Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordrök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Tabergs grufvor n. om Filipstad samt
Ramsberg i n. till Grenna i Småland, ett
område med en diameter af ungefär 20 svenska
mil, således ett ytinnehåll af omkr. 35,000
kvkm. Ytcentrum tycktes ligga i västligaste
hörnet af Södermanland. Ungefär samma ytcentrum
hade 1877 års jordskalf, hvars utbredningsområde
dock var mindre. Jordskalfvet 3 mars 1880
berörde hufvudsakligen Värmlands län. Ett
26 jan. s. å. iakttaget jordskalf hade zonal
utsträckning i riktning s. v. till n. o. från
Ullerud i Värmland förbi Falun till Åmot i
Hälsingland, en sträcka af 130 à 140 km. År 1880
inträffade i Sverige tre jordskalf, 1881 ett,
1882 fem, 1883 sex, 1884 sju, 1885 tre, 1886 sex,
1888 sexton, och under nästan hvarje följande
år ha alltid några jordskalf varit märkbara,
i antal växlande mellan några få och fler än tio.
Ganska starkt och vidt utbredt var jordskalfvet
23 okt. 1904, hvarvid särskildt västkusten
skakades i ovanligt häftig grad, dock utan att
någon nämnvärd skada åstadkoms. Kusttrakterna
kring norra delen af Bottniska viken äro ofta
utsatta för jordskalf; f. ö. tyckas sådana
förekomma talrikast inom ett bredt bälte, som
omfattar Bohuslän, större eller mindre delar
af Dalsland, Värmland, Västergötland, Småland,
Västmanland, Närke, Södermanland, Uppland och
Östergötland. Men äfven inom andra delar af
Sverige äro jordskalf icke sällsynta.
I allmänhet äro två eller tre stötar eller
skakningar, åtskilda af några sekunders afbrott,
märkbara vid hvarje särskildt jordskalf,
och hela företeelsen varar endast några få
till kanske omkr. 20 sekunder, såsom t. ex. vid
det jordskalf, som i mars 1812 förstörde staden
Carácas i Syd-Amerika, vid det centraleuropeiska
jordskalfvet i mars 1872, och vid Herzogenrath
1873 och 1877 m. fl. Stundom upprepas dock
stötarna en eller flera gånger dagligen under
längre eller kortare tid (jordskalfsperiod). Den
sorgliga katastrof, som i nov. 1880 träffade
Agram, var en synnerligen våldsam jordstöt,
föregången och efterföljd af än svagare, än
starka jordskalf, hvilka ännu i mars 1881 icke
hade h. o. h. upphört. De särskilda jordstötarna
under den 4 månader långa jordskalfsperiod,
som 1869 och 1870 hemsökte Gross Gerau i
Hessen, räknades i hundratal; de följde ofta
så tätt på hvarandra, att t. ex. på en enda
dag 53 stötar iakttogos. Särskildt märklig
är den ”jordskalfssvärm”, som 1870 ödelade
prov. Fokis i Grekland och som med nästan
exempellös uthållighet varade i mera än tre år,
hvarvid omkr. 300 svåra stötar och otaliga
svaga sådana egde rum med stundom så korta
mellantider, att man beräknat deras antal
till omkr. 29,000 under hvart och ett af de
tre första dygnen. Jordskalfvet på ön Ischia
28 juli 1883, vid hvilket 1,700 människor
gingo förlorade, inträffade helt plötsligt och
utgjordes af en enda väldig stöt eller skakning
af blott 15 sekunders varaktighet.
De nämnda jordskalfven ha i allmänhet egt central
karaktär. Afgjordt axiala l. lineära äro däremot
de jordskakningar med stor längdutsträckning,
som inträffat i områdena utmed Kordillererna,
från Chile till Mexico. De mest fasansfulla
jordskalfven förskrifva sig från dessa
trakter och äro förbundna med namnen Lima,
Callao, Riobamba, Quito, Pasco, Cumana, Arica
m. fl. Alla följde de i sin utbredning riktningen
af den stora bergskedjan.
Bland synnerligen förödande jordskalf på senaste
tiden äro att anföra det stora jordskalfvet i
mellersta Japan 1893 (jfr A. Nathorsts uppsats
i ”Ymer” 1894), det på Martinique m. fl. af
Antillerna 8 maj 1902, hvarvid staden Saint
Pierre, i samband med utbrott från vulkanen
Montagne Pélée, förstördes, det, som 18 april
1906 förstörde San Francisco, det, som vid slutet
af 1908 ödelade städerna Messina på Sicilien
och Reggio i Kalabrien m. fl.
(jfr fig. 3) samt sträckte sina härjningar
öfver angränsande delar af Italien och hvaraf
efterverkningar förnummos ännu vid midten af
jan. 1909, äfvensom de, hvilka sommaren 1909
ödelade flera städer i Mexico och i Grekland.
 |
| Fig. 3. Ett vid jordskalfvet i Messina 1908 förstördt hus (franska konsulatets). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
