- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1323-1324

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jayadeva (Djayadeva, Dyayadeva), fornindisk skald - Jazer. Se Jaeser - Jazyger, ett sarmatiskt folk - Jazygien. Se Jaszsag - Jazykov, Nikolaj Michajlovitj - Jazzi, Cima di. Se Cima - J. B., jur., förkortning för jordabalken - J. E., förkortning för Jahvist och Elohist. Se Pentateuken - Jeaffreson, John Cordy - Jean, fransk namnform fle Johan - Jean Charlier. Se Gerson - Jean Jacques, kejsare af Haiti. Se Dessalines - Jeanne, frans namnform för Johanna - Jeanne d'Albret. Se Johanna, drottning af Navarra - Jeanne d'Arc l. J. Darc, Orleanska jungfrun - Jered (Bibeln)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lustigt till glödande religiös extas gränsande
sätt. Väninnan berättar för R&#257;dh&#257;, hurusom
Krishna går upp i dans och vällustig lek med
herdinneskaran, hvarpå R&#257;dh&#257; under klagan ber
väninnan föra Krishna tillbaka. Då klagar
denne öfver, att R&#257;dh&#257; gått från honom i
vredesmod. Då skildrar väninnan för Krishna
R&#257;dh&#257;s längtan och för henne hans bedröfvelse
samt beder henne återvända till honom. Då R&#257;dh&#257;
af sorg och kärlekslängtan är för medtagen för
att kunna gå, utbreder hon sig för Krishna
om R&#257;dh&#257;s tillstånd; men då Krishna ändock
dröjer, brister R&#257;dh&#257; ut i klagan öfver, att
hon skulle blifvit förrådd af väninnan. Då nu
denna kommer tillbaka, utan att medföra Krishna,
tror R&#257;dh&#257;, att han är fängslad af en annan
kvinna, brister ut i klagan och förhärligande
af den kvinnas lycka, som får erfara Krishnas
omfamning. Då nu R&#257;dh&#257; vid Krishnas ändtliga
ankomst utbryter i förebråelser, förmanas hon
af väninnan att uppgifva sin vrede. Slutligen
vänder Krishna på aftonen tillbaka, betygar
R&#257;dh&#257; sin kärlek och går in i sin hydda. På
en väninnas uppfordran följer R&#257;dh&#257; honom, och
deras återförening skildras i de mest glödande
färger. - Ämnet för denna dikt är af religiöst
ursprung, så tillvida som det är en episod
ur den ursprunglige stamguden, sedermera med
Vishnu sammanställde guden Krishnas lif, som
utgör innehållet. Framställning ur Krishnas
lif har sedan långt tillbaka liggande tider
utgjort föremål för de religiösa, af sång
och upptåg åtföljda processioner, y&#257;tr&#257;s, som
ännu, i synnerhet i Bengalen, uppföras till
Krishnas ära. Dessa mera folkliga sånger ha
lagts till grund för en efter alla konstpoesiens
regler utförd lyrisk-dramatisk framställning i
G&#299;tagovinda. I Indien har man uppfattat dikten
allegoriskt, så att den afser att vara ett
uttryck för den hängifvenhetens extas (bhakti),
hvarmed Krishnasektens medlemmar omfatta sin
personlige gud (Govinda-Krishna). Författaren
själf ger stöd för en sådan tolkning. Dikten
är utg. med latinsk öfv. af Lassen (1836)
och öfversatt i en glänsande tysk
efterbildning af F. Rückert (i "Zeitschrift für
die kunde des Morgenlandes", I). Ett mindre
utdrag är öfversatt af K. F. Johansson
i "Främmande religionsurkunder", II.
K. F. J.

Ja’zer. Se Jaeser.

Jazyger, ett sarmatiskt folk, bosatt f. Kr. n. om
Svarta hafvet; en del slog sig ned mellan Theiss
och Donau, besegrades af Marcus Aurelius och
tyckes ha utrotats af goterna.

Jazygien. Se Jászság.

