- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1431-1432

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joga. Se Yoga - Jogne. Se Jaun - Johan, svenska konungar - Johan 1. (I) Sverkersson - Johan 2. J. II. Se Hans 1. - Johan 3. J. III, son af Gustaf I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1431

Joga-Johan

1432

Joga. Se Yoga. Jogne [jånj]. Se Jaun. Johan,
svenska konungar.

1. J. (I) Sverkersson, i äldre källor vanligen
kallad Jon, var son till konung Sverker (II)
Karlsson och Ingegärd, den mäktige folkungen
Birger Brosas dotter. Vid faderns död, 1210,
var J. säkerligen för ung för att kunna göra Erik
Knutsson tronen stridig, men efter dennes död, 1216,
blef han vald till konung, förmodligen på grund af
sin mäktiga mödernesläkts inflytande. Om honom
säges det i Västgötalagens konungalängd, att han
var "barnsker" till åldern och mycket välvillig
samt att han regerade tre vintrar, dog strådöd
på Visingsö och begrofs i Alvastra. Hans död inträffade
1222, och måhända stod han till 1219 som
minderårig under förmynderskap. Under hans korta
regering företogs en svensk härfärd till Estland, hvarvid
J:s f rände, jarlen Karl Döfve (se Folkungaätten,
sp. 794), och hans kansler, biskop Karl
i Linköping, stupade mot de hedniske esterna (1220).
Med den katolska hierarkien stod J. på god fot
samt bekräftade och utvidgade flera af hans företrädare
åt kyrkliga institutioner förlänade privilegier.
Med honom utslocknade den sverkerska
konungaätten. - Benämningen J. den unge är
ej samtidig; den förekommer tidigast i Lilla
Rimkrönikan och hos Ericus Olai samt torde i
dessa krönikor närmast bero på missuppfattning af
äldre latinska konungalängders "Johannes, Suercheri
junioris filius", d. v. s. "J., son till Sverker d. y."

2. J. II. Se Hans 1.

3. J. III, son af Gustaf I och hans andra
gemål, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud),
föddes på Ste-

illustration placeholder
Fig. 1. Johan III. Efter samtida

målning (porträtt i helfigur) af okänd mästare.

(Orig. i siena.)


geborgs slott 20 dec. 1537. Sin faders
älsklingsbarn, väckte han dock genom sin
karaktärslöshet mer än en gång dennes synnerliga
missnöje, särskildt då han
som ärftlig hertig i Finland (sedan 27 juni 1556)
sökte bakom konung Gustafs rygg inblanda sig
i de livländska förhållandena. När hans broder
Erik blifvit konung och sökte häfda de kungliga
rättigheterna, uppstod snart ovänskap mellan
bröderna. Endast med yttersta motvilja kunde
J. förmå sig att underteckna Arboga artiklar
(1561), som inskränkte hans makt. Öppen blef
brytningen, då J. mot Eriks vilja 4 okt. 1562
i Vilna gifte sig med prinsessan Katarina
(Jagellonica), yngre syster till Polens konung
Sigismund August, med hvilken Erik befann sig
i strid, och då de båda svågrarna kort efter
bröllopet slöto en öfverenskommelse, enligt
hvilken J. mot en försträckning af 120,000 daler
skulle af polske konungen som pant erhålla
sju fasta slott i Livland. Erik ansåg denna
öfverenskommelse stå rakt i strid med Arboga
artiklar - hvilket den också gjorde -, och så
snart han erhållit kännedom om densamma, fordrade
han, att J. skulle afstå från de livländska
slotten. Då hertigen vägrade detta och tillika
gaf ett undvikande svar på konungens fordran,
att han skulle bestämdt förklara, huruvida han
ville hålla sig till Sverige eller Polen, stämdes
han (april 1563) att infinna sig i Sverige för
att svara på anklagelsen för landsförrädiska
planer. Då stämningen icke hörsammades, dömdes
han (juni 1563) af de i Stockholm samlade
ständerna, såsom skyldig till landsförräderi,
från lif, gods och arfsrätt till riket. För att
bringa domen till verkställighet utrustades en
betydande härstyrka. J., som var föga beredd på
strid, inneslöts i Åbo, försvarade sig där några
veckor och gaf sig därefter fången mot löfte om
furstligt fängelse (12 aug. 1563). Han fördes
öfver till Sverige och insattes på Gripsholms
slott, åtföljd af sin gemål. Där vistades han som
fånge i mer än 4 år. Under Eriks svagsinthet
på hösten 1567 utverkades J:s frigifning
(okt. 1567), hvarefter underhandlingar
upptogos om hertigens återinsättande i sina
rättigheter. Eriks handlingssätt under förra
hälften af 1568 var emellertid i hög grad egnadt
att hos J. väcka fruktan för, att den nyvunna
friheten skulle åter beröfvas honom. Han ingick
därför med sin broder Karl och en del af adeln
aftal om gemensam resning mot Eriks afskydda
regemente. Denna resning började i juli och
utbredde sig med sådan hast, att hertigarnas här
redan vid midten af sept. stod utanför Stockholm,
hvars portar 29 sept. 1568 öppnades för dem. Erik
togs till fånga, och omedelbart därefter lät
J. hylla sig som konung af hufvudstadens
myndigheter samt af dem bland adeln och
krigsfolket, som voro där samlade. I jan. 1569
erkändes han som konung af samma riksdag, som
dömde Erik från tronen. Men detta erkännande
gafs ej utan medgifvanden från J:s sida:
hertig Karl fick bekräftelse på sitt hertigdöme
utan de inskränkningar i hans makt, som Arboga
artiklar stadgade; åt adeln i dess helhet gåfvos
privilegier, som i fråga om utvidgning af dess
rättigheter och inskränkning af dess skyldigheter
göra epok i detta stånds historia; och särskildt
gåfvos åt den högre adeln förmåner, som befäste
och utvecklade den skillnad mellan detta stånds
olika klasser, som i svenska adelns historia är
af så genomgripande betydelse. Men trots allt
detta ansåg sig J. ej sitta säker på sin tron,
så länge hans fångne broder lefde. Fruktan för
dennes befrielse oroade honom ständigt (jfr Erik,
svenska konungar, 10) och förmådde honom att
(redan 1571) gifva väktarna befallning att i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:29:21 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free