- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1223-1224

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jalaparot, farm. - Jalapin, farm. Se Jalaparot - Jalasjärvi, socken i Finland - Jalaun - Jalaun 1. Distrikt i Indien - Jalaun 2. Stad i distriktet Allahabad, Indien - Jaldabaot. Se Gnosticism - Jalisco, stat i Mexico - Jalk, nord. myt. Se Oden - Jallieu, köping. Se Bourgoin - Jalmal l. Samojedhalfön - Jalo, by. Se Ajalon - Jalomitza. Se Ialomita - Jalon, fr., landtmätarstång. Jfr Jalonnör - Jalon, biflod till Ebro, Spanien - Jalonnör - Jalousie, fr. Se Jalusi - Jaloux, fr. Se Jalu - Jalpaiguri, Julpigoree - Jalpaiguri 1. Distrikt i Indien - Jalpaiguri 2. Hufvudstad i J. 1 - Jalpannan. Se Jaffna - Jalpuch, flod i bessarabien - Jalta, stad i ryska guv. Taurien - Jalton nor, sjö. Se Elton - Jalu, svartsjuk. Jfr. Jalusi - Jaluit, Talut l. Bonham, Marshall ö. - Jalu-kiang l. Orikang, gränsflod emellan Kina och Korea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1223

Jalapin-Jalu-kiang

1224

kommit uppblandad med Radix jalapce levis
1. fusi-formis 1. Stipites jalapce, "lätt
jalapa", äfven "Tampico-jalapa", hvilken erhålles
af IpomcBa simulans Hanb. I stället för nutidens
jalapa begagnades strax efter Mexicos upptäckt
Radix Mechoa-cannce 1. "hvit jalapa", som fås
af Ipomcea oriza-bensis Sedan., hvars knölar
äro mycket stora, gråaktiga och hartsfattiga. O
T. S. (C. G. S. G. L-m.)

Jalapin [cha-], farm. Se J a l a p a r o t och
Se a m mön i u m.

Ja lasjärvi, socken af Ilmola härad och
domsaga, Vasa län, Finland. Areal 799
kvkm.; befolkningen, 12,474 pers. (1908),
nästan uteslutande finsktalande. J. är ett
konsist. pastorat af l:a kl., Vasa öfre prosteri,
Åbo ärkestift. O. M. G. (A. G. F.)

Jalaun [dʃəlau’n]. 1. Distrikt i brittiska
Indien, United provinces Agra and Oudh, en
del af det s. k. Bundelkhand, genomskuret af
järnvägen Jhansi–Cawnpore. 3,833 kvkm. 399,726
inv. (1901). Hufvudstad är Urai. – 2. Stad
i distriktet Allahabad, United provinces,
Indien. 8,573 inv. (1901).

Jaldaba’ot. Se G n os ti c i sm, sp. 1371.

Jalisco [chali’skå], en af de västra kuststaterna
i Mexico. 86,752 kvkm 1,153,891 inv. (1900), 13
inv. på 1 kvkm. Större delen af landet ligger på
västra sidan af Sierra Madre och består dels af
högslätter, dels af bergskedjor. Kustslätten
är smal och saknar goda hamnar. I västra
delen finnes en rad vulkaner, bland dem
Colima (3,940 m.), hvars sista utbrottsperiod
inföll 1895–1903. I dess närhet ligger statens
högsta berg, det icke vulkaniska Nevado (4,450
m.). Viktigaste floden är Rio Grande de Santiago,
som utgör afloppet för den på sydöstra gränsen
liggande sjön Chapala (se d. o.). Klimatet
är vid kusten hett och osundt, i de högre
delarna tempereradt och sundt, men mycket
torrt. Kustområdet är skogtäckt, men det inre
har oftast en vegetation af blott taggiga buskar
(chaparral) och fordrar konstgjord bevattning
för att kunna odlas. Befolkningen är till
större delen ättlingar af chichimekerna. Dess
hufvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel
jämte något bergsbruk. Hufvudstad
är Guadalajara (se d. o. 3).
J. F. N.

Jalk, nord. myt. Se Oden.

Jallieu [ʃalliö], köping. Se Bourgoin.

