Light freights, 1901,
At Sunwich Port, 1902,
The lady of the barge, s. å.,
Odd craft, 1903,
Dialstone lane, 1904,
Captains all, 1905,
Short cruises, 1907, och
Salthaven, 1908). Af J:s arbeten äro
"Lätt gods" 1898,
"Sjögastar" 1899,
"Frisk bris" 1901,
"Filurer" 1904,
"En skepparhistoria" 1904,
"Kaptener allihop" 1906,
"Brunnen" (1908),
"På kryss" (s. å.) och
"På landbacken" (1909) öfversatta på svenska.

Jacobsen, Peter Vilhelm, dansk historiker,
f. 1799 i Köpenhamn, d. 1848 som etatsråd,
var 1820–33 anställd i kansliet, blef därefter
overretsassessor och 1841 ledamot i Rentekammeren.
J. skref flera lärda afhandlingar om Danmarks
inre förhållanden under konungarna Kristian III
och Fredrik II samt därjämte en tragedi,
Trolddom (1847),
till hvilken ämnet var hämtadt från en häxeriprocess
under den period, med hvars studerande han i
synnerhet sysselsatte sig. Fastän mycket intressant,
vann den dock ej publikens ynnest, hvarken 1847 eller
då den ånyo framfördes 1897. En samling
Breve utgafs 1899,
och hans
Dagböger 1827–33
trycktes på nytt i "Personalhist. tidsskr." s. å.

E. Ebg.

Jacobsen. 1. Jakob Kristian J., dansk mecenat,
f. 2 sept. 1811 i Köpenhamn, d. 30 apr. 1887
i Rom, blef 1837 bryggare i Köpenhamn
och grundlade 1845 det första bajerska
ölbryggeriet i Danmark. 1847 flyttades det
till Carlsberg i Valby, tätt invid Köpenhamn,
utvidgades efter hand till ett storartadt
etablissemang och inbragte sin egare en betydlig
förmögenhet. 1843–57 var J. borgerrepresentant
illustration placeholder

(stadsfullmäktig) i Köpenhamn, 1854–58 och
1861–64 folketingsman samt 1863–71 kungavald
medlem af landstinget. Som politiker sökte han
med kraft häfda borgerlig frihet, kommunal
själfstyrelse och nationell politik. Mest
känd är J. genom den storartade frikostighet,
hvarmed han främjat fosterländska intressen. 1876
grundade han Carlsbergfonden (se d. o.). 1878
bragte han till stånd det dansk-historiska
museet på Frederiksborgs slott genom en gåfva
af 200,000 kr. 1877–80 skänkte J. 400,000
kr. till restaurering af Frederiksborgs
slott. 1871–74 ledde han anläggningen af den
nya botaniska trädgården, och på uppförandet
af den kungliga teatern (1871) utöfvade han
stort inflytande samt prydde senare (1883)
densamma med 12 marmorbyster af danska skalder,
kompositörer och skådespelare. Till belöning
för J:s frikostiga omvårdnad om vetenskap och
konst kreerade Köpenhamns universitet honom 1879
till hedersdoktor. Vid sin död testamenterade
han hela bryggeriet till Carlsbergfonden med
den bestämmelsen, att det skulle skötas som
ett mönster-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free