Jazykov, Nikolaj Michajlovitj,
rysk poet, f. 1803, d. 1846, väckte tidigt
uppmärksamhet genom sin poetiska talang, som
dock på grund af oregelbundet lif och sjukdom
ej hann konstnärlig mognad. J., som var nära
förbunden med Pusjkin och Gogol, slöt sig till
det slavofila partiet och författade 1844 den
hätska polemiska dikten K’ nenasjim (Till
de icke-våra), hvari han stämplade Bjelinskij
och zapadnikerna (de västerländskt sinnade)
som fosterlandets fiender. Hans samlade lyriska
dikter utgåfvos 1833 (4:e uppl. 1858).
A-d J.

Jazzi, Cima di. Se Cima.

J. B., jur., förkortning för jordabalken.

J. E., förkortning för Jahvist och Elohist. Se
Pentateuken.

Jeaffreson [dje’fesn], John Cordy, engelsk
skriftställare, f. 1831, d. 1901, blef 1859
advokat i London. J. författade sedan 1854 en
mängd romaner och kulturhistoriska verk, bland
hvilka må nämnas Olive Blake’s good work (1862),
Sir Everard’s daughter (1863), Not dead yet
(1864), de tre ståndsmonografierna A book about
doctors
(1860), A book about lawyers (1866)
och A book about the clergy (1870), vidare The
real lord Byron
(1883), The real Shelley (1885),
Lady Hamillon and lord Nelson (ny uppl. 1897)
och Recollections (1894).

Jean [jã’], fransk namnform för Johan.

Jean Charlier [jã’ jarlie]. Se Gerson.

Jean Jacques I [jã jakk], kejsare af Haiti. Se
Dessalines.

Jeanne [jann], fransk namnform för Johanna;
diminutivformer Jeannette [janä’tt] och
Jeanneton [jantå’].

Jeanne d’Albret [jann-dalbrä]. Se Johanna,
drottning af Navarra.

Jeanne d’Arc l. J. Darc [jann dark], kallad
Orleanska jungfrun (fr. La Pucelle d’Orléans),
fransk hjältinna, f. 6 jan. 1412 af fattigt
bondfolk i byn Domremy i Champagne, nära
gränsen till Lothringen, började vid 13 års
ålder se himmelska syner och höra öfverjordiska
röster. Ärkeängeln Mikael samt den heliga
Katarina och den heliga Margareta uppenbarade
sig för henne. De talade vid henne om det stora
medlidande, som det af engelsmännen härjade
Frankrikes elände borde ingifva, samt om
hennes plikt att skynda till dess räddning. Hon
företog snart ingenting af vikt, som ej blifvit
henne anbefalldt genom dessa uppenbarelser, om
hvilkas verklighet hon var förvissad. Så kom i
början af 1429 underrättelsen, att engelsmännen,
hvilka redan eröfrat Paris och norra Frankrike,
med fruktansvärd makt belägrade Orléans,
den förnämsta af de städer, som ännu lydde
Frankrikes rättmätige konung, Karl VII. De
himmelska röster, som redan länge uppmanat J. att
skynda till Frankrikes räddning, lämnade henne
nu ingen ro. Lydande deras befallningar, begaf
hon sig till den några mil från Domremy belägna
staden Vaucouleurs, hvars slottshöfding, Robert
de Baudricourt, slutligen gaf vika för hennes
enträgna böner samt lät henne, iklädd karldräkt
och åtföljd af sex väpnade män, afresa till
Chinon, där Karl VII höll sitt hof. 9 mars 1429
fick J. första gången företräde hos konungen,
hvilken hon, utan att förut ha sett honom,
genast igenkände och till hvilken hon sade: "Ädle
dauphin! himlarnas konung förkunnar Er genom mig,
att Ni skall krönas i staden Reims". Karl VII
visade sig från denna

illustration placeholder

Fig. 1. Orleanska jungfruns standar.

stund öfvertygad om sanningen af J:s
uppenbarelser. Under förberedelserna för tåget
till Orleans lät J. i Tours förfärdiga ett
standar (fig. 1), som sedan följde henne i alla
strider. 29 april 1429 höll hon sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:35 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free