- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
37-38

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes' bref ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högt, åttkantigt torn. På kyrkogården
hade skevikarna (se d.o.) sin begrafningsplats.

illustration placeholder
Fig. 2. Johannes kyrka, invigd 1890. Vyn tagen från

Johannes brandstations torn. (T. v. uppsticker gamla

klockstapelns spira öfver trädmassorna.)


Johannes Haquini (Johannes l. Jöns Håkansson),
ärkebiskop i Uppsala, d. 9 febr. 1432, var
skolmästare i Söderköping, kanik i Linköping,
inträdde 1411 i Vadstena kloster och sändes af
klostret 1418 på en viktig beskickning till Rom,
hvarifrån han återkom 1420. Vadstenadiariet
berättar, att efter Johannes Jerechinis
afgång 1421 domkapitlet i Uppsala till
konung Erik ingifvit förslag till ärkestolens
besättande och att Erik bland tre föreslagna
utsett J.; han utnämndes 23 mars genom påflig
provision och invigdes 28 juni s. å.
J. var en verksam stiftsherde; han höll 1423 en
stiftssynod i Arboga, häfdade de andliges
skattefrihet gentemot den världsliga makten
och byggde 1430 det fasta ärkebiskopshuset,
som förstördes under befrielsekriget 1522. Se
Silfverstolpe, ”Klosterfolket i Vadstena”
(1899).
T. H—r.

Johannes Hyrkanos, öfverstepräst. Se Makkabéer.

Johannes Håkansson, ärkebiskop. Se Johannes Haquini.

Johannes Jerechini (Jöns Gerekesson,
Gericksson, Jerekesson, Jerichsson), ärkebiskop
i Uppsala, var dansk till börden, tillhörde
familjen Lodehat och var brorson till drottning
Margaretas rådgifvare biskopen af Roskilde Peder
Lodehat. Han hade studerat i Prag, var kanik i
Aarhus och konung Eriks af Pommern kansler samt
blef af honom efter ärkebiskop Henriks död 1408
uppsatt på Uppsala ärkestol med undanträngande af
kapitlets kandidat Andreas Johannis. J. synes ha
varit en begåfvad, men hänsynslös, härsklysten
och lastbar man och blef fördenskull — och väl äfven
på grund af sin danska börd — mycket hatad. Under
sin ämbetstid höll han två stiftssynoder och
sökte häfda svenska kyrkans oberoende gentemot
Lundsärkebiskopens anspråk på primatet öfver
svenska kyrkan. J:s egenmäktiga förfarande i
en stockholmsk äktenskapssak, hans vägran att
åtlyda påfvens dom i detta mål, hans upprepade
öfvergrepp mot underordnade ämbetsbröder, hans
stridigheter med domkapitlet ledde omsider
till en af ärkebiskopen i Riga på påfligt
uppdrag företagen undersökning, hvarefter
J. inför konungen på Rönö 1421 afstod från sin
ärkebiskopsstol mot en årlig penningsumma. Redan
1426 utnämndes J. till biskop i Skálholt på
Island (han tillträdde dock först 1430 sitt
nya ämbete), men gjorde sig äfven där hatad
och blef af den förbittrade befolkningen
insydd i säck och dränkt 1433. Litt.:
G. Djurklou, ”Jöns Jerekesson ärkebiskop i
Uppsala 1408—1421” (i ”Hist. tidskr.”, 1894).
T. H—r.

Johanneskristna, oegentlig benämning i st. f.
mandéer (se d. o.).

illustration placeholder
Johannes Magnus sigill.

Johannes Magnus, Sveriges siste katolske
ärkebiskop, f. 19 mars 1488 i Linköping,
d. 22 mars 1544 i Rom, hette eg. Jöns Månsson,
latiniserade sitt namn till Johannes Magni, men
skref sig vid äldre år Johannes Magnus,
hvari man senare trodde sig se ett anspråk
af honom och hans broder Olaus Magnus (se
d. o.) att tillhöra den gamla Store-ätten
(Store i lat. öfv. = Magnus). Såväl J. som hans
broder omtalas stundom i samtida handlingar med
släktnamnet Svinefot. Han var son till
Linköpingsborgaren Måns Petersson, uppfostrades
i sin födelsestad och blef vid 18 års ålder
kanik i både Linköpings och Skara stift. Han
studerade sedan teologi och kanonisk rätt vid
flera utländska universitet, bl. a. i Louvain,
där hans studier leddes af sedermera påfven
Hadrianus VI, och i Köln, ultramontanismens
dåvarande stamort. Som riksföreståndaren Sten
Sture d. y:s befullmäktigade ombud vistades han
därefter en tid i Rom och begaf sig efter dennes
död (1520) till Perugia, där han förvärfvade sig
teol. magistergraden. Efter Stockholms blodbad
vederlade J., med stöd af underrättelser från
Sverige, inför påfven och kardinalerna den
vrängda framställning Kristian II gifvit dem af
denna tilldragelse. Af Hadrianus VI, hvilken 1522
blifvit påfve, sändes han 1523 som påflig legat
till Sverige med uppdrag bl. a. att bekämpa det
lutherska kätteriet. Vid sin ankomst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free