- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1231-1232

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - James, Georg Payne Rainsford - James, sir Henry - James, Henry, baron James of Hereford - James - James 1. William J - James 2. Henry J

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1231

James

1232

samt blef 1852 konsul i Norfolk i Förenta
staterna och 1858 generalkonsul i Venezia. Hans
arbeten, som uppgå till 189 bd, omfatta romaner
- på sin tid mycket omtyckta och återgifna på
de flesta språk -, berättelser och historiska
skrifter. Hans förstlingsverk voro Life of
Edward the black prince (1822) och den historiska
romanen Richelieu (1829). Sedan han blifvit varmt
uppmuntrad af W. Scott, hvars efterföljare han
var, framträdde i rask följd Darnley (1830;
sv. öfv. 1837), De VOrme (1830; öfv. 1839),
History of chivalry (1830), Philip Augnstus
(1831; "Filip August eller vapenbröderna", 1838),
Henry Masterton (1832), Mary of Burgundy (1834;
"Maria af Burgund", 1835), The gipsy (1835;
"Zigenaren", 1843), One in a thousand (1835;
"En ibland tusende eller Henrik IV:s dagar",
1839), Life and times of Louis XIV (1838),
Lives of eminent foreign statesmen (1838-40),
The robber (s. å.; "Köfva-ren", 1841), Morley
Ernstein (1842; sv. öfv. 1844), History of the
life of Richard Coeur de Hon (1841- 42), Aims
and obstacles (1851) m. fl., af hvilka ännu 1871
ett par öfversattes på sv.

James [djéYms], sir Henry, engelsk geodet,
f. 1803, d. 1877, inträdde 1825 i engelska
arméns ingenjörkår, där han 1874 avancerade
till generallöjtnant. 1844 blef han chef
för Irlands geologiska undersökning, 1846 för
amiralitetets ingenjörsarbeten i Portsmouth och
1852 för det förenade konungarikets topografiska
kartverk (Ordnance survey); 1857- 70 stod han i
spetsen för det topografiska och statistiska
departementet inom krigsministeriet. Han
dels utarbetade, dels ledde utgifningen af
flera betydande verk, bland hvilka må nämnas
Ordnance trigonome-trical survey of heland (1858)
och Account of the principal triangulalion of
the United kingdom (1864). J. är uppfinnare af
fotozinkografien och har med denna fotografiska
tryckmetod faksimilerat hela "Do-mesdaybook"
(32 bd) äfvensom andra för Englands historia
viktiga urkunder. Han återupprepade, med
bättre hjälpmedel, Maskelynes observationer. af
lod-afvikelser vid berget Shehallien i Skottland
och fann därvid för jordens täthet eller
specifika vikt värdet 5,32, hvilket betydligt
bättre än Maskelynes öfver-ensstämmer med öfriga
moderna resultat. (B-d.)

James [djéYms], Henry, baron James of H e r e
f o r d, engelsk jurist och politiker, f. 30
okt. 1828, blef 1852 advokat och var 1868-95
medlem af underhuset, först som liberal, efter
Gladstones öfvergång till homerule-politiken
som liberal-unionist. 1873 inträdde han i
Gladstones första ministär som kronjurist
(han blef solicitor general i sept. och
attor-ney general i nov.). I Gladstones
andra ministär (1880-85) var J. attorney
general, men af böj de för homerulefrågans
skull det honom 1886 af Glad-stone erbjudna
lordkanslersämbetet. 1895-1902 tillhörde
J. som kansler för hertigdömet Lancaster
Salisburys tredje kabinett. Han har
sedermera i öfverhuset varit en af de mest
framträdande frihan-delsunionisterna och
uppträdde där i dec. 1909 mot förkastandet
af den liberala ministärens budget.
V. S-s.

James [djéYms]. 1. William J., amerikansk
psykolog och filosof, f. 11 jan. 1842 i New
York, son till Henry J. (1811-82), en bekant
sweden-bofgsk författare, blef med. doktor vid
Harvard-universitetet 1870 och 1872 professor
i psykologi där. Hans förnämsta arbeten äro
Principles of psy-

chology (2 bd, 1891), Psychology (1892),
The will to believe and other essays (1897),
Talks to teachers ön psychology (1899), Human
immortality (1899), The varieties of religions
experiences (1902) och Pragmatismus (1907). I
kunskapsteoretiskt hänseende betecknar J. sin
ståndpunkt som "pragmatism", i det han anser
sanning liktydig med våra föreställningars och
omdömens duglighet att befrämja lifvet genom den
ledning de ge våra handlingar. Meningsstrider
utan praktiska konsekvenser äro därför äfven
vetenskapligt betydelselösa. Så är enligt Jrs
åsikt frågan om verklighetens immanens eller
transcendens i föihållande till medvetandet
ett of-verflödigt problem, då vi i båda fallen
förhålla oss lika till verkligheten i vårt
handlande. Däremot är motsättningen mellan
materialism och spiritualism af principiell
betydelse, enär förnekandet af alla andra
krafter än de rent mekaniska måste förlama den
personliga kraften, som däremot får vingar
genom tron på en sedlig världsordning. Inom
religionspsykologien söker J. bakom de
på tradition grundade "institutionella"
religionerna tränga fram till den "personliga"
religion, som lefver i individens känsla och
vilja. Eeligionen i sistnämnda bemärkelse är
människans totalreaktion gentemot lifvet och
därigenom en väg att skänka vårt lif harmoni
och lyftning. Detta kan antingen ske genom en
plötslig kris, en omvändelse, då själen är sjuk
och tryckes ned af den inre tomheten och den på
syndkänslan grundade fruktan; eller ock kan hos
sundare naturer den religiösa harmonien gradvis
nås genom en lugn utveckling med en småningom
stegrad hängifvenhet åt Gud. I det religiösa
lifvet spelar enligt J. det undermedvetna en stor
roll, likaså emotionell sensibilitet, benägenhet
för automatism, suggestibilitet o. d. psykiska
tillstånd, som måste erkännas vara af mer eller
mindre sjuklig art. Men därmed är intet sagdt
om värdet af de erfarenheter, som vi på sådana
vägar kunna göra. Dessa vittna om, att vi i och
med religionen komma i beröring med en högre
verklighet, som skänker oss nya krafter. Allt
efter de olika individernas behof föreställa de
sig denna högre makt på olika sätt. Han behöfver
icke vara en oändlig allmakt för att kunna bistå
oss; ej heller behöfver han vara endast en;
J. är själf benägen för en sorts polyteism.

2. Henry J. (junior), den föregåendes broder,
nordamerikansk författare, f. 1843 i New York,
erhöll en mycket kosmopolitisk uppfostran
i New York, Geneve, Paris m. fl. st., vardt
1862 student vid Harvard, där han en tid läste
juridik. Sedan midten af 1860-talet har J. varit
bosatt på ön Wight, med regelbundna besök i
Italien. Hans första bok var konstnärsromanen
Rade-rick Hudson (1875; sv. öfv. 1877), som
följdes af The american (1877; "Amerikanen",
1884), en kontrastskildring af en ung amerikansk
gentleman och Paris-aristokratien, The europeans
(1878) och Daisy Miller (s. å.), The madonna
of the

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free