Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 205-206 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jouy ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framgångsrikt moriskerna i Granada, och 7 okt. 1571
vann han den lysande segern öfver turkarna
vid Lepanto. 1573 eröfrade han Tunis, där
han önskade grundlägga ett eget rike, men
eröfringen gick förlorad följande år. 1575
blef han generalguvernör öfver de spanska
besittningarna uti Italien, och 1576 erhöll han
ståthållarskapet öfver de i uppror mot spanska
regeringen stadda Nederländerna. J. sökte
genom mildhet vinna dem, men i dec. 1577
uppsade honom de nederländska ständerna tro och
lydnad. J. lyckades sedan besegra de upproriske
vid Gembloux (31 jan. 1578). En plan att genom
Maria Stuarts befrielse ur engelsk fångenskap
och giftermål med henne vinna Skottlands krona
försökte han aldrig utföra. — Jfr biografier
af Havemann (1865), Stirling-Maxwell (2 bd,
1883) och Boglietti (1894). — 2. Don J. d’A.,
naturlig son af spanske konungen Filip IV
och skådespelerskan Maria Calderon, f. 7
april 1629, d. 17 sept. 1679, kufvade 1647
Masaniellos uppror i Neapel och 1652 resningen
i Katalonien, utnämndes 1656 till ståthållare
i Nederländerna, blef af Turenne slagen vid
Dynerna 1658 och förde 1660—64 öfverbefälet
i kriget med Portugal, men besegrades 1663
vid Estremoz af Schomberg. Sedermera var
han en tid vicekonung i Aragonien samt
förste minister hos sin halfbroder spanske
konungen Karl II. — Biografi af Leti (1688).
V. K—r.*

Juan de Fuca-sundet [choa’n]. Se San Juan
de Fuca-sundet.

Fig. 1. Kolonidalen på Masatierra. Sänkan uppe i bergskammen var ”Robinsons” (A. Selkirks) utkik.

Fig. 2. Vegetationsbild från Masatierra (med den storbladiga Gunnera peltata).

Juan Fernández [choa’n ferna’ndeth], en till
chilenska prov. Valparaiso hörande ögrupp i södra
delen af Stilla hafvet, mellan 33 och 34° s. br.,
660 km. v. om staden Valparaiso, består af två
större öar: Masatierra (”närmare land”), 95
kvkm., och den 160 km. längre väster ut belägna
Masafuera (”längre ut”), 85 kvkm., samt en nära
den förstnämnda liggande mindre ö,
Santa Clara, 5 kvkm. Masatierra, som äfven ensam
kallas J., är en slocknad vulkan, uppfylld af
bråddjup och berg, af hvilka det högsta är El
Yunque, 927 m. Klipporna bestå af trapptuffer och
basalt. Endast på norra sidan i Cumberlandviken
finnes en god ankarplats, Bahia San Juan
Bautista. På Masafuera, som når en höjd af
2,000 m., finnes ingen ankarplats. Inga inhemska
däggdjur förekomma. Getter ha ditförts af sjömän
och förvildats. I botaniskt afseende är ögruppen
en af de märkligaste på jorden, i det att
nära 70 proc. af de 91 inhemska fanerogamerna
äro endemiska; t. o. m. flera släkten och en
växtfamilj äro endemiska. Floran har delvis
tertiär karaktär. En tät urskog med en palmart,
trädartade ormbunkar och trädartade kompositer
täcker de högre delarna af öarna. Ofvanför skogen
vidtar en ormbunksstäpp. Af sandelträdet finnes
nu endast ett individ kvar. Öarna upptäcktes
1563 af en spansk sjöfarare, Juan Fernández,
och fingo sitt namn efter honom. De förblefvo
emellertid obebodda. Okt. 1704—12 febr. 1709
vistades där skotten Alexander Selkirk
(d. 1723) alldeles ensam. Hans dagböcker för
denna tid ha i viss mån tjänt Defoe till
källa för ”Robinson Crusoe”. (Till minne af
Selkirk uppsatte brittiska officerare 1868
en minnestafla på ön.) 1810 tog Chile öarna i
besittning och använder sedan 1909 Masafuera
till deportationsort. Den större ön har nu
en koloni af omkr. 20 personer, oberäknadt
arbetarna på konservfabriken (där inlägges
framför allt hummer, som äfven exporteras färsk
till Chile).
(J. F. N. G. L—m.)

Juankoski [jo’an-]. Se Strömsdal.

Juan Manuel [choa’n], spansk infant, brorson till
konung Alfons X, författare, Spaniens äldste
prosaist af betydelse, f. 1282, d. omkr. 1347,
var i besittning af solid litterär bildning och
åtnjöt samtidens erkännande för såväl krigiska
som fredliga bedrifter. J. M. skref alla sina
arbeten på spanska, ”el romance vulgar”. Hans
stil utmärkte sig för vältalighet, klarhet
och behag, egenskaper, som i synnerhet prägla
hans 14 ”tratados”, bland hvilka må nämnas
Crónica abreviada, kort sammandrag af Alfons
X:s historia, Libro de los sabios, Libro de
cavallería, Libro del caballero y del escudero,
ett didaktiskt arbete i novellform, Libro de
los estados, Libro del conde de Lucanor ó de
Patronio, ur hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>