- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1179-1180

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakob, Isaks son. Jfr. Edom 2 - Jakob den äldre, apostel - Jakob den yngre, apostel - Jakob, "Herrens broder" - Jakob, konungar af Aragonien - Jakob 1. J. I expugnator - Jakob 2. J. II den rättvise - Jakob, konungar af England och Skottland - Jakob 1. J. I, son till Maria Stuart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

historia med de orden: "Få och onda hafva
mina lefnadsår varit". Jfr Edom 2.

J. P.

Jakob (Jacobus) den äldre, apostel, Johannes
broder, son till den galileiske fiskaren
Zebedeus och hans hustru Salome, var en
af de tre apostlar, som benådades med Jesu
förtrognare umgänge, ehuru han i de evangeliska
berättelserna står tillbaka för de andra två,
Johannes och Petrus. I det varma tresnitet för
mästaren och hans sak liknade han sin broder,
hvarför de båda af Jesus karakteriserades med
namnet "boanerges", d. v. s. tordönsmännen. Jakob
d. ä. var den förste martyren bland apostlarna,
i det han omkr. år 44 blef af Herodes Agrippa I
halshuggen, emedan denne furste därigenom ville
vinna judarnas gunst (Apg. 12). Hans dag är 25
juli. Enligt en katolsk legend skulle J. (San
Jago) ha predikat kristendomen i Spanien, hvarför
hans kropp blifvit ditförd af hans lärjungar
och jordad i Compostela. Om J:s attribut i
konsten se Apostel, sp. 1227 och fig. 3 å pl.

J. P.

Jakob (Jacobus) den yngre, apostel, Alfeus son,
namnes endast i förteckningarna på apostlarna,
och möjligen är också han åsyftad på de ställen,
där det talas om en "Maria, Jakobs moder"
(Matt. 27: 56; Mark. 15: 40; 16:1; Luk. 24:
10). Man har identifierat denna Maria med
den, som i Joh. 19: 25 kallas Klopas hustru,
och antagit Klo-pas vara identisk med Alfeus;
och då man vidare antagit de föregående orden
"hans (Jesu) moders syster" höra tillsammans med
"Maria, Klopas’ hustru", har man af allt detta
dragit den slutsatsen, att J. skulle ha varit
Jesu moders systerson. Och enl. en sägen, som
Eusebios (III, 11) fått från Hegesippus, skall
Klopas ha varit en broder till Jesu fosterfader,
Josef. Af språkliga och exegetiska skäl kunna
invändningar göras mot alla dessa slutsatser. Den
traditionella benämningen "den yngre" på Alfeus’
son Jakob till skillnad från den andre aposteln
J., som därför kallas "den äldre", kan bero på en
missuppfattning af Mark. 15: 40, där "den lille"
ej behöfver afse åldern, utan kroppsstorleken och
där för öfrigt en’ annan J. än denne apostel kan
vara åsyftad. Enl. en sägen skulle J., Alfeus
son, efter att ha predikat evangelium i Egypten,
där ha blifvit korsfäst i staden Ostrakine. Om
J:s attribut i konsten se Apostel, sp. 1227
och fig. 9 å pl.