Jalmal (samoj., "landsända") l. Samojedhalfön,
en i Norra ishafvet mellan Kariska viken och
Obs mynning utskjutande halfö, 980 km. lång,
140–240 km. bred, tillhörande det sibiriska
guv. Tobolsk. Den kallas stundom, oriktigt,
Jelmert land (efter en båtsman hos den holländske
hvalfångaren Vlaming, som 1664 seglade omkring
Novaja Zemljas nordspets). Kusterna äro låga
och höja sig mångenstädes mindre än 1 m. ö. h.,
så att det på vintern knappt är möjligt att
urskilja dem. Ytan är omväxlande: stora sträckor
bestå af sandsten utan all vegetation, andra
af tundror eller af myrskog (tajga). Många
sjöar förekomma. Skogarna på höjderna bestå af
barrträd. Vid öfre delen af floden Jada finnas
löfbuskar af flera arter. Vilda renar och
isbjörnar höra till däggdjursfaunan; floderna
äro rika på fisk. Invånarna äro hufvudsakligen
samojeder, som ega stora hjordar af renar. J. är
en bland de minst kända delarna af ryska riket
och har sällan besökts af polarfarare. Först
den svenska expeditionen till Jenisei 1875 och
Vegaexpeditionen 1878 ha lämnat några uppgifter
om naturförhållandena i dess
nordligaste del. Öfver en rysk expedition till
J. 1908 lämnar B. M. Sjitkov en redogörelse i
Geogr. sällskapets i Petersburg förhandlingar
(1909). J. F. N.

Jalo, by. Se A j al ön.

Jalomitza. Se I a l o m i t a.

Jalon [jalå’], fr., landtmätarstång, målad
svart och hvit eller röd och hvit, ofvantill
försedd med en liten flagga, nedtill med en
järnspets att slå ned i marken; riktfana vid
infanteriexercis; namn på de signalstänger
med halmviskor på toppen, med hvilka fordom en
marscherande krigshär betecknade sina kolonn
vägar. _Jfr J a l o n n ö r.

Jalön [chalån], biflod till Ebro (fr. h.),
upprinner på Sierra Ministra och flyter
i nordöstlig riktning. Längd 235 km. Från
J. utgå många bevattningskanaler, och längs
dess dal går järnvägen Madrid- ZaragozaL
J. F. N.

Jalonnör [ja-; se Jalon] kallas vid ryska
infanteriet hvarje med en liten flagga
försedd soldat. Hvarje bataljon och hvarje
kompani ha sin Jalonnör, hvilken vid truppens
samling utvisar befälhafvarens plats och
vid utveckling den linje, som fronten skall
intaga. Jalonnörer funnos i förgångna
tider jämväl vid franska infanteriet.
C. O. N.

Jalousie [jalosi], fr. Se Jalusi.

Jaloux [jalö], fr. Se_Jalu.

Jalpaiguri [dʃālpaigō’rī], Julpigoree. 1. Distrikt
i brittiska Indien, divisionen Raishahi,
Östra Bengalen och Assam. 7,671
kvkm. 787,954 inv. (1901). Teodling. –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid högra
stranden af Tista. 9,708 inv. (1901).
Wbg.

Jalpannan. Se Jaffna.

Jalpuch, flod i Bessarabien, faller ut i den
50 km. långa Jalpuchsjön, som sträcker sig
nästan ända ned till Donau samt genom kärr
och en kort å står i förbindelse med Donaus
norra mynningsarm, Kilia. Enligt freden i Paris
1856 var floden J. gräns mellan Ryssland och
Moldau, och sjön låg h. o. h. inom Moldaus
område, men på Berlinkongressen 1878 flyttades
ryska gränsen till Prut och Kiliamynningen.
(J. F. N.)

Jalta, stad i ryska guv. Taurien på södra
kusten af Krim, 45 km. s. om Simferopol,
i en förtjusande, af ett härligt klimat
utmärkt nejd vid en bukt af Svarta hafvet,
där den ryska aristokratien byggt en mängd
villor och tillbringar hösten. 19,572
inv. (1897). Mycket besökt luftkurort och
badort (hafsbaden under maj–okt. besökas af
6,000 kurgäster). Omkr. 4 km. v. om J. ligger
det kejserliga lustslottet Livadia.
(J. F. N.)

Jalton nor, sjö. Se Elton.

Jalu [Ja-], fr. jaloux (af lat. zélus, nit),
svartsjuk; mån om, afundsjuk om. Jfr Jalusi.

Jaluit [jalut], T a l u t 1. B o n h a m,
den största och viktigaste af Marshall-öarna
i Mikronesien, är en af 6 kanaler genomdragen
korallbank, som omsluter en 35 km. bred och 80
km. lång lagun, i hvilken 55 små holmar ligga
kringströdda. 90 kvkm. Omkr. 1,000 inv. Hufvudort
är Jabwor. ön upptäcktes 1809 af Patterson. 1878
afstodo infödingarna hamnen som kolstation till
Tyskland, och 15 okt. 1885 togs ön i besittning
af detta land. J. F. N.

Jalu-kiang l. Orikang, gränsflod
emellan Kina och Korea, upprinner på
Tschang-pai-schanbergen och utfaller, 4
km. bred vid mynningen, i Ui-tschu-viken af
Koreabukten. 17 sept. 1894 utkämpades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free