Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - John ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
apokryfiska böcker. 1846—57 var J. en af
redaktörerna af ”Theologisk tidsskrift for den
norske kirke”, och från 1857 utgaf han tills.
med K. P. Caspari och R. T. Nissen ”Theologisk
tidsskrift for den evangelisk-lutherske
kirke i Norge”, 1863—75 veckobladet ”Luthersk
kirketidende” och 1864—71 ”Gammelt og nyt,
et tidsskrift til oplysning og opbyggelse for
lutherske kristne”. Därjämte offentliggjorde
han Nogle ord om barnedåben (1857; ”Några ord om
barndopet”, 1858, 2:a uppl. 1859) och Grundrids
af den systematiske theologie (4 hftn, 1878,
ofullb.). Norges kyrkliga lif påverkade han
genom den af honom grundade Indremissionen
och Lutherstiftelsen. Sedan H. N. Hauges
dagar har ingen i Norge haft starkare
inflytande på det andliga lifvet, hvilket
J. i åratal påtryckte sin personliga prägel.
O. A. Ö.
Johnson [dʃå’nsən], Eastman, nordamerikansk
målare, f. 1824, d. 1906, studerade i
Düsseldorf, reste sedan i Italien, vistades i
Paris och Haag samt slog sig 1856 ned i New York
och målade bilder ur det amerikanska lifvet,
t. ex. Abraham Lincolns barndom (1867), Den
sårade trumslagaren (1872) och Ett glas med
squiren (1880) samt en mängd porträtt af mera
kända amerikanska personligheter.
Johnson [dʃå’nsən]. 1. Edward Killingworth
J., engelsk akvarellmålare, f. 1825, d. 1896,
utbildade sig hufvudsakligen på egen hand,
dock med Meissonier som förebild. J., som
målade genrebilder och blommor, blef 1876
led. af akvarellisternas sällskap i London. —
2. Harry John J., engelsk landskapsmålare,
f. 1826, d. 1884, studerade i London,
reste sedan i södra Europa, norra Afrika
och Mindre Asien samt målade förträffliga
olje- och akvarellbilder (Ruinerna vid Sardes,
Akropolis i Aten, Athenatemplet på Egina m. fl.).
(G—g N.)
Johnson line [-la͡in]. Se Johnson, A.
Johnsonska donationsfonden, en af generalkonsuln
i Alexandria Josef Vilhelm Johnson genom
testamente af 22 april 1888 donerad fond
(behållning vid 1908 års slut 222,329 kr. 35
öre), hvars ”årliga afkastning skall användas
till understöd åt sådana begåfvade unga män, som
egna sig åt konsulskarriären och i utlandet vilja
studera handel och näringar”. Enl. k. br. 30
nov. 1888 förvaltas fonden af Statskontoret. Af
afkastningen utdelas genom Utrikesdepartementet
årligen, till ett belopp af sammanlagdt
högst 7,500 kr., två stipendier för studium
i utlandet af handel och näringar, det ena
(det större Johnsonska stipendiet) å lägst
5,000 och högst 7,000 kr., det andra (det
mindre Johnsonska stipendiet) å lägst 500 och
högst 2,500 kr. Till stipendiat utses ”svensk
ung man, som vunnit inträde å konsulsbanan
och hvars begåfning ingifver förhoppning om
en fortsatt framgångsrik utbildning i yrket”.
T. H—r.
Johnsonska stipendierna. Se Johnsonska
donationsfonden.
