Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jekaterinopol, Ekaterinopol, stad i ryska guv. Kiev - Jekaterinoslav (Ekaterinoslav) - Jekaterinoslav 1. Guvernement i Syd-Ryssland - Jekaterinoslav 2. Hufvudstad i J. 1 - Jekaterinsjtat (Ekaterinsjtat) - Jelabuga, kretsstad i ryska guv. Vjatka - Jelagin - Jelagin 1. Ivan Perfiljevitj J. - Jelagin 2. Sergjej Ivanovitj - Jelatma, kretsstad i ryska guv. Tambov - Jelets, kretsstad i ryska guv. Orel - Jelgaur, lettisk namnform för Mitau - Jelinek, Karl - Jelisavetopol. Se Jelizavetpol - Jelizaveta, rysk namnforn för Elisabet - Jelizavetgrad (Elisabetsgrad), kretsstad i ryska guv, Charkov - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jekaterinopol [-pål], Ekaterinopol, stad i ryska
guv. Kiev, vid Tikitj, en biflod i andra hand
till Bug. Omkr. 3,800 inv. Stort brunkolslager
i trakten.
Jekaterinoslav (Ekaterinoslav,
ry. Jekaterinoslavlj). 1. Guvernement i
Syd-Ryssland, omgifves af guv. Taurien,
Cherson, Poltava, Charkov samt Donska området;
i s. ö. gränsar det till Azovska sjön. 63,395
kvkm. 2,113,674 inv. (1897), 33 inv. på 1
kvkm. Af befolkningen äro 75 proc. lillryssar,
de öfrige storryssar, judar, tyskar, armenier,
serber, zigenare. 92 proc. äro grek. katoliker,
3,3 proc. judar, 2,3 proc. lutheraner,
1,7 proc. katoliker, 0,5 proc. sekterister
och 0,2 proc. mennoniter. J. är till större
delen ett vågformigt stäppland, hvilket
n. om det lågländta kustbältet vid Azovska
sjön bildar en platå af 200, på enskilda
ställen 300 m. höjd och genombruten af djupa
floddalar. Hufvudfloden är Dnjepr, som bildar
en rad våldsamma forsar (porogi) och efter
upptagande af Samara beskrifver en stor båge
genom guvernementet. Donets utgör gränsen i
n. ö. Jordmånen, som öfverst består af ett
tjockt lager af den s. k. "svarta jorden",
är i allmänhet mycket fruktbar. I följd af de
skiftande geologiska förhållandena är J. rikt
på olika mineralprodukter, såsom sandsten,
kalksten, grafit, skiffer, zinnober, koppar,
kaolin, ockra, eldfast lera, basalt, flera slags
halfädelstenar samt mäktiga lager af stenkol
och antracit (i Donetsbäckenet), af järn- och
manganmalm samt af bergsalt. Klimatet är mildt,
men torrt. Medelårstemperaturen är + 8,2°,
medelnederbörden 373 mm., hvilket är mindre, än
jordbruket behöfver. Guvernementets viktigaste
näringar äro bergsbruk och järnindustri. J. har
den största stenkols- och järnproduktionen bland
alla ryska guvernement. Därnäst är jordbruket
af betydelse (hvete, lin, sockerbetor). Skog
täcker endast omkr. 1,000 kvkm. Fårafveln var
förr af större vikt än nu, men ännu finnas
öfver 2 mill. får jämte 650,000 nötkreatur,
300,000 hästar och 180,000 svin. Industrien
sysselsätter 3,500 verk med 33,000 arbetare
och ett årligt tillverkningsvärde af 40–50
mill. rubel; mest järnindustri, därnäst
kvarn-, tobaks- och lerindustrierna. Stark
afsättning af kreatur eger rum till de norra
guvernementen. Viktiga hamnar för utförseln
(spannmål, boskap, hudar, läder, ull, talg och
kaviar) äro Taganrog, Mariupol och Berdjansk. –
I J. finnas 134 tyska kolonier (den äldsta
från 1788) med 64,354 inv. (1897). J. delas i
7 kretsar. – 2. Hufvudstad i ofvannämnda guv.,
anlagd 1784 vid Dnjepr ofvan forsarna af furst
Potemkin, har breda gator samt vackra parker och
offentliga platser. 135,552 inv. (1897). J. är
säte för en biskop och har 6 grek.-katolska
kyrkor, 13 synagogor, en högskola för bergsbruk
och hytteväsen, ett seminarium, 2 gymnasier,
ett offentligt bibliotek och en minnesvård öfver
Katarina II. Sedan 1895 har J. blifvit medelpunkt
för en mängd fransk-belgiska industriföretag
i södra Ryssland, hvilket betydligt ökat dess
ekonomiska betydelse och framkallat en så
snabb utveckling, att den kan jämföras med
de amerikanska städernas. Utom flera stora
hyttor och mekaniska verkstäder finnas många
kvarnar, tobaksfabriker, bryggerier m. m.
