Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 43-44 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes Nepos ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Slutligen blef den åsikten allmän, att Abessinien
varit hans rike, och under 1600-talet benämndes
detta land Regnum presbyteri Johannis (J.
Prästens rike). Sagan gaf under medeltiden anledning
till många färder i ändamål att upptäcka J:s’
rike. Sannolikt är J. Prästen en fabelfigur och de
bref från honom, hvilka anföras af krönikeskrifvare,
understuckna. Orientalisten G. Oppert har, liksom
tidigare geografen d’Avezac, sökt visa, att sagan
har sin källa i berättelserna om kur-kan (folk-kan)
af Karakitai. Karakitaierna, på 1100-talet fördrifna
från Kina och sedan bosatta i Buchara, voro sannolikt
nestorianska kristna, och titeln på deras regent,
kur-kan, förväxlade man, enl. Oppert, med det
syriska Juchan (Johan). Sannolikt ha judisk-eskatologiska
föreställningar medverkat vid sagans
uppkomst. Litt.: D’Avezac, ”Notice sur les anciens
voyages de Tartarie” (1839), G. Oppert, ”Der
presbyter J. in sage und geschichte” (1864, 2:a uppl.
1870), F. Zarncke, ”Der priester J.” i ”Abhandlungen
d. sächsischen gesellschaft der wissenschaften”,
1883 ff.).
(Hj. H—t.)

Johannes Saresberiensis. Se Johan från Salisbury.

Johannes Scheffler, tysk mystiker. Se Angelus Silesius.

Johannes Secundus (hette eg. Jan Nicolai
Everaerts), nederländsk skald på latin, f. 1511 i
Haag, d. 1536 i Utrecht, skref behagfulla erotiska
dikter, bland hvilka Basia (1539, senast 1899;
”Kyssar”; öfv. på svenska) äro bekantast. Hans
Opera poëtica, bestående af elegier, oden, epigram
och blandade dikter, äro flera gånger utgifna (först
1541, fullständigast och bäst af Bosscha 1821).

Johannessen, Axel Theodor, norsk läkare,
f. 29 maj 1849 i Kristiania, tog medicinsk examen
1875, och efter att ha varit praktiserande
stadsläkare i Kristianias omnejd blef han 1896 professor
i barnsjukdomar. J. har i medicinska tidskrifter,
i Videnskabsselskabets skrifter och i särtryck
utgifvit ett mycket stort antal afhandlingar, bland
hvilka i synnerhet märkas Die epidemische verbreitung
des scharlachfiebers in Norwegen (prisskrift,
1884), Bidrag til studiet af rakit (1897) och
Dödeligheden i Norge af börn under 1 aar (1902).
O. A. Ö.

Johannes Teutonicus, tysk rättslärd. Se Zemecke.

Johannes’ uppenbarelse. Se Uppenbarelseboken.

Johannes van Dewall, pseudonym. Se Kühne, A.

Johannesört, bot. Se Hypericum.

Johanngeorgenstadt, bergsstad i konungariket
Sachsen, kretsen Zwickau, i Erzgebirge, 6,230 inv.
(1905). Vismutgrufvor. Staden anlades af fördrifna
bömiska protestanter 1654 och är till största delen
nybyggd efter den stora branden 1867.
(J. F. N.)

Johannis, Sankt (fi. Johannes), socken af
Stranda härad och domsaga, Viborgs län, Finland.
Areal 222 kvkm. 6,895 pers. (1908), uteslutande
finsktalande. Konsistoriellt pastorat af 1:a kl.,
Viborgs prosteri, Nyslotts stift.
A. G. F.

Johannisbad [-bat], bad- och luftkurort i
Riesengebirge, nordöstra Böhmen, 615—725 m. ö. h., har
flera indifferenta hälsokällor (29° C.) och en
järnkälla (8° C.). Gyttjebad. Kurorten har hufvudsakligen
värde för sin rena och stärkande luft och sin
fridfulla belägenhet. Omkr. 4,000 kurgäster.
Wbg.

Johannisberg (förr Bischofsberg), by i
preussiska reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau),
4 km. n. ö. om Geisenheim. 1,460 inv. (1900). I
närheten ligger det praktfulla slottet J.,
med stora vingårdar (16 har), hvilka lämna det
världsberömda renska vinet Schloss
Johannisberger. Vingårdarna ligga på det mot s. v. sakta
sluttande slottsberget. Slottet byggdes 1757—59
på ett gammalt benediktinklosters ruiner. Det
tillhörde först biskopsstiftet Fulda, skänktes
1807 af Napoleon till marskalk Kellermann
och gafs 1814 af kejsar Frans I till furst
Metternich.
(J. F. N.)

Johannisborgs slottsruin, porttornet (1909, efter företagen renovering).

Johannisborg, fordom ett befäst slott strax vid
Norrköping n. om Motala ström. 3 maj 1614 lade
hertig Johan af Östergötland grunden till J.,
som skulle blifva änkesäte för hans gemål;
men slottet,
som uppfördes i 3 våningar och med 6 tornspiror,
hann ej blifva färdigt före båda makarnas död,
1618, då det hemföll till kronan. De omgifvande
befästningarna utgjordes af en bastionerad
femhörning med våt graf och fausse braie
samt på sydsidan porttorn och portravelin;
bestyckningen skulle utgöras af 30 st. 18
℔-iga kanoner, men så många kommo nog aldrig
dit. Ej heller befästningarna voro färdiga
1618, då dessutom en del af vallen rasat;
detta reparerades nu, och arbetena fullföljdes
i öfrigt, men ännu 1627 behöfdes sten till
”Norrköpings slottsbyggnad”, som emellertid
taktäcktes 1639 och därefter en tid hölls i
någorlunda godt stånd. 1719 var emellertid J. så
förfallet, att det ej kunde hindra ryssarna att
bränna Norrköping. 1720 började sten tagas från
slottet för iståndsättandet af de förstörda
publika husen i staden. Numera synes föga
spår af slottet, men väl af befästningen och
porttornet (se fig.), hvilket senare, sedan det
1806 skadats af blixten, utgör en vacker ruin.
L. W:son M.

Johannisburg, slott i Aschaffenburg (se d. o.).

Johannisdal, hälsobrunn och badanstalt i Köpings
landsförsamling, 1 km. från Köping, vid en gren
af Köpingsån. Källan upptäcktes 1760 af prosten
O. Tillæus, och vattnet undersöktes kort
därefter af arkiatern von Rosenstein. J. är
en svag järnkälla och har hufvudsakligen
lokal betydelse. Omkr. 200 kurgäster.
Ln.

Johannisfors. Se Forsmark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>