- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1177-1178

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jaina, afdelning af Jina, ind. religionshist. - Jainadialekten. Se Indiens språk och litteratur - Jainaorden. Se Jaina - Jainasekten. Se Jaina - Jainism. Se Jaina - Jaintia, fordom stad i Assam - Jaipur, Jeypore - Jaipur 1. Vasallstat i Indien - Jaipur 2. Hufvudstad i Jaipur 1 - Jair - Jair 1. En af de små domarna - Jair 2. Mordekais fader - Jair 3. Elhanans fader - Jair 4. Jairs städer och byar i G. T. - Jaisalmer, Jaisalmir, Jeysulmere - Jaisalmer 1. Vasallstat i Indien - Jaisalmer 2. Hufvudstad i Jaisalmer 1 - Jaiva, Biflod till Kama, Ryssland - Jajce, stad i Bosnien - Jajjan. Se Jaën 2 - Jajpur, Jajpore, Djadschpur, stad i Indien - Jakamaren, Jakamarsläktet, zool. Se Glansfåglar - Jakarandaträ, Palisanderträ, bot. tekn, - Jakaren, zool. Se Krokodildjuren - Jaken (Yaken), zool. Se Grymtoxen - Jakett, en kort lifrock - Jakin - Jakin 1. En kopparpelare i Salomos tempel - Jakin 2. En prästsläkt i Israel - Jakko. Se Vedda - Jako, zool. Se Papegojor - Jakob, Isaks son. Jfr. Edom 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ull

Jainadialekten-Jakob

1178

De lärde, som mest bidragit att klargöra
frågan om jainasektens ursprung och historia,
äro Weber, men i synnerhet Btthler i flera
af handlingar (jfr H e-macandra), särskildt
"t)ber die indische sekte der jama" (1887),
och Jacobi (se denne) i inledningarna till "The
Kalpasutra of Bhadrabähu" och "Sacred books
of the East", bd XXII och i synnerhet XLV (där
s. XIII ff. öfrig litt. omnämnes). Jfr Barth,
"The religions of India" (1882), de Milloué,
"Religions de Tlnde" (1890), Hopkins, "The
religions of India" (1895), "Precis d’histoire
des religions", I (i "Annales du Musée Guirnet"),
J. Klätt, "Extracts fiom the historical records
of the Jainas" (i "Indian antiquary", XI),
Guerinot, "Essai de bi-bliographie Jaina"
(i "Annales du Musée Guimet. Bibliothéque
d’études", tom. XXII). Detaljerad lista
på j ainamanuskript finnes i Webers
handskriftskatalog., vol. II, afd. 2. Urval
ur Jainakanon i öfv. af K. F. Johansson
i "Främmande religionsurkunder", II.
K. F. J.

Jainadialekten. Se Indiens språk och litteratur,
sp. 546.

Jainaorden. Se Jaina.

Jainasekten. Se Jaina.

Jainism. Se Jaina.

Jaintia, fordom stat i Assam, s. om
Brahmaputra-dalen, nu delad mellan distrikten
Khasi och Jaintia hills samt Sylhet. Invånarna,
som kalla sig p a n a r, ha ett enstafvigt språk,
olikt khasifolkets.

Jaipur [djäipå’9], Jeypore. 1. Vasallstat i
Eajputana, Indien. 40,350 kvkm. 2,658,075
inv. (1901). Landet är i allmänhet jämnt,
ehuru i n. v. brutet genom en utgrening af
Aravallibcrgen, som innehålla rika fyndigheter
af koppar, kobolt, nickel och järn. Det är en
af de rikaste och bäst förvaltade inhemska
staterna i Indien. Stora omkostnader ha
nedlagts på bevattningskanaler. Staten skares
af Rajputanajärn vägen med dess bibanor till
Agra och Delhi. - 2. Hufvudstad i nämnda
stat, vid ofvannämnda järnväg. 160,167
inv. (1901). Det är en modernt byggd stad med
breda gator och ståtliga hus, bl. a. maharajans
palats, ett college, en highschool och en
konstskola. Förnämsta industrigrenarna äro
tillverkning af musliner och andra textilvaror
samt juvelerararbeten. - Ruinerna af Amber, den
forna hufvudstaden, ligga omkr. 8 km. n. ö. om J.
Wbg.

Jair (hebr. JcCir}. 1. En af de s. k. små
domarna enl. Dom. 10: 3-5. - 2. Mordekais
fader enl. Ester 2: 5. - 3. Elhanans fader
från Betlehem, l Krön. 20: 5; i 2 Sam. 21: 19
heter han i följd af textskada Jaare Oregim. -
4. Jairs städer och byar förekomma i G. T. som
beteckning för en talrik släkt i landet ö. om
Jordan (jfr Dom. 10: 3-5), af hvilka en del synes
ha bott i "städer" (bofast befolkning), en annan
i "tältbyar" (nomader). E- S-e.