Johnsson, Johan Mårten Eliel, finsk
ämbetsman, f. 26 maj 1856 i Pielisjärvi, Karelen,
auskultant vid Viborgs hofrätt 1879, auditör
vid Viborgs finska skarpskyttebataljon 1889,
kallades på grund af sin språkkunskap 1892
till referendariesekreterare vid senatens
ekonomidepartements kansli. Nu begynte de
makthafvandes blickar riktas på honom. Han utsågs
till medlem af 1896—97 års
kommission för uppgåendet af riksgränsen mot
Norge, utnämndes 1898 till häradshöfding i
Äyräpää domsaga vid ryska gränsen, kallades 1900
efter de konstitutionellt sinnade senatorernas
afgång till senator i justitiedepartementet och i
okt. 1901 till prokurator i senaten. S. å. utsågs
han af generalguvernören Bobrikov till medlem
i en rysk-finsk kommitté för granskning af
särskilda författningar rörande Finlands
styrelse. Öfvertygad om en bestående framgång
för den ryska maktens lagstridiga inflytande
på Finlands öden, stod han beredvilligt
generalguvernören bi i angreppen på den
finska rättsordningen och i försöken att kväsa
motståndsarbetet. Den allmänna opinionen, så när
som suometarpartiets, hvilket han tillhörde, blef
alltmer uppretad mot J., hvars ämbete ålade honom
att vara lagens högste väktare i landet. För sina
tjänster i olaglighetsregimens tjänst upphöjdes
han 1904 i adligt stånd och valde sig namnet
Soisalon-Soininen. Men detta namn
hann han icke bära, förrän han, 6 febr. 1905,
dödades genom ett revolverskott, som i hans
hem aflossades mot honom af en ung man, Lennart
Hohenthal.
T. C.
Johnston [dʃå’nstən], ö. Se Cornwallis 2.
Johnston [dʃå’nstən], James Finlay Weir, engelsk
kemist, f. 13 sept. 1796 i Paisley (Skottland),
d. 18 sept. 1855, studerade i början af
1830-talet i Stockholm kemi under ledning af
Berzelius och blef 1833 professor i kemi och
mineralogi vid det nyinrättade universitetet i
Durham. J. var på sin tid bekant som författare
till bl. a. Chemistry of common life (1853;
”Kemiska bilder ur dagliga lifvet”, 1854—55, 2:a
uppl. 1861—62; ”Hvardagslifvets chemi", 1854—55,
3:e uppl. 1882) och läroböcker i agrikulturkemi,
särskildt Elements of agricultural chemistry
and geology (1842, 12:e uppl., 1881; ”Första
grunderna i åkerbrukschemi och geologi”, 1846),
som varit en af de mest använda agrikulturkemiska
läroböckerna. J. var medlem af Landtbruksakad.
Johnston [dʃå’nstən], Albert Sidney, amerikansk
general, f. 1803 i Washington, Kentucky,
blef 1826 löjtnant, ingick 1836 som frivillig
i Texas’ armé och avancerade under dess
oafhängighetskrig mot Mexico inom kort till
brigadgeneral. 1838 efterträdde han Felix Houston
som befälhafvare öfver Texas’ armé, men lämnade
1840 för en tid det offentliga lifvet. Efter
Texas’ förening med Förenta staterna (1845),
för hvilken han ifrigt arbetat, inträdde han
i Förenta staternas armé (1849) och utnämndes
1855 till öfverste och 1857 till brigadgeneral,
sedan han undertryckt en upprorsrörelse
af mormonerna i Utah. Vid inbördeskrigets
utbrott slöt han sig till sydstaterna och blef
generalmajor med befäl öfver deras stridskrafter
v. om kuststaterna och n. om staterna vid
Mexikanska viken. Han höll unionstrupperna
undan från sin fasta ställning i Tennessee
till jan. 1862, nödgades då draga sig söderut
och samlade vid Corinth (i staten Mississippi)
50,000 man, angrep med dem vid Shiloh general
Grant (6 april 1862), men stupade i slaget.
(V. S—g.)
Johnston [dʃå’nstən], engelska (skotska)
kartografer och forskningsresande. 1. Alexander
Keith J., f. 1804, d. 1871, genomreste nästan
alla Europas länder äfvensom Egypten och
Palestina samt utgaf efter sin hemkomst National
atlas (1843),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