J. F. N.
Jekaterinsjtat (Ekaterinsjtat), blomstrande
rysk koloni i ryska guv. Samara på vänstra
Volgastranden, räknar omkr. 6,000 inv.,
hvilka idka
jordbruk och trädgårdsskötsel samt
liflig spannmålshandel på Volga.
(J. F. N.)
Jelabuga, kretsstad i ryska guv. Vjatka, ligger
på en fruktbar, ehuru glest befolkad slätt
vid Toima, nära dess inflöde i Karna. 9,776
inv. (1897). Garfverier, såpsjuderier och
liflig spannmålshandel. I närheten (vid
Ananiinskij mogilnik) många grafhögar från
forntiden, hvilka, sedan de 1858 först började
undersökas, lämnat ytterst värdefulla samlingar
af arkeologiska föremål ända från stenåldern.
(J. F. N.)
Jelagin. 1. Ivan Perfiljevitj J., rysk
historiker, f. 1725, d. 1794, direktör för
hofteatern, senator och öfverhofmästare,
grundade den offentliga teatern i Ryssland
(1774) och teaterelevskolan. Han var den förste
stormästaren i det ryska fri-mureriet och
införde 1777 det strängare svenska systemet
(hans memoarer om det ryska frimureriet
trycktes 1864). Han öfversatte komedier från
franskan ("Jean de France" m. fl.) och var en
af Katarina II:s skönlitterära medhjälpare. -
2. Sergjej Ivanovitj J., rysk sjökrigshistoriker,
f. 1824, d. 1868, högre tjänsteman i ryska
sjökrigsministeriet, utgaf, på grundvalen
af arkivstudier i London, Haag, Amsterdam,
Stockholm m. fl. städer, sjökrigshistoriska
arbeten: Materialy dlja istorii russkago flota
och Istorija russkago flota, period Azovskij.
A-d J.
Jela^ma, kretsstad i ryska guv. Tambov,
är beläget i en bördig, men glest befolkad
trakt vid Oka. 8,617 inv. (1897). Ansenlig
handel med spannmål och hampa.
(J. F. N.)
Jelets (Elez), kretsstad i ryska guv. Orel,
vid Sosna. 38,239 inv. (1897). J. har 16 kyrkor,
ett munk- och ett nunnekloster, 2 gymnasier, l
skola för järnvägstekniker samt är en af det inre
Rysslands största spannmålsmarknader. Ansenlig
industri, i synnerhet kvarnar, läder- och
limfabriker samt tegelbrännerier. Invånarna
i trakten väfva linne och knyppla spetsar. -
J. omtalas redan 1146 och var eget furstendöme
ända till 1395, då det eröfrades af Timur.
J. F. N.
Jelgaur, lettisk namnform för Mit au.
Jelinek, Karl, österrikisk meteorolog,
f. 1822, d. 1876, blef 1852 professor i
högre matematik vid polytekniska institutet
i Prag och 1863 direktor vid den i Wien
inrättade centralanstalten för meteorologi
och jordmagnetism. J. verkade mycket för
me-teorologmötens åvägabringande och blef å den
internationella meteorologkongressen i Wien
1873 invald i dess permanenta kommitté. Han
var stiftare af österreichische gesellschaft
fiir meteorologie. 1864 utnämndes han till
medlem af undervisningsrådet, och 1870-73
fungerade han i undervisningsministeriet som
referent för tekniska högskolor samt yrkes-och
handelsskolor. J. var äfven flitig författare
i sina ämnen. Hans arbeten finnas intagna dels
i akademiens i Wien handlingar, dels i den
af honom och J. Hann redigerade "Zeitschrift
der oester-reichischen gesellschaft fiir
meteorologie".
Jeljsavetopol. Se Jelizavetpol.
Jelizaveta, rysk namnform för Elisabet.
Jelizavetgräd (Elisabet gr a d), kretsstad i
ryska guv. Cherson, vid Ingul och järnvägen
Charkov -Odessa. 66,182 inv. (1897). 6 ryska
kyrkor och 10 synagogor, ett kejserligt
palats, l teater, l kavallerijunkerskola,
l prästseminarium, 4 mellan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