Jaisalmer, Jaisalmir [djäiselmla], Jeysul-m er e
[djéisalmie]. 1. Vasallstat i västra Rajputana,
Indien. 41,600 kvkm. 73,370 inv. (1901). Det
är en del af den stora indiska öknen,
genomdraget af långsträckta sanddyner och
utan perenna vattendrag, hvarför jordbruket är
högst obetydligt. Till följd af hungersnöden
1897 och 1900 minskades folkmängden med 37
proc. 1891-1901. Fursten, af rajputstam, bär
titeln mohärawal. - 2. Hufvudstad i nämnda
stat. 7,137 inv. (1901). Den anlades 1156,
har många jainatempel och ett starkt fäste.

Jaiva, biflod fr. vänster till Karna, i ryska
guv. Perm. 320 km. lång

Ja^jce [-d j e], befäst stad i Bosnien vid Pliva,
som där i ett öfver 30 m. högt fall förenar
sig med Vrbas. 3,929 inv. (1895). J. är byggdt
i terrasser på en bergkulle och har flera
moskéer samt berömda klippkatakomber. Det
var förr residens för Bosniens konungar,
hvilkas gamla borg ännu finnes kvar.
J. F. N.

Jajjan. Se Ja en 2.

Jajpur [djädjpö’o], Jajporc, Djadschpur, stad
i brittiska Indien, prov. Bengalen, divisionen
Orissa, distriktet Cuttack, på högra stranden
af floden Baitarani. Omkr. 12,000 inv. Det var
förr hufvudstaden i Orissa, har många ruiner af
Sivatempel och njuter mycken inkomst af dess
årliga mässa, vid hvilken skaror af pilgrimer
samlas att bada i den heliga Baitarani, den
indiska mytologiens Styx.

Jakamaren, Jakamarsläktet, zool. Se Glansfåglar.

Jakarandaträ [ja-], Palisanderträ,
bot. tekn.9 ett högt värderadt träslag,
hvars härstamning är oviss. Som moderväxter
nämnas arter af leguminossläktena Dalberyia,
Jacaranda och Ma-chcerium (se dessa ord).
G. L-m.

Jakären, zool. Se Krokodildjuren.

Jaken (Y a k e n), zool. Se G r y m t o x e n.

Jakett [Jakä’t], fr. jaquette (af jaque,
pansar-skjorta), under senare medeltiden en kort
lifrock i koltform (se Dräkt, sp. 932 och pl. II,
fig. 5); numera dels en nedåt öppen mansrock med
framtill (något ofvan knähöjd) rundade skört,
dels en åtsittande fruntimmerskappa, som blott
räcker ned till höfterna.

Jakin. 1. Den högra af de båda kopparpelarna
vid ingången till Salomos tempel (l Kon. 7:
21). Den andra kallades Boas (se d. o.). -
2. En prästsläkt i Israel (se l Krön. 9:
10) och en af Simeons söner (l Mos. 46: 10).
E. S-e.

Jakko. Se V e d d a.

Jako, zool. Se Papegojor.

Jakob ("hälhållaren" 1. "öfverlistaren"),
Isaks son, den af de gammaltestamentlige
patriarkerna, som i viss mening kan sägas vara
det israelitiska folkets egentlige stamfader,
efter hvars andra namn, Israel, detta folk
blifvit benämndt. Patriarken J:s lefnadshistoria
återfinnes i senare hälften af l Mos., från
slutet af 25:e kap. Slughet är hos honom ett
i ögonen fallande karaktärsdrag. Med list går
han försynen i förväg för att få den honom
bestämda förstfödslorätten, lockande sin äldre,
lättsinnige broder, Esau, att i en svag stund
afstå från denna rätt och bedrägligt begagnande
sin gamle faders ålderdomsskröplighet för att
erhålla den välsignelse, som tillkom den först
födde. Genom list förskaffar han sig rikedomar
i sin nödtvungna landsflykt undan sin broders
hämnd. Men hans lif är också en serie af
olyckor och lidanden, straff för hans synder,
hvarigenom han luttras: äfventyrlig flykt från
hemmet i unga år, hårdt arbete och orättvis
behandling under den långa landsflykten, husliga
tvister mellan hustrurna Lea och Rakel, sorger
af olika slag genom barnen, i synnerhet genom
de äldre sönernas afundsjuka på älsklingssonen
Josef. Själf tecknar den lefnadströtte och,
efter den tidens åldersmåttstock, i förtid brutne
patriarken sitt lifs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free