J. P.

Jakob (Jacobus), "Herrens broder", författaren
till "Jakobs bref" i N. T., anses af somliga
vara densamme som aposteln Jakob, Alfeus son,
i det man (se föreg. art.) antagit honom vara
en systerson till Jesu moder och fattat de
nytestamentliga uttrycken "Herrens broder" och
"Jesu bröder" icke efter orden, utan enl. ett
gammaltestamentligt bruk endast som angifvande en
nära släktskap. Under medeltiden var denna åsikt
den härskande i öfverensstämmelse med dogmen
om Jungfru Marias eviga jungfrulighet, och den
hyllas af många den nyare tidens protestantiska
teologer. Den äldsta kyrkans tradition skilde
dock emellan aposteln Jakob, Alfeus son,
och Jakob, "Herrens broder", fattande det
senare uttrycket bokstafligt, en åsikt, som
synes mest of verensstämma med N. T., hvilket
be-stämdt skiljer mellan apostlarna och Jesu
bröder (Joh. 2: 12; Apg. 1: 13, 14; l Kor. 9:
5 m. fl.). Enligt en gängse gammal sägen skulle
Jesu bröder dock icke ha varit Marias söner,
utan Josefs i ett föregående äktenskap, ett
antagande, som skulle
bekräftas däraf, att N. T. aldrig talar om
"Marias söner", utan alltid förbinder uttrycken
"Maria, Jesu moder" och "hans bröder". I sådant
fall skulle Jakob och hans bröder, Joses, Simon
och Judas, ha varit äldre styfbröder till vår
frälsare. - J., Herrens broder, var den förste
föreståndaren 1. biskopen för den första kristna
församlingen, den i Jerusalem. Han åtnjöt högt
anseende äfven bland judarna för sin stränga
pietet för lagens stadgar och kallades allmänt
"den rättfärdige". Hvarje dag knäböjde han i
Jerusalems tempel, och en tvifvelaktig tradition
gör honom till nasir ända från födelsen. Den
strängt judaistiska ebionitiska sekten åberopade
sig på honom som sin auktoritet. Men såväl af
berättelsen i Gal. 2 om Paulus sammanträffande
med honom som af förhandlingarna vid det första
kyrkomötet i Jerusalem, där J. förde ordet
(Apg. 15), framgår, att "J. den rättfärdige"
blott för sin egen del höll lagens stadgar, utan
att vilja därmed binda andra. Om hans död anför
Eusebios i sin kyrkohistoria två berättelser
(II, 23). Enligt den första skola judarna
i förbittringen öfver, att Paulus undkommit
dem genom sin resa till Eom, strax därefter
(omkr. år 62 1. 63) ha stenat J. Enligt den
andra, mera tillförlitliga berättelsen skall han,
efter ståthållaren Festus död, på anstiftan af
den sadduceiske öfversteprästen Annas d. y. ha
nedstörtats från tempelmuren, stenats och
slutligen fått sitt hufvud krossadt af en klubba (år 69).

J. P.

Jakob (sp. Jaime), konungar af Aragonien:

1. J. I expugnator (eröfraren), Peter II:s
son, f. omkr. 1206, d. 1276, efterträdde
sin fader 1213 och var en af medeltidens
ridderligaste furstar. Från morerna eröfrade han
Baleariska öarna (1229–35) och Valencia (1238).
Han lät utarbeta en om ovanlig humanitet
vittnande lagbok, ordnade författningen och
skref själf på spanska en krönika om sin tid
(eng. öfv. af Forster, "The chronicle of
James I", 2 bd, 1883). – Litt.: Tourtoulon,
"Jayme I le conquérant" (2 bd, 1863-67),
Beazley, "James I of Aragon" (1890), Swift,
"Life and times of James I the conqueror" (1894).

2. J. II den rättvise, konung af Sicilien
och Aragonien, den föregåendes sonson, Peter
III:s son, d. 1327, efterträdde sin fader
som konung af Sicilien 1285 och blef 1291,
efter sin äldre broder Alfons III, konung
af Aragonien. 1295 afträdde han Sicilien
till sin blifvande svärfader, konung Karl II
af Neapel, men sicilianerna valde i stället
till konung J:s yngre broder, Fredrik II.
Från Genua och Pisa eröfrade J. Sardinien
(1322–26). Gentemot adelns öfvermakt stödde
han sig på prästerskapet och borgarståndet och
tryggade genom konstitutionen i Tarragona 1319
Aragoniens, Kataloniens och Valencias förening
under en konung,, men med skilda lagar och
författningar. – Jfr Finke, "Acta Aragonensia"
(2 bd, 1908).

Jakob (eng. James), konungar af England och Skottland
(J. I och II skrefvo sig konungar af Storbritannien):

1. J. I, son till Maria Stuart och Henry Stuart,
lord Darnley, f. 19 juni 1566 i Edinburgh,
d. 27 mars 1625 i Theobalds utanför London, blef,
sedan hans moder 24 juli 1567 nödgats af säga sig
tronen, som J. VI krönt till Skottlands konung
29 juli s. å. och uppfostrades under ledning
först af earlen af Mar och efter dennes död af
hans broder, sir